Framtida medelvattenstånd i RH 2000 och strandlinjens ungefärliga framtida läge utmed Sveriges kust är beräknade för flera olika scenarier och för varje årtionde från 2030 till 2150. Uppgifterna är baserade på regionala projektioner från IPCC:s sammanställning "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden" som publicerades i augusti 2021. Beräkningarna är justerade för den lokala landhöjningen.

Beräkningarna utgår från projektioner, vilka IPCC bedömer som troliga, för fem olika utsläppsscenarier: SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 och SSP5-8,5. Utöver dessa finns två beräkningar baserade på projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga, eftersom de inkluderar processer förknippade med djup osäkerhet relaterade till inlandsisarnas instabilitet: SSP1-2,6 mindre troligt och SSP5-8,5 mindre troligt.

Tre olika nivåer ges för varje scenario och årtionde. De tre nivåerna är medianvärdet samt den 17:e och 83:e percentilen. Ytterligheterna visas inte, det vill säga varken den högsta möjliga nivån eller lägsta möjliga.

Uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i CSV-format för varje kustkommun i Sverige (87 stycken). Nivåerna kan även ses i en interaktiv tabell på https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand-1.165493 .

Uppgifter om strandlinjens framtida läge finns tillgängliga för nedladdning i SHAPE-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. Dessa kan också konsumeras via en WMS-tjänst. Medelvattenståndet i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i TIFF-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario.

BEGRÄNSNINGAR

Den geografiska utbredningen av kartlagren är begränsad till området mellan ca 10 km utanför strandlinjen och 1,0 - 1,5 km innanför strandlinjen. Större vattendrag och sjöar som ligger inom detta område kan få en skarp gräns i kartlagren. Öar mindre än ca 1000 km2 filtreras bort och finns inte med i kartlagren.

Kommentar till data i CSV-format

Det framtida medelvattenståndet för respektive SSP-scenario och år kan variera mellan gridrutor inom en kustkommun. Detta beror huvudsakligen på variationer i takten på landhöjningen, särskilt i kommuner som breder ut sig i nord-sydlig riktning. Störst skillnad i långsiktig landhöjning inom sitt kustområde har Gotland, där det skiljer knappt 1,8 mm/år mellan olika områden. Detta ger en skillnad på 9 centimeter på 50 år. Medelvattenståndet under referensperioden (1995-2014) kan också variera inom en kommuns kustområde, men det handlar om mindre variationer på upp till cirka 4 centimeter. Det framtida medelvattenståndet tillhandahålls därför som ett medeltal för respektive kustkommun.

Kommentarer till kartlagren:

1. Medelvattenstånden kombineras med topografisk information från Lantmäteriet. Områden med en höjdnivå lägre än det beräknade medelvattenståndet klassas som permanent översvämmade. Eventuella variationer i noggrannhet i den topografiska informationen kan påverka utfallet av kartlagren. Det kan också finnas nyare eller mer detaljerad topografisk information än den som användes när kartlagren skapades.

2. I det topografiska kartunderlaget som använts vid beräkningarna kan det saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det i verkligheten kan finnas hinder för havet att nå dit.

3. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag.

4. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas från kartlagren.

ANVÄNDNING

Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger. Datat kan användas för att studera möjliga framtida medelvattenstånd utifrån olika utsläppsscenarier och år.

Datat ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram.

När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse. I planeringssammanhang kan det finnas behov av att ta hänsyn även till högvattenhändelser, vågeffekter och liknande. Högvattenhändelser och vågeffekter ingår inte i uppgifterna om framtida medelvattenstånd. Läs mer om detta på följande webbsida: https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-och-extremnivaer-1.165445.