From 1 - 10 / 168
  • Categories  

    The European Environment Agency (EEA) is an agency of the European Union (EU) tasked with providing independent information on the environment. Established in 1990 and headquartered in Copenhagen, Denmark, the EEA serves as a key source of environmental data, assessments, and reports for policymakers and the public across Europe. With a focus on improving environmental decision-making and promoting sustainable development, the agency plays a vital role in monitoring, analyzing, and communicating environmental trends and challenges. At its core, the EEA aims to support the development, implementation, and evaluation of EU environmental policies. It achieves this mission through a range of activities, including data collection, analysis, and reporting. The agency collaborates with national environmental agencies in EU member states, as well as other international organizations, to gather and harmonize environmental data from across Europe. This wealth of information is then used to produce high-quality assessments and reports on various environmental topics. One of the primary functions of the EEA is to provide regular assessments of the state of Europe's environment. These assessments cover a wide range of issues, including air and water quality, biodiversity, climate change, and resource use. By compiling and analyzing data from different sources, the agency produces comprehensive reports that highlight key environmental trends, identify emerging challenges, and assess progress towards environmental objectives. These assessments are invaluable tools for policymakers, helping them to make informed decisions and prioritize actions to protect and improve the environment. In addition to assessing the state of the environment, the EEA also plays a crucial role in monitoring the effectiveness of environmental policies and measures. The agency tracks the implementation of EU environmental legislation and policies, assessing their impact on the ground. By evaluating the success or shortcomings of these policies, the EEA provides valuable feedback to policymakers, helping them to refine and strengthen environmental governance at the European level. Furthermore, the EEA acts as a hub for environmental information and knowledge exchange. The agency maintains several databases and online platforms, such as the European Environmental Data Centre (EEDC) and the European Environment Information and Observation Network (EIONET), which provide access to a wealth of environmental data, maps, and indicators. These resources are freely available to policymakers, researchers, NGOs, and the public, supporting evidence-based decision-making and fostering greater transparency and accountability in environmental governance. In this page you can find the Web Services of the European Environment Agency

  • Categories  

    Gagnaset (data set) ni_vg25r_3utg: Vistgerðir á Íslandi: land (Habitat types of Iceland: terrestrial). Vistgerðakortið sýnir útbreiðslu landvistgerða á Íslandi. Alls hafa verið ákvarðaðar 64 vistgerðir á landi og skiptast í 12 meginflokka (vistlendi). Innan landvistgerða eru fjórar jarðhitavistgerðir sem finnast á háhita- og lághitasvæðum landsins. Landvistgerðum er skipt upp í tvö þrep. Við skilgreiningu og flokkun vistgerða á Íslandi var tekið mið af EUNIS-flokkunarkerfinu (European Environment Agency 2012) . Í 3. útgáfu vistgerðakortsins 2024 eru eingöngu landvistgerðir endurskoðaðar. Náttúrufræðistofnun Íslands leggur með ritinu Vistgerðir á Íslandi fram tillögur að flokkun vistgerða sem á sér fyrirmynd í samræmdri og viðurkenndri flokkun vistgerða í Evrópu. Flokkunin byggir á rannsóknum víða um land með fyrirvara um að bæta mætti í þá þekkingu. Athuga skal að aðgreining landvistgerða með fjarkönnun reyndist erfið, bæði fyrir lítið grónar vistgerðir sem og vel grónar, einkum innan vistlenda. Því má búast við verulegum skekkjum þótt þær séu mismiklar eftir vistgerðum. Nánari útlistun og mat á skekkjum má finna í aðferðalýsingu og á staðreyndasíðum vistgerða í ritinu „Vistgerðir á Íslandi“. Frekari upplýsingar um flokkun og skilgreiningu vistgerða má sjá í ritinu: Jón Gunnar Ottósson, Anna Sveinsdóttir og María Harðardóttir, ritstj. 2016. Vistgerðir á Íslandi. Fjölrit Náttúrufræðistofnunar nr. 54. 299 s. og á vef Náttúrufræðistofnunar.

  • Categories  

    Gagnaset (data set) ni_vg25v_1.1utg og ni_vg25r_3utg: Vistgerðir á Íslandi (Habitat types of Iceland). Vistgerðakortið sýnir útbreiðslu vistgerða á Íslandi. Vistgerðum á Íslandi er skipt upp í land, ferskvatn og fjörur. Alls hafa verið ákvarðaðar 64 vistgerðir á landi, 17 vistgerðir fyrir ferskvatn og 24 vistgerðir fyrir fjörur. Landvistgerðir skiptast í 12 meginflokka (vistlendi). Innan landvistgerða eru fjórar jarðhitavistgerðir sem finnast á háhita- og lághitasvæðum landsins. Land- og ferskvatnsvistgerðir skiptast í tvö þrep, en fjöruvistgerðir í fimm þrep. Við skilgreiningu og flokkun vistgerða á Íslandi var tekið mið af EUNIS-flokkunarkerfinu (European Environment Agency 2012). Landupplýsingaþekjan fyrir landvistgerðir er á rastaformi (ni_vg25r_3utg), en þekjur fyrir jarðhita, ferskvatns- og fjöruvistgerðir er á vektorformi (ni_vg25v_1.1utg). Vektorþekjurnar eru flestar flákaþekjur, en fyrir ferskvatn er einnig línu- og punktaþekja. Gögn fyrir stöðuvötn (vg2 = V1) eru fjarlægð tímabundið úr niðurhalsþjónustu vegna ágreinings um grunnkort Loftmynda ehf. en þekjan er sýnileg í kortasjá. Náttúrufræðistofnun Íslands leggur með ritinu Vistgerðir á Íslandi fram tillögur að flokkun vistgerða sem á sér fyrirmynd í samræmdri og viðurkenndri flokkun vistgerða í Evrópu. Flokkunin byggir á rannsóknum víða um land með fyrirvara um að bæta mætti í þá þekkingu. Athuga skal að aðgreining landvistgerða með fjarkönnun reyndist erfið, bæði fyrir lítið grónar vistgerðir sem og vel grónar, einkum innan vistlenda. Því má búast við verulegum skekkjum þótt þær séu mismiklar eftir vistgerðum. Nánari útlistun og mat á skekkjum má finna í aðferðalýsingu og á staðreyndasíðum vistgerða í ritinu „Vistgerðir á Íslandi“. Frekari upplýsingar um flokkun og skilgreiningu vistgerða má sjá í ritinu (Jón Gunnar Ottósson, Anna Sveinsdóttir og María Harðardóttir, ritstj. 2016. Vistgerðir á Íslandi. Fjölrit Náttúrufræðistofnunar nr. 54. Garðabær: Náttúrufræðistofnun Íslands) og á vef Náttúrufræðistofnunar Íslands. Í 3. útgáfu vistgerðakortsins 2024 eru eingöngu landvistgerðir endurskoðaðar.

  • Categories  

    Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar enligt NACE 50-51 . Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

  • Categories  

    Produkten Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen bestäms bl.a. riktningar för grundvattenströmmar, grundvattendelares lägen och grundvattenmagasinets storlek och uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter m.m. SGUs information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EGs ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier m.m.

  • Categories  

    Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper.

  • Categories  

    Syftet med projektet ”Biologiskt kulturarv vid fäbodmiljöer” som sedan resulterade i aktuell rapport, var att öka kunskapen och förståelsen av värdet av det biologiska kulturarvet och fortsatt fäbodbruk i Jämtlands län. Rapporten innehåller en inventering av fjällnära fäbodar med kontinuerlig betesdrift och inslag av traditionell fäboddrift samt en beskrivning av berörda fäbodars bevarandevärden. Berörda fäbodar är lokaliserade i Berg, Härjedalen och Krokoms kommuner. Fäbodbruket utgör en stor del av vår kulturhistoria som också har avspeglat sig i naturen. Kartskiktet är ett komplement till rapporten och pekar ut området runt de fäbodvallarna som ingår i rapporten. Kartskiktets huvudsyfte är att flagga områdena som nämns i rapporten för att tillsammans med rapporten få kunskap om fäbodarna och deras värden. Underlaget kan användas främst inom översiktsplanering. Det kan även användas vid andra större exploateringar i fjällnära miljö, vid bildande av naturreservat eller åtgärder kopplat till friluftsliv.

  • Categories  

    Produkten omfattar resultat från analyser, främst kornstorleksanalyser, vilka utförts inom SGUs jordartskartering. I vissa fall redovisas även jordarnas innehåll av organiskt material och/eller kalk. I några fall har även andra parametrar analyserats (t.ex. pH, basmineralindex och innehåll av magnetit). Jordarternas kornstorleksfördelning är avgörande för en rad viktiga egenskaper (exempelvis vattenhållande förmåga, genomsläpplighet och erosionsbenägenhet). Denna produkt kan användas tillsammans med SGUs jordartskartor för att illustrera jordarternas kornstorleksfördelning i en viss region. I viss utsträckning kan data även användas för att uppskatta andra egenskaper hos jordarna, exempelvis andelen lättvittrade mineral (t.ex. kalcit). I beskrivningarna till jordartskartorna är det möjligt att läsa mer om jordarternas egenskaper och bildningssätt i specifika områden. Kornstorleksdata redovisas enligt den nomenklatur som upprättats av Sveriges geotekniska förening (SGF 1981). Det gäller även de prover som ursprungligen klassificerats enligt Atterbergs nomenklatur, som användes av SGU fram till 1996.

  • Categories  

    Visninsgtjänst (WMS) för datamängden Fiskets geografier.

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden