Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2.

Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Syftet med jordartskartan är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Informationen i kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, t ex grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet och skredförutsättningar. Informationen ligger till grund för SGUs tryckta jordartskartor och olika karttjänster. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper.

Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.

I visningstjänsten Riksintressen mineral återfinns områden som anses innehålla fyndigheter av riksintresse. Fyndigheterna på dessa platser består av ämnen och material, exempelvis natursten, industrimineral och metaller, vilka av SGU bedöms som viktiga. Bedömningen görs i enlighet med miljöbalken (3 kap. 7 § andra stycket). Det är SGU som ansvarar för att de berörda länsstyrelserna förses med information om vilka områden som bedöms utgöra riksintressen. På kartan visas de områden som SGU bedömer vara av riksintresse. I nuläget omfattas cirka 150 områden och av dessa är cirka 100 detaljavgränsade medan de resterande har lägesbestämts med en centrumkoordinat, det vill säga har endast markerats med en punkt på kartan.

Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land samt raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig bedömning av skredkänslighet och markstabilitet. De flesta skred har skett i lerjord, men det förekommer även spår av skred i sandjordar, inte minst i de norrländska älvdalarna, samt i moränjordar. I de fall skred har inträffat i sandjord finns ofta silt- eller lerlager under ett ytligt sandlager. Spår av jordras har också inkluderats i den mån de har gett upphov till former liknande jordskredsspår. Jordskreden har inträffat någon gång efter den senaste istiden. I några fall finns uppgifter om när skredet skett, se information på Statens geotekniska instituts webbplats: http://gis.swedgeo.se/skred/. Särskilt i Norrlands inland finns en mängd spår av jordskred i moränterräng. Dessa jordskred har av allt att döma utlösts av kraftiga jordbävningar som ägde rum under den senaste istidens slutskede eller strax därefter, dvs. för ca 10 000 år sedan. Raviner uppstår genom erosion av rinnande vatten (ytvatten eller grundvattenutflöde) i lösa jordlager. Vid ökad avrinning till följd av intensiv nederbörd eller förändrad markanvändning kan nya raviner skapas och befintliga raviner växa till. I ravinernas slänter sker ofta mindre ras och skred. Såväl morfologiskt mycket framträdande skredkanter och raviner som former utjämnade genom till exempel markplanering och jordbruk har redovisats.

Kartan ger en mycket översiktlig bild av jordartsförhållandena inom de delar av Västernorrlands län där SGU saknar mer detaljerad jordartsinformation. Den kommer successivt att ersättas med jordartskartor i skalområdet 1:25 000 till 1:100 000. Kartan bör användas med stor försiktighet vid analyser och bedömningar av markförhållanden.

Mineralresurser (visningstjänst) innehåller information om mineral-, bergarts- och kolväteförekomster i Sverige. Här presenteras både småförekomster (skärpningar) och större förekomster såsom nedlagda gruvor, prospekteringsuppslag och producerande gruvor. The mineral and bedrock resource database contains information concerning mineral, bedrock and hydrocarbon resources in Sweden. The database includes information on minor occurrences as well as deposits where metals, industrial minerals or bedrock have been or are being exploited economically.

Visningstjänsten för mineralrättigheter är ett utdrag ur Bergstatens mineralrättsregister. Här kan du se ansökta och beviljade bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd. Information om tillståndets identitetsnummer, namn på tillståndet, ägare till tillståndet samt giltighetstiden finns tillgänglig.

Visningstjänsten berggrund 1:1 miljon är framför allt till för dig som vill få en översiktlig bild av Sveriges berggrund. Kartbilden är anpassad för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att informationen är kraftigt generaliserad. Här visas de olika bergarternas utbredning och, om du väljer detta lager, tektonik och diabasgångar. Det finns även möjlighet att få fram en kartbild som visar bergarterna indelade efter ålder, dvs. en karta som beskriver till vilken geologiska bildningsperiod bergarterna hör.

Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, magnetfält visar uppmätta variationer i det magnetiska totalfältet efter subtraktion av det geomagnetiska referensfältet (DGRF 1965.0) och baseras på flygburna mätningar på 30/60 meters höjd under åren 1960–2005. Flygmagnetiska data används huvudsakligen i samband med geologisk kartläggning och prospektering och ger information om berggrundens strukturella drag och uppbyggnad oberoende av jord- och vattendjup. Informationen är av stor vikt då endast några få procent av Sveriges berggrund är blottad, övriga delar är täckta av jord eller vatten. Jordskorpans magnetiska egenskaper bestäms huvudsakligen av förekomsten av det magnetiska mineralet magnetit i de olika bergarterna. Djup- och ytfördelningen av olika bergarter kan tolkas ur mönstren i anomalikartan. Bergartsutbredning, strykning och stupningsriktningar kan bestämmas med olika geofysiska tolkningstekniker. Förkastningar och deras relativa rörelser kan ses som förskjutningar i det magnetiska mönstret. Magnetfältet uttrycks i enheten nanoTesla (nT).