From 1 - 10 / 11
  • Categories  

    Syfte: Östersjökoden används för att kortfattat beskriva isförhållandena i farleder, hamnområden och för sjöfarten viktiga passager. Denna datamängd innehåller data för svenska farvatten från och med säsongen 1987/1988 och framåt. Östersjökoden används som tillägg till iskartor och klartextrapporter för att informera sjöfarten om isförhållandena mer i detalj. Östersjökoden är uppbyggd av fyra siffror som representerar iskoncentration, istjocklek, topografi och seglationsförhållanden. Enhet: Fyrsiffrig kod, se kodtabell i länk nedan. Egenskaper: Beskriver iskoncentration, istjocklek, topografi och seglationsförhållanden Utformning: Station (Farled), BSIC (kodsiffran), Datum, Position Gränser: Se kodtabell För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ostersjokoden-for-havsis-1.8952

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: g/cm3 samt mm Egenskaper: Uppgift om snöns densitet samt snöns vatteninnehåll i Sverige. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: cm Egenskaper: Daglig uppgift om vattenstånd i några stora sjöar i Sverige. Dygnsvärdena uppmäts oftast kl. 08.00 (svensk sommartid). Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: Datum Egenskaper: Datum för första isläggning och sista islossning i sjöar i Sverige. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: cm Egenskaper: Veckovis uppgift om istjocklek i sjöar i Sverige. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: Grader Celsius Egenskaper: Daglig uppgift om vattendragstemperaturer i vattendrag i Sverige. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Observera syrehalten i havet för att få en bättre förståelse av oceanografiska processer, utbredningen av syrefria bottnar samt för att övervaka förändringar över lång tid. Data ska vara tillgängligt för validering och assimilering av interna SMHI-modeller samt tillgängliga för analyser och utredningar internt och externt. Enhet: Syrehalten utrycks i ml löst syre per liter vatten, ml/l. Egenskaper: Mått på koncentrationen av syre från olika typer av mätsystem såsom bojar, bottenmätsystem och fartyg (ferrybox). Mätning en gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera nivåer under havsytan. För en del stationer kan mer högupplöst data finnas att tillgå men den måste i så fall begäras ut. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: 0 – 10 ml/l För mer info: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.28089!/WFaktablad_56.pdf https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ostersjons-miljo/syreforhallanden-i-havet-1.5155 https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ostersjons-miljo/infloden-till-ostersjon-1.4203

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

  • Categories  

    Framtida medelvattenstånd i RH 2000 och strandlinjens ungefärliga framtida läge utmed Sveriges kust är beräknade för flera olika scenarier och för varje årtionde från 2030 till 2150. Uppgifterna är baserade på regionala projektioner från IPCC:s sammanställning "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden" som publicerades i augusti 2021. Beräkningarna är justerade för den lokala landhöjningen. Beräkningarna utgår från projektioner, vilka IPCC bedömer som troliga, för fem olika utsläppsscenarier: SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 och SSP5-8,5. Utöver dessa finns två beräkningar baserade på projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga, eftersom de inkluderar processer förknippade med djup osäkerhet relaterade till inlandsisarnas instabilitet: SSP1-2,6 mindre troligt och SSP5-8,5 mindre troligt. Tre olika nivåer ges för varje scenario och årtionde. De tre nivåerna är medianvärdet samt den 17:e och 83:e percentilen. Ytterligheterna visas inte, det vill säga varken den högsta möjliga nivån eller lägsta möjliga. Uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i CSV-format för varje kustkommun i Sverige (87 stycken). Nivåerna kan även ses i en interaktiv tabell på https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand-1.165493 . Uppgifter om strandlinjens framtida läge finns tillgängliga för nedladdning i SHAPE-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. Dessa kan också konsumeras via en WMS-tjänst. Medelvattenståndet i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i TIFF-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen av kartlagren är begränsad till området mellan ca 10 km utanför strandlinjen och 1,0 - 1,5 km innanför strandlinjen. Större vattendrag och sjöar som ligger inom detta område kan få en skarp gräns i kartlagren. Öar mindre än ca 1000 km2 filtreras bort och finns inte med i kartlagren. Kommentar till data i CSV-format Det framtida medelvattenståndet för respektive SSP-scenario och år kan variera mellan gridrutor inom en kustkommun. Detta beror huvudsakligen på variationer i takten på landhöjningen, särskilt i kommuner som breder ut sig i nord-sydlig riktning. Störst skillnad i långsiktig landhöjning inom sitt kustområde har Gotland, där det skiljer knappt 1,8 mm/år mellan olika områden. Detta ger en skillnad på 9 centimeter på 50 år. Medelvattenståndet under referensperioden (1995-2014) kan också variera inom en kommuns kustområde, men det handlar om mindre variationer på upp till cirka 4 centimeter. Det framtida medelvattenståndet tillhandahålls därför som ett medeltal för respektive kustkommun. Kommentarer till kartlagren: 1. Medelvattenstånden kombineras med topografisk information från Lantmäteriet. Områden med en höjdnivå lägre än det beräknade medelvattenståndet klassas som permanent översvämmade. Eventuella variationer i noggrannhet i den topografiska informationen kan påverka utfallet av kartlagren. Det kan också finnas nyare eller mer detaljerad topografisk information än den som användes när kartlagren skapades. 2. I det topografiska kartunderlaget som använts vid beräkningarna kan det saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det i verkligheten kan finnas hinder för havet att nå dit. 3. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 4. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas från kartlagren. ANVÄNDNING Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger. Datat kan användas för att studera möjliga framtida medelvattenstånd utifrån olika utsläppsscenarier och år. Datat ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse. I planeringssammanhang kan det finnas behov av att ta hänsyn även till högvattenhändelser, vågeffekter och liknande. Högvattenhändelser och vågeffekter ingår inte i uppgifterna om framtida medelvattenstånd. Läs mer om detta på följande webbsida: https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-och-extremnivaer-1.165445.