Informationen används flitigt, både som

praktisk upplysning till allmänhet och brunnsborrare, och

för forskningsändamål, t.ex. statistiska

bearbetningar.

Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag (SFS 1975:424) skickar in till SGU.Vid Brunnsarkivet på SGU datalagras brunnsuppgifter som insamlats genom lagen om uppgiftsskyldighet (SFS 1975:424, SFS 1985:245). Brunnsdatabasen innehåller 2022 uppgifter från cirka 750 000 brunnar och växer med ca 25 000 brunnsuppgifter varje år, varav ca 20 000 är energibrunnar för bergvärme/bergkyla och ca 5 000är vattenbrunnar. Kvaliteten på informationen är kraftigt beroende av informationslämnarnas, dvs. brunnsborrarnas, noggrannhet och ambitionsnivå.

Positionsfelets bedömda storlek beror bl.a. på om brunnsuppgiften innehåller en eller flera av uppgifterna ort, fastighetsbeteckning, borradress, koordinat m.fl. Det vanligaste är att fastighetsbeteckning finns och koordinatsättningen utförs då med hjälp av fastighetsbeteckningen och brunnen får då oftast samma koordinat som huvudbyggnadens mittpunkt. Om fastigheten är mycket stor eller utspridd på flera områden kan brunnens läge bli osäkert läge. Från brunnsborrarna inkomna protokoll innehåller ibland endast uppgifter om vilken ort brunnen är borrad i, ibland finns endast fastighetsbeteckning, detta gör att lägesangivelsen kan bli osäker om fastigheten t.ex. är stor eller utspridd på flera områden.