Produkten innehåller uppgifter om torvlagrens mäktighet och karaktäristiska egenskaper, t.ex. torvens sammansättning, humifieringsgrad och blöthet. Informationen bygger på observationer från borrningar i torvmarker. Till stor del utgörs materialet av information som digitaliserats från SGU:s torvarkiv. I detta arkiv finns en stor mängd information om den svenska torvens egenskaper och utbredning. Materialet består av resultat från inventeringar, rapporter, kartor, dagböcker och publikationer från de senaste hundra åren. Eftersom materialet samlats in under en lång tid så har delvis olika nomenklatur använts. Dessutom varierar positioneringsnoggrannheten beroende på vilket kartunderlag som används vid insamlingen. På SGU:s hemsida finns ytterligare information om det omfattande analoga material som finns i torvarkivet. Produkten inkluderar även data som samlats in under 2000-talet. .

Grundvattenkvalitet analysresultat och provplatser omfattar öppet tillgängliga grundvattenkemiska och -mikrobiologiska data, bland annat sådana som SGU samlat in och/eller förvaltar genom det nationella datavärdskapet för grundvatten. Datat härstammar huvudsakligen från nationell och regional miljöövervakning, samt från SGU:s så kallade Grundvattennät. Utöver analysresultat, omfattar produkten också kringinformation rörande provtagningsomständigheter, analysförfarande och provplatsinformation. Analysresultat och provplatsinformation tillhandahålls som separata informationsmängder, sammanlänkade genom platsbeteckning. Produkten är tänkt att utgöra en samlad källa till rådata för tolkning och analys av Sveriges grundvattenkvalitet över tid och rum. Det bör dock understrykas att materialet företrädesvis omfattar data från områden som inte är lokalt påverkade och/eller förorenade. Ambitionen är att över tid utöka denna produkt med mer data, såväl från SGU:s egenfinansierade verksamhet som genom det nationella datavärdskapet för grundvatten.

Svaghetszon är en allmän byggnadsteknisk term som avser ett område med låg mekanisk stabilitet i en bergmassa, vilket kan påträffas vid ytan eller under jord. Dessa svaghetszoner representerar ofta, men inte alltid, spröda deformationszoner, såsom sprickzoner eller olika typer av gångbergarter. I samband med olika infrastrukturprojekts avslut tas inte alltid värdefull information om hand på ett konsekvent sätt. Därför arbetar SGU kontinuerligt med att samla in, lagra och tillhandahålla geologisk information från externa aktörer så att det kan återanvändas och kan komma till nytta i framtida projekt inom undermarksplanering. Svaghetszoner baseras på bland annat undermarksinformation från olika byggnationer, som till exempel tunnlar, och andra underlag. Produkten består av två huvuddelar: dels en linjetabell som innehåller tillhörande sammanfattande attribut, dels en separat stödtabell med individuella fältobservationer och deras attribut. De individuella observationsattributen sammanställs för att generera de övergripande karaktärsattributen för en zon, som sedan ingår i linjetabellen. Svaghetszonsobservationer baseras på data från både ytan och underjorden, såsom häll-, borrhåls- och tunnelobservationer, insamlade från förundersökningar till färdigställandet av ett infrastrukturprojekt. Dessa observationer kommer främst från ingenjörsgeologiska karteringar. Varje observationspunkt beskrivs med parametrar enligt tabellen nedan. Konfidensnivån för en observation är en kvalitativ bedömning (hög, medel eller låg) baserad på hur tydliga de dokumenterade bevisen är för zonens existens, samt hur väl dess orientering och karaktär kan fastställas. Av säkerhetsskäl saknar observationerna geometri i tabellen. Processen fokuserar sedan på att korrelera dessa observationer med topografiska linjära sänkor, så kallade lineament, för att avgöra om de representerar potentiella svaghetszoner och för att fastställa deras karaktär, orientering och utsträckning. Varje tolkad linje eller svaghetszon tilldelas en övergripande konfidensnivå baserat på tolkningens tillförlitlighet. I zoner med hög konfidens finns tydliga kopplingar till olika observationer, objekt eller referenser. För dessa zoner anges även lutning (stupning) och uppskattad bredd. För 3D-visualisering specificeras även zonens riktning (strykning) för att visa åt vilket håll den lutar enligt högerhandsregeln. Inledningsvis är informationen begränsad till Stockholm, Göteborg och Malmö, men den kan i framtiden utökas till andra områden i Sverige där mer detaljerad information behövs. Eftersom informationen grundas på extern information och som tagits fram med olika metoder, under många år, är kvaliteten varierande. Tolkningar görs av SGU utifrån tillgängligt material och resultatet blir därefter.

Produkten innehåller information om erosionsförhållanden längs Sydsveriges havsstränder. Baserat på detaljerad kartläggning av stränder och havsbotten runt kusten har erosionsförhållanden och erosionskänslighet bedömts och beräknats med två olika metoder. Metodik och resultat redovisas i Malmberg m.fl. (2014 och 2016). En indelning har gjorts i olika strandtyper efter strändernas geologi, topografi och sedimentdynamik. De olika strandtyperna karaktäriseras av olika erosionsförhållanden beroende på om stränderna främst präglas av pålagring, erosion eller huvudsakligen är i balans samt hur snabbt erosionen sker. Dessutom visas en prognos för vilka erosionsförhållanden man kan förvänta sig i framtiden vid en havsnivåhöjning på ca 1 m. Strändernas känslighet för erosion visas med ett beräknat erosionsindex, baserat på en analys av jordarter på stränder och havsbotten, marklutning, erosionsprocesser och sedimentbudget på stränder och havsbotten samt vind- och vågexponering (Malmberg m.fl. 2016). I samband med fältinsamlingen har hårda erosionsskydd inventerats och sträckor med aktiv erosion kartlagts.

Biotopes are unique combinations of species and their environment. This dataset shows a predicted distribution of marine biotopes in the Barents Sea, based on modeling of species composition, seabed sediments, and oceanographic data.

Bentisk sekundærproduksjon uten kolonidannende dyr (Årlig produksjon i kJoule per kvadratmeter) for grabb i spesifikke norske havområder som er undersøkt av MAREANO. Datasettet er en del av den tematiske datasettserien «Produktivitet – Bentisk sekundærproduksjon» består av datasett med modellert sekundærproduksjon (årlig produksjon i kilojoule per kvadratmeter) fra innsamlingsredskapene grabb og bomtrål (som tematiske datasett) med og uten kolonidannende dyr i spesifikke områder som er undersøkt av MAREANO programmet.

Tematisk datasettserien «Produktivitet – Bentisk sekundærproduksjon» består av datasett med modellert sekundærproduksjon (årlig produksjon i kilojoule per kvadratmeter) fra innsamlingsredskapene grabb og bomtrål (som tematiske datasett) med og uten kolonidannende dyr i spesifikke områder som er undersøkt av MAREANO programmet. Datasettserien består av fire datasett: Bentisk sekundærproduksjon (produksjonsdata) bomtrål med kolonidannende arter Bentisk sekundærproduksjon (produksjonsdata) bomtrål uten kolonidannende arter Bentisk sekundærproduksjon (produksjonsdata) grabb med kolonidannende arter Bentisk sekundærproduksjon (produksjonsdata) grabb uten kolonidannende arter I tillegg til bomtrål og grabb blir det også tatt prøver med bentisk slede. Det er ikke beregnet bentisk sekundærproduksjon fra slede da dette ikke blir representativt.

Bentisk sekundærproduksjon uten kolonidannende dyr (Årlig produksjon i kJoule per kvadratmeter) for bomtrål i spesifikke norske havområder som er undersøkt av MAREANO. Dalasettet er en del av den tematiske datasettserien «Produktivitet – Bentisk sekundærproduksjon» består av datasett med modellert sekundærproduksjon (årlig produksjon i kilojoule per kvadratmeter) fra innsamlingsredskapene grabb og bomtrål (som tematiske datasett) med og uten kolonidannende dyr i spesifikke områder som er undersøkt av MAREANO programmet.

Bentisk sekundærproduksjon med kolonidannende dyr (Årlig produksjon i kJoule per kvadratmeter) for bomtrål i spesifikke norske havområder som er undersøkt av MAREANO. Datasettet er en del av den tematiske datasettserien «Produktivitet – Bentisk sekundærproduksjon» består av datasett med modellert sekundærproduksjon (årlig produksjon i kilojoule per kvadratmeter) fra innsamlingsredskapene grabb og bomtrål (som tematiske datasett) med og uten kolonidannende dyr i spesifikke områder som er undersøkt av MAREANO programmet.

Bentisk sekundærproduksjon med kolonidannende dyr (Årlig produksjon i kJoule per kvadratmeter) for grabb i spesifikke norske havområder som er undersøkt av MAREANO. Datasettet er en del av den tematiske datasettserien «Produktivitet – Bentisk sekundærproduksjon» består av datasett med modellert sekundærproduksjon (årlig produksjon i kilojoule per kvadratmeter) fra innsamlingsredskapene grabb og bomtrål (som tematiske datasett) med og uten kolonidannende dyr i spesifikke områder som er undersøkt av MAREANO programmet.