Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.