Underlag/skikt över data som samlats in från olika myndigheter, om byggnationer i havet, störda bottnar med mera. Data har samlats in för nutidskarteringen 2016.

Underlag/skikt över risk för potentiella skador av svall, erosion och ankring från fartygs- och båttrafik baserat på AIS-data, samt muddringar och dumpningar från ortofoto och AIS-data.

Underlag eller skikt för potentiella påverkanszoner för nutida period (tiden närmast 2016). Påverkanszonerna visar en klassad risk (1–5) för påverkan på morfologiskt tillstånd, hydrografiska förhållanden och konnektivitet. Påverkanszonerna har tagits fram med utgångspunkt från fysiska påverkanstryck och naturmiljöns känslighet. Metoden med vilken zonerna tagits fram tar hänsyn till egenskaper hos objekten och hos den omkringliggande miljön, det vill säga djup, vågexponering och geologi eller bottensubstrat. Påverkanszonerna är inte tänkta att användas vid uppföljning och planering i detalj för enskilda objekt, utan på en mer övergripande nivå eller skala.

Data över relativ vågexponering (m2s-1) baserad på vindens stryklängd och medelvind i olika riktningar. Data föreligger dels som kontinuerligt raster, dels klassat i EUNIS-klasser.

Datamängden innehåller satellitbaserad data och statusklassningar av klorofyll a och siktdjup samt data om absorption och turbiditet i Sveriges kustvattenförekomster. Data är analyserad för perioden 2016 till 2018. Datamängden består av geografisk information, tidsserier och enskilda mätdata. Enbart geografisk data är tillgänglig i denna post. Övrig information inklusive leveransrapport kan efterfrågas via miljoovervakning@havochvatten.se.

Underlag/skikt över byggnader och etableringar längs med kusten genom ortofoton. Innehåller även områden som invallats och torrlagts.

Områden skyddade enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (tidigare Områden skyddade enligt fiskvattendirektivet (78/659/EEG)). Målet för förordningen (tidigare fiskvattendirektivet) är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras.

Områden som är av riksintresse för yrkesfisket är utpekade inom havsområde, sjöar och vattendrag samt för fiskehamnar. Havs- och vattenmyndigheten lämnar uppgifter om områden som är av riksintresse för yrkesfiske enligt Miljöbalkens bestämmelser om riksintresse, MB 3 kap. 5§. Tillämpning av hushållningsbestämmelserna i MB 3 kap. 5 § innebär att planeringen för användning av mark- och vattenområden ska säkerställa fiskesektorns tillgång till fångstområden i både havet och inlandsvatten. Det är också avgörande att planeringen säkerställer nödvändig infrastruktur av hamnar med service för fiskefartygen och som erbjuder lämpliga möjligheter för landning av fångsten. Boverket anger i sin vägledning till riksintressemyndigheterna tre generella kriterier. De områden som anges som riksintresse för yrkesfiske uppfyller sammantaget dessa kriterier: 1. området hyser värden av stor nationell vikt 2. området behövs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden eller 3. området behövs för att genomföra eller upprätthålla nationellt viktiga strukturer.

Hanteringsområdet omfattar den del av Sverige där signalkräfta i huvudsak finns etablerad och där den enligt HaV kan fortsätta att nyttjas genom fiske. Syftet är att visa var fiske får bedrivas förutsatt att signalkräftan inte sprids. Utanför hanteringsområdet är hantering, inklusive fiske straffbar. Därmed är det viktigt att detaljerade gränser finns. Informationsmängden omfattar gränser bestående av kommun- och länsgränser, riksvägar och gränser för delavrinningsområden.

Havsområdesindelning enligt havsmiljöförordningen (2010:1341), uppdaterad 2018