Riksskogstaxeringen är en landsomfattande, årlig stickprovsinventering av landets skogar, som pågått sedan 1923. Syftet är främst att ge relevant underlag till skogspolitiken, men också till skogsnäringen och den skogliga forskningen. Med åren har metoderna förändrats och innehållet utökats till att omfatta mer än det rent skogliga. Sålunda har inventeringen av de ägoslag som kan omföras till skogsmark utökats, och innehållet i övrigt blivit mer omfattande. Man kan säga att inventeringen kommit att ge allt mer information av ekologisk och miljömässig natur, en utveckling som för övrigt med stor sannolikhet kommer att fortsätta. Statistik och data från Riksskogstaxeringen används i flera olika sammanhang. Det främsta användningsområdet, och samtidigt det som gav anledning till att taxeringen påbörjades under 1920-talet, är att utgöra ett underlag till utformningen av landets skogspolitik. Betydelsefulla användare är de myndigheter som ansvarar för utformning och uppföljning av skogs- och miljöpolitiken, främst Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Länsorgan som t.ex. länsstyrelser utnyttjar statistiken i länsvisa planer för skog och miljö. Andra viktiga användningsområden är forskning runt skog och miljö och som åskådnings- och arbetsmaterial i undervisningen. Statistiken används även som planerings- och beslutsunderlag av företag och branchorganisationer som exv. LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna. Riksskogstaxeringen bedrivs som en stickprovsinventering. Metoden beskrivs under rubiken "Tillkomsthistorik".

Detta är serien för de datamängder som skapats av Riksskogstaxeringen. Datamängden utgörs av följande statistikprodukter: "Gran - virkesförråd m3sk per hektar", "Tall - virkesförråd m3sk per hektar", "Övriga löv - virkesförråd m3sk per hektar", "Totala virkesförråd m3sk per hektar", "Död ved - virkesförråd m3sk per hektar", "Andel Röjningsskog", "Andel Gallringsskog", "Andel Slutavverkningsskog" & "Bonitet m3sk per hektar och år". ”Björk – virkesförråd m3sk per hektar”, ”Medeltillväxt m3sk per ha och år”