Skredrisk-, sannolikhets-, och konsekvenskartor framtagna med en något enklare metodik än i GÄU Göta ÄlvUtredningen. Kartering är likväl baserad på en baserat på en stor mängd digitala data. Norsälven (2015) var det första vattendraget där denna förenklad metodik för tillämpades. 2017 utfördes Säveån. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag – t ex Säveån (2017) och Ångermanälven (senare). Allteftersom respektive vattendrag karteras klart kommer det att tillfogas datamängen för ”övriga prioriterade älvar”. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konsekvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser. Används vid prioritering av åtgärder, inför planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för befintlig bebyggelse. Se vidare http://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/

[Geoteknik]