Ett BARO är ett lagom stort avrinningsområde som har ett begripligt omfång för betraktaren och ett namn som beskriver området väl. För varje BARO-område har en sammanslagning gjorts av de ingående delavrinningsområdena uppströms fram till utloppspunkten för nästa BARO-område. Indelningarna har beslutats av hydrologer på SMHI så att BARO-indelningen ska vara relevant för både allmänhet och för varnings- och prognostjänsten på SMHI. En väsentlig del av Sveriges markområden längs kusterna ingår inte i definitionen av huvudavrinningsområden utan befinner sig mellan huvudavrinningsområdenas utloppspunkter eller på öar i havet. De områdena kallas för kustområden. Kustområdena har delats in efter delavrinningsområdesgränser längs Sveriges länsgränser och tillsammans med BARO utgör de hela Sverige. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 265 polygoner. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Denna produkt är de kustvattenområden som kustzonsmodellen är uppsatt för. Den består till största delen av polygoner som representerar kustvatten som är fastställda eller preliminära vattenförekomster. Endast för kustvattenområden på gränsen till och i Norge skiljer sig denna produkt mot produkten kustvattenförekomster. Kustvattenområdena längs landsgränsen representeras av hela områden som är inte klippta längs landsgränsen. Några kustvattenområden på i Norge är också inkluderade för att fånga upp flödet från vattendraget Glomma som har stor påverkan på vissa svenska kustvattenområden. Produkten kustvattenområden, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 727 polygoner Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Framtida medelvattenstånd för Sveriges kust för mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100) är beräknade för tre olika klimatscenarier. GIS-lager för de beräknade medelvattenstånden är framtagna och visar strandlinjens placering i medeltal. Lagren är baserade på projektioner från IPCC:s specialrapport Havet och kryosfären i ett förändrat klimat (SROCC) som beslutades i september 2019. I lagren finns medianvärdet samt den övre och nedre gränsen för det sannolika intervallet för projicerade havsnivåhöjningar under tre olika utsläppsscenarier: RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5. Det sannolika intervallet begränsas av den 17:e och 83:e percentilen. Dessa nivåer utgör således varken en nedre eller en övre gräns för medelvattenståndets möjliga nivå år 2050 och 2100. Totalt finns 252 lager tillgängliga för nedladdning. Observera att nyare underlag finns framtaget. Ni hittar det under metadataposten "Framtida medelvattenstånd - Baserat på data från IPCC AR6 WG 1 (2021)", https://www.smhi.se/data/sok-oppna-data-i-utforskaren/framtida-medelvattenstand-baserat-pa-data-fran-ipcc-ar6-wg-1-2021. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen är begränsad till området mellan Sveriges sjöterritoriums gräns i havet och 1,0 - 1,5 km innanför kustlinjen. Kommentarer: 1. I kartunderlaget som använts vid beräkningarna saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det kan finnas hinder för översvämning från havet. 2. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 3. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas ur kartan. TÄCKNINGSOMRÅDE Samtliga data berör Sverige. Koordinater för området ges av hörnen sydvästra 55.25N, 10.79E nordöstra 65.91N, 24.18E ANVÄNDNING Lagren ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. Observera att det finns senare beräkningar av framtida medelvattenstånd än de som återfinns i detta datamaterial. Lagren visar strandlinjen för möjliga framtida medelvattenstånd i mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100). Detta baserat på information om medelvattenståndet under referensperioden (1986-2005), havsnivåhöjning inklusive regionala variationer samt lokal landhöjning. I planeringssammanhang bör hänsyn även tas till bland annat högvattenhändelser som exempelvis kan inträffa vid storm. Högvattenhändelser ingår inte i dessa lager. FORMAT Shape och WMS

Produkten vattendistrikt representerar Sveriges vattendistrikt som SMHI förvaltar åt vattenmyndigheterna. Gränserna för distrikten är inte administrativa utan baserar sig på hur vattnet rinner. Det innebär att gränserna utgörs av vattendelare och därmed även att ytorna för distrikten är en sammanslagning av avrinningsområden. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 5 polygoner. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Utloppspunkter används vid genereringen av avrinningsområden och representerar avrinningsområdets utlopp. Produkten utloppspunkter, som baserar sig på version SVAR 2022:1.1, innehåller 25 439 punkter. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Ett avrinningsområde är det område från vilket vatten dräneras uppströms en viss punkt. Avrinningsområdet begränsas av höjdryggar, som delar flödet från regn och smältvatten åt olika håll. Gränsen för avrinningsområdet utgörs av vattendelaren. För ett avrinningsområde kan vattenföringen i utloppsplatsen beräknas med hjälp av information om områdets area, mark, sjöar, vattendragslängder, nederbörd, avdunstning, snömagasinering m.m. Ett huvudavrinningsområde definieras av att det har sin mynning i havet och att det har en areal som är minst ca 200 km². Med delavrinningsområden avses oftast den finaste indelningen i avrinningsområden men ordet delavrinningsområde kan i princip betyda en godtycklig del av ett större avrinningsområde. Produkten huvudavrinningsområden som baserar sig på version SVAR 2016:8, innehåller 232 polygoner som representerar de svenska huvudavrinningsområdena och kustområdena mellan dem, samt delar av de norska huvudavrinningsområdena. Produkten delavrinningsområden som baserar sig på version SVAR 2016:8, innehåller 53538 polygoner som representerar svenska delavrinningsområden och svenska öar i havet. En delmängd av de norska och finska delavrinningsområdena finns också med i produkten. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

Produkten vattenförekomstavrinningsområden representerar avrinningsområden för varje svensk vattendrags-, sjö- och kustvattenförekomst. För varje vattenförekomst har en sammanslagning gjorts av de ingående delavrinningsområdena uppströms fram till utloppspunkten för nästa vattenförekomst. Vattenförekomstavrinningsområdena är klippta efter landsgränsen. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 24 296 polygoner Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor. Ett vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Produkten, som baseras på version SVAR 2016:8, innehåller 42 178 polygoner som representerar sjö- och vattendragsytor. Leveransbeskrivning av sjöytor: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

De havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Skagerrak och Kattegatt som representerar områden från strandlinjen ut till 12 nm utanför baslinje utgör kustvatten- och utsjövattenförekomster. Produkten, som baseras på version SVAR 2016:8, innehåller 681 polygoner som representerar havsytor. Leveransbeskrivning av havsområden: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

Denna produkt är skapad med hjälp av data från EU Copernicus Marine Services. Datamängden innehåller karta över isläget i Östersjön. Analysen är baserad på satellitdata och in-situ observationer, och är manuellt producerad i en GIS-programvara. Dataformat är ESRI shapefil med följande attributuppsättning: iceact (iskoncentration i tiondelar) 01 - Open Water (<1/10) 10 - 1/10 20 - 2/10 30 - 3/10 40 - 4/10 50 - 5/10 60 - 6/10 70 - 7/10 80 - 8/10 90 - 9/10 91 - 9+/10 92 - 10/10 98 - Ice Free icetck (medeltjocklek i cm) icemax (maximal tjocklek i cm) icemin (minimumtjocklek i cm) type (istyp enligt WMO standard) 0 - Ice Free 1 - Open Water 2 - Very Open Ice 3 - Open Ice 4 - Close Ice 5 - Very Close Ice 6 - Consolidated Ice 7 - Level Ice 8 - Fast Ice 9 - New Ice 10 - Rotten Ice deformatio (deformationsgrad) 0 - No Deformation 1 - Rafted Ice 2 - Slightly Ridged Ice 3 - Moderately Ridged Ice 4 - Heavily Ridged Ice 5 - Brash Ice Barrier publicatio (publikationsdatum YYYY-MM-DD hh:mm:ss, UTC) chartdate (kartans gällandedatum, YYYY-MM-DD)