Format

ESRI Shape

4 record(s)
 
Type of resources
Available actions
Provided by
Years
Formats
Service types
From 1 - 4 / 4
  • Categories  

    MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.

  • Categories  

    I beslutsstödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWI-värde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur. HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan) HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan) Observera att visningstjänsten visar de mittpunkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning. Under respektive kalenderår finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark. Tjänsten kräver inloggning och behörighet ges främst till kommunal räddningstjänst, länsstyrelser, skogsbruket, mfl. En förenklad information från systemet presenteras också publikt utan krav på inloggning. Här finns den publika tjänsten: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/skogsbrand-och-vegetationsbrand/brandriskprognoser/ eller på https://www.dinsakerhet.se/sakrare-fritid/skog-och-mark/brandriskprognos-for-gras--och-skogsbrander/

  • Categories  

    Sammanfattning MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets sjöar och vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den uppdaterade översvämningskarteringen ersätter löpande datamängden översiktliga översvämningskarteringar då dessa uppdateras sedan 2013 med den nya Nationella höjdmodellen, http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Hojddata/GSD-Hojddata-grid-2/ som tagits fram av Lantmäteriet, samt med till viss del flöden som anpassats till framtidens klimat i slutet av seklet. De uppdaterade översvämningskarteringarna visar vattnets utbredning vid 3 olika flöden, det beräknade högsta flödet samt klimatanpassat 100-års och 200-års flöde för slutet av seklet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.

  • Categories  

    WMS-tjänst innehållande brandstationer. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid, beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. Brandstationernas positionering uppdateras kontinuerligt, på grund av detta kan vissa felaktigheter finnas. Har man uppgifter om att en brandstation är felpositionerad kan man rapportera det till MSB.