Denna produkt är de kustvattenområden som kustzonsmodellen är uppsatt för. Den består till största delen av polygoner som representerar kustvatten som är fastställda eller preliminära vattenförekomster. Endast för kustvattenområden på gränsen till och i Norge skiljer sig denna produkt mot produkten kustvattenförekomster. Kustvattenområdena längs landsgränsen representeras av hela områden som är inte klippta längs landsgränsen. Några kustvattenområden på i Norge är också inkluderade för att fånga upp flödet från vattendraget Glomma som har stor påverkan på vissa svenska kustvattenområden. Produkten kustvattenområden, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 727 polygoner Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Ett BARO är ett lagom stort avrinningsområde som har ett begripligt omfång för betraktaren och ett namn som beskriver området väl. För varje BARO-område har en sammanslagning gjorts av de ingående delavrinningsområdena uppströms fram till utloppspunkten för nästa BARO-område. Indelningarna har beslutats av hydrologer på SMHI så att BARO-indelningen ska vara relevant för både allmänhet och för varnings- och prognostjänsten på SMHI. En väsentlig del av Sveriges markområden längs kusterna ingår inte i definitionen av huvudavrinningsområden utan befinner sig mellan huvudavrinningsområdenas utloppspunkter eller på öar i havet. De områdena kallas för kustområden. Kustområdena har delats in efter delavrinningsområdesgränser längs Sveriges länsgränser och tillsammans med BARO utgör de hela Sverige. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 265 polygoner. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Framtida medelvattenstånd för Sveriges kust för mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100) är beräknade för tre olika klimatscenarier. GIS-lager för de beräknade medelvattenstånden är framtagna och visar strandlinjens placering i medeltal. Lagren är baserade på projektioner från IPCC:s specialrapport Havet och kryosfären i ett förändrat klimat (SROCC) som beslutades i september 2019. I lagren finns medianvärdet samt den övre och nedre gränsen för det sannolika intervallet för projicerade havsnivåhöjningar under tre olika utsläppsscenarier: RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5. Det sannolika intervallet begränsas av den 17:e och 83:e percentilen. Dessa nivåer utgör således varken en nedre eller en övre gräns för medelvattenståndets möjliga nivå år 2050 och 2100. Totalt finns 252 lager tillgängliga för nedladdning. Observera att nyare underlag finns framtaget. Ni hittar det under metadataposten "Framtida medelvattenstånd - Baserat på data från IPCC AR6 WG 1 (2021)", https://www.smhi.se/data/utforskaren-oppna-data/framtida-medelvattenstand-baserat-pa-data-fran-ipcc-ar6-wg-1-2021. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen är begränsad till området mellan Sveriges sjöterritoriums gräns i havet och 1,0 - 1,5 km innanför kustlinjen. Kommentarer: 1. I kartunderlaget som använts vid beräkningarna saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det kan finnas hinder för översvämning från havet. 2. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 3. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas ur kartan. TÄCKNINGSOMRÅDE Samtliga data berör Sverige. Koordinater för området ges av hörnen sydvästra 55.25N, 10.79E nordöstra 65.91N, 24.18E ANVÄNDNING Lagren ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. Observera att det finns senare beräkningar av framtida medelvattenstånd än de som återfinns i detta datamaterial. Lagren visar strandlinjen för möjliga framtida medelvattenstånd i mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100). Detta baserat på information om medelvattenståndet under referensperioden (1986-2005), havsnivåhöjning inklusive regionala variationer samt lokal landhöjning. I planeringssammanhang bör hänsyn även tas till bland annat högvattenhändelser som exempelvis kan inträffa vid storm. Högvattenhändelser ingår inte i dessa lager. FORMAT Shape och WMS

Utloppspunkter används vid genereringen av avrinningsområden och representerar avrinningsområdets utlopp. Produkten utloppspunkter, som baserar sig på version SVAR 2022:1.1, innehåller 25 439 punkter. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Produkten vattenförekomstavrinningsområden representerar avrinningsområden för varje svensk vattendrags-, sjö- och kustvattenförekomst. För varje vattenförekomst har en sammanslagning gjorts av de ingående delavrinningsområdena uppströms fram till utloppspunkten för nästa vattenförekomst. Vattenförekomstavrinningsområdena är klippta efter landsgränsen. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 24 296 polygoner Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

Ett avrinningsområde är det område från vilket vatten dräneras uppströms en viss punkt. Avrinningsområdet begränsas av höjdryggar, som delar flödet från regn och smältvatten åt olika håll. Gränsen för avrinningsområdet utgörs av vattendelaren. För ett avrinningsområde kan vattenföringen i utloppsplatsen beräknas med hjälp av information om områdets area, mark, sjöar, vattendragslängder, nederbörd, avdunstning, snömagasinering m.m. Ett huvudavrinningsområde definieras av att det har sin mynning i havet och att det har en areal som är minst ca 200 km². Med delavrinningsområden avses oftast den finaste indelningen i avrinningsområden men ordet delavrinningsområde kan i princip betyda en godtycklig del av ett större avrinningsområde. Produkten huvudavrinningsområden som baserar sig på version SVAR 2016:8, innehåller 232 polygoner som representerar de svenska huvudavrinningsområdena och kustområdena mellan dem, samt delar av de norska huvudavrinningsområdena. Produkten delavrinningsområden som baserar sig på version SVAR 2016:8, innehåller 53 538 polygoner som representerar svenska delavrinningsområden och svenska öar i havet.  En delmängd av de norska och finska delavrinningsområdena finns också med i produkten. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

Produkten vattendistrikt representerar Sveriges vattendistrikt som SMHI förvaltar åt vattenmyndigheterna. Gränserna för distrikten är inte administrativa utan baserar sig på hur vattnet rinner. Det innebär att gränserna utgörs av vattendelare och därmed även att ytorna för distrikten är en sammanslagning av avrinningsområden. Denna produkt, som baseras på version SVAR 2022:1.1, består av 5 polygoner. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_1.pdf

De havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Skagerrak och Kattegatt som representerar områden från strandlinjen ut till 12 nm utanför baslinje utgör kustvatten- och utsjövattenförekomster. Produkten, som baseras på version SVAR 2016:8, innehåller 681 polygoner som representerar havsytor. Leveransbeskrivning av havsområden: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

Denna produkt är skapad med hjälp av data från EU Copernicus Marine Services. Datamängden innehåller karta över isläget i Östersjön. Analysen är baserad på satellitdata och in-situ observationer, och är manuellt producerad i en GIS-programvara. Dataformat är ESRI shapefil med följande attributuppsättning: iceact (iskoncentration i tiondelar) 01 - Open Water (<1/10) 10 - 1/10 20 - 2/10 30 - 3/10 40 - 4/10 50 - 5/10 60 - 6/10 70 - 7/10 80 - 8/10 90 - 9/10 91 - 9+/10 92 - 10/10 98 - Ice Free icetck (medeltjocklek i cm) icemax (maximal tjocklek i cm) icemin (minimumtjocklek i cm) type (istyp enligt WMO standard) 0 - Ice Free 1 - Open Water 2 - Very Open Ice 3 - Open Ice 4 - Close Ice 5 - Very Close Ice 6 - Consolidated Ice 7 - Level Ice 8 - Fast Ice 9 - New Ice 10 - Rotten Ice deformatio (deformationsgrad) 0 - No Deformation 1 - Rafted Ice 2 - Slightly Ridged Ice 3 - Moderately Ridged Ice 4 - Heavily Ridged Ice 5 - Brash Ice Barrier publicatio (publikationsdatum YYYY-MM-DD hh:mm:ss, UTC) chartdate (kartans gällandedatum, YYYY-MM-DD)

Framtida medelvattenstånd i RH 2000 och strandlinjens ungefärliga framtida läge utmed Sveriges kust är beräknade för flera olika scenarier och för varje årtionde från 2030 till 2150. Uppgifterna är baserade på regionala projektioner från IPCC:s sammanställning "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden" som publicerades i augusti 2021. Beräkningarna är justerade för den lokala landhöjningen. Beräkningarna utgår från projektioner, vilka IPCC bedömer som troliga, för fem olika utsläppsscenarier: SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 och SSP5-8,5. Utöver dessa finns två beräkningar baserade på projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga, eftersom de inkluderar processer förknippade med djup osäkerhet relaterade till inlandsisarnas instabilitet: SSP1-2,6 mindre troligt och SSP5-8,5 mindre troligt. Tre olika nivåer ges för varje scenario och årtionde. De tre nivåerna är medianvärdet samt den 17:e och 83:e percentilen. Ytterligheterna visas inte, det vill säga varken den högsta möjliga nivån eller lägsta möjliga. Uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i CSV-format för varje kustkommun i Sverige (87 stycken). Nivåerna kan även ses i en interaktiv tabell på https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand-1.165493 . Uppgifter om strandlinjens framtida läge finns tillgängliga för nedladdning i SHAPE-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. Dessa kan också konsumeras via en WMS-tjänst. Medelvattenståndet i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i TIFF-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen av kartlagren är begränsad till området mellan ca 10 km utanför strandlinjen och 1,0 - 1,5 km innanför strandlinjen. Större vattendrag och sjöar som ligger inom detta område kan få en skarp gräns i kartlagren. Öar mindre än ca 1000 km2 filtreras bort och finns inte med i kartlagren. Kommentar till data i CSV-format Det framtida medelvattenståndet för respektive SSP-scenario och år kan variera mellan gridrutor inom en kustkommun. Detta beror huvudsakligen på variationer i takten på landhöjningen, särskilt i kommuner som breder ut sig i nord-sydlig riktning. Störst skillnad i långsiktig landhöjning inom sitt kustområde har Gotland, där det skiljer knappt 1,8 mm/år mellan olika områden. Detta ger en skillnad på 9 centimeter på 50 år. Medelvattenståndet under referensperioden (1995-2014) kan också variera inom en kommuns kustområde, men det handlar om mindre variationer på upp till cirka 4 centimeter. Det framtida medelvattenståndet tillhandahålls därför som ett medeltal för respektive kustkommun. Kommentarer till kartlagren: 1. Medelvattenstånden kombineras med topografisk information från Lantmäteriet. Områden med en höjdnivå lägre än det beräknade medelvattenståndet klassas som permanent översvämmade. Eventuella variationer i noggrannhet i den topografiska informationen kan påverka utfallet av kartlagren. Det kan också finnas nyare eller mer detaljerad topografisk information än den som användes när kartlagren skapades. 2. I det topografiska kartunderlaget som använts vid beräkningarna kan det saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det i verkligheten kan finnas hinder för havet att nå dit. 3. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 4. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas från kartlagren. ANVÄNDNING Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger. Datat kan användas för att studera möjliga framtida medelvattenstånd utifrån olika utsläppsscenarier och år. Datat ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse. I planeringssammanhang kan det finnas behov av att ta hänsyn även till högvattenhändelser, vågeffekter och liknande. Högvattenhändelser och vågeffekter ingår inte i uppgifterna om framtida medelvattenstånd. Läs mer om detta på följande webbsida: https://www.smhi.se/klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-och-extremnivaer-1.165445.