Tolkningen baseras på punktvisa observationer och provtagningar som med hjälp av andra informationsslag såsom berggrundsinformation, geofysiska mätningar och topografiska data sammanställts till en heltäckande karta.

Samtliga vanligt förekommande bergarter ingår bland de bergarter som provtas. Eftersom bergmaterials ballastegenskaper varierar beroende på deras kornstorlek, mineralogi och omvandlingsgrad har urvalet för provtagningen gjorts så att även dessa variationer har fångats upp, till exempel genom provtagning i både fin- och grovkorniga bergartsled där sådana förekommer.

Utvalda berggrundshällar har besökts för dokumentation och provtagning. Berggrunden på provtagningsplatsen har beskrivits med avseende på dess mineralogi, strukturer och texturer m.m. Analyser av Los Angelesvärde (LA), kulkvarnsvärde (AN), microDeval-värde (MDE), korndensitet (ρ), tunnslip, plastisk viskositet, flytgränsspänningsvärde, alkalisilikareaktivitet (ASR) och petrofysiska parametrar har gjorts. Berggrundens strålning har mätts i fält med en spektrometer.

En klassning av analysmaterialet har gjorts på kravsatta och de mest kritiska egenskaperna, som är relevanta för respektive användningsområde (se vidare i till exempel Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar för vägar, flygfält och andra trafikerade ytor [SS-EN 13043], Ballast för betong [SS-EN 12620] och Makadamballast för järnväg [SS-EN 13450]).

Bergkvalitetskartering har i första hand utförts i Sveriges tätortsregioner såsom Stockholm, Mälardalen, Avesta, Falun, Göteborg, Uddevalla, Stenungsund, Trollhättan, Borås, Varberg, Falkenberg, Linköping, Södertälje, Nyköping, Skåne, Uppsala, Gävle, Sundsvall, Umeå.