Via dessa tjänster erhålls brandriskanalyser för innevarande säsong per dygn och timme i realtid. APIet för dygn representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskprognoser finns motsvarande beräkningar framåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från MESAN. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från MESAN. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr) - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand. - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind och globalstrålning (solstrålning) som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf

Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf