Beräkningen av hydraulisk konduktivitet, K, baseras på uppgifter om brunnskapacitet, djup, brunnstyp med mera i SGU:s Brunnsarkiv samt flera antaganden. Beräkningarna inkluderar också en djupnormering av K i syfte att underlätta jämförelser av områden med olika brunnsdjup. I praktiken innebär det att de resultat som presenteras för brunnar och karta antas representera hydraulisk konduktivitet i berg inom 100 m från markytan med undantag för den allra översta delen av berggrunden eftersom den delen i brunnarna som regel är tätad med foderrör.

Metoden som använts och diskussion om osäkerheter, begränsningar och användning av resultat redovisas mer utförligt i SGU-rapport 2021:09 (Hjerne m.fl. 2021).

Produkten är ett resultat av en beräkning baserad på brunnsdata som i sig kan vara osäkra samt en interpolering av dessa data. Osäkerheten i indata bedöms kunna vara betydande för en enskild brunn. Detta medför att osäkerheten i interpolerad hydraulisk konduktivitet i områden med få brunnar bör vara betydande.

Vid användning av data är det på grund av osäkerheter mycket viktigt att vara försiktig med slutsatser eller vidare beräkningar baserat på ett fåtal brunnar eller interpolerade resultat i områden med få brunnar. Eftersom tätheten av brunnar är mycket varierande i Sverige är det därmed också mycket svårt att specificera vilken skala som är lämplig vid användning av data. SGU:s bedömning är att produkten i alla fall inte ska användas i större skala än (dvs inte mer förstorat än) 1:100 000.