Via dessa tjänster erhålls brandriskanalyser för innevarande säsong per dygn och timme i realtid. APIet för dygn representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskprognoser finns motsvarande beräkningar framåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från MESAN. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från MESAN. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr) - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand. - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind och globalstrålning (solstrålning) som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf

Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: °C Egenskaper: Maxvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC. De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs det högsta värdet för att få fram dygnsvärden. Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 °C För mer info se: https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: °C Egenskaper: Minvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC. De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs det lägsta värdet för att få fram dygnsvärden. Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 °C För mer info se: https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur

SMHIs prognos- och varningstjänst ger information för skydd av liv och egendom. Arbetet bedrivs dygnet runt och SMHI har ständig beredskap för akuta insatser. SMHI utfärdar varningar när vädret väntas medföra konsekvenser eller störningar i samhället. Det finns tre varningsnivåer; gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste nivån. Varningsnivån berättar hur allvarliga konsekvenser som väntas. SMHI utfärdar också meddelande om brandrisk, risk för vattenbrist och höga temperaturer. Läs mer om varningar och meddelanden i SMHIs kunskapsbank, https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/varningar-och-meddelanden/fornyade-vadervarningar.

Syfte: Observera syrehalten i havet för att få en bättre förståelse av oceanografiska processer, utbredningen av syrefria bottnar samt för att övervaka förändringar över lång tid. Data ska vara tillgängligt för validering och assimilering av interna SMHI-modeller samt tillgängliga för analyser och utredningar internt och externt. Enhet: Syrehalten utrycks i ml löst syre per liter vatten, ml/l. Egenskaper: Mått på koncentrationen av syre från olika typer av mätsystem såsom bojar, bottenmätsystem och fartyg (ferrybox). Mätning en gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera nivåer under havsytan. För en del stationer kan mer högupplöst data finnas att tillgå men den måste i så fall begäras ut. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: 0 – 10 ml/l För mer info: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.28089!/WFaktablad_56.pdf https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ostersjons-miljo/syreforhallanden-i-havet-1.5155 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ostersjons-miljo/infloden-till-ostersjon-1.4203

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

PTHBV är en klimatdatabas som byggts upp med särskild inriktning för hydrologiska modellberäkningar. Databasen innehåller dygnsvärden för nederbörd och temperatur, vilka framförallt används som indata vid beräkningar med hydrologiska modeller, exempelvis S-Hype- och HBV-modellen. Klimatdata från 1961 och framåt finns i PTHBV lagrade i ett rikstäckande rutnät med upplösningen 4x4 km. PTHBV är en förkortning av Precipitation Temperature Hydrologiska Byråns Vattenmodell. Data från SMHIs meteorologiska stationer har interpolerats till databasens gridrutor med hjälp av en geostatistisk interpolationsmetod som benämns optimal interpolation. Metoden innebär bland annat att hänsyn tas både till stationernas avstånd från beräkningsrutan och till deras inbördes korrelation. För att beskriva den rumsliga variationen används information om topografi, typisk vindriktning och vindstyrka i olika delar av landet. I databasen har den observerade nederbörden även korrigerats för mätförluster, som framför allt orsakas av att en del av nederbörden blåser förbi nederbördsmätaren. Mätförlusterna har beräknats enligt metoder som anges av Alexandersson (2003). Dessa metoder tar hänsyn till hur vindutsatt mätstationen är och om nederbörden faller som snö eller regn, vilket avgörs utifrån temperaturen. PTHBV-databasen bygger främst på observationer från de svenska meteorologiska stationer som ingår i SMHIs stationsnät. I gränstrakterna mot Norge nyttjas även ett antal stationer i Meteorologisk institutts stationsnät i Norge. En gång per år, i april, görs en genomgång av förändringar i stationsnätet. Efter denna genomgång uppdateras databasen med de omräknade värdena för föregående år, samt för perioden januari till februari under innevarande år. Nedläggning eller nystart av stationer kan i vissa fall orsaka homogenitetsbrott i databasens tidsserier.

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden