Myrtypsregionerna beskriver utbredningen av dominerande myrtyper i Sverige. De fyra regionerna som togs fram i samband med våtmarksinventeringen (VMI) är: palsmyr-region, aapamyr-region (med underregioner), högmosse-region, tallmosse-strandvåtmarks-region. Kartan visar också den ungefärliga utbredning av typen fjällmyr, som inte omfattades i VMI-inventeringen. Regionerna är baserade på myrarnas nuvarande utbredning enligt VMI och hänsyn har inte tagits till att mänsklig aktivitet till viss del kan ha påverkat myrarnas utbredning. Det skall också understrykas att gränserna inte är absoluta utan bör ses som övergångszoner från en region till en annan, vilket i praktiken gör det svårt att dra en absolut knivskarp gräns. De svenska myrregionsgränserna stämmer väl med gränsdragningarna som gjorts våra grannländer. Indelningen i myrregioner skiljer sig ganska mycket från indelningen i naturgeografiska regioner och även en hel del ifrån indelningen i vegetationszoner. Detta visar att grunderna för indelningen i naturgeografiska regioner och vegetationszoner inte helt samstämmer med vad som påverkar myrarnas förekomst i landet. Vissa huvuddrag i gränsdragningarna är trots allt likartade, speciellt gränsen mellan boreal och boreo-nemoral zon stämmer ungefärligen med gränsen mellan aapamyr-region och högmosse-region. Vid en framtida förvaltning av myrar kan man tänka sig att istället för att ha naturgeografiska regioner som bas använda denna nya indelning i myrregioner.