Syftet med GIS-stödet är att skapa förutsättningar på en nationell nivå för en skälig, rättssäker och mer likriktad bedömning av skyddsnivå enligt 2 kap 3§ miljöbalken vid prövning av små avlopp. GIS-stödet utgörs av kartor som visar risk för påverkan på recipient/exponeringspunkt till följd av belastning från ett avlopp. Kartorna har tagits fram genom riskbedömningar utifrån lagstiftarens anvisningar om kriterier för bedömning av hög/förhöjd skyddsnivå för hela Sveriges yta.

Denna kartjänst ska vara en hjälp för att hitta information samt fungera som underlag för planering och utvärdering av kalkningen i Sverige. Karttjänsten innehåller: Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkningsobjekt Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkning planerade Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkning utförda Lst Nationella Kalkdatabasen - provplatser bottenfauna Lst Nationella Kalkdatabasen - provplatser vattenkemi Lst Nationella Kalkdatabasen - åtgärdsområden Lst Nationella Kalkdatabasen - målområden sjöar Lst Nationella Kalkdatabasen - målområden sjöar - avslutade Lst Nationella Kalkdatabasen - målområden sjöar - pågående Lst Nationella Kalkdatabasen - målområden sjöar - vilande Lst Nationella Kalkdatabasen - målområden vattendrag Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkade våtmarker - avslutade Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkade våtmarker - pågående Lst Nationella Kalkdatabasen - kalkade våtmarker - vilande

Samtliga Protokoll A för alla metoder som finns inlagda i Nationella Biotopkarteringsdatabasen. Varje Protokoll A representerar en biotopkarterad sträcka i ett vattendrag. Sträckorna ligger inlagda som linjer. Varje protokoll A har en startpunkt och en slutpunkt. Ändarna på varje linje är den sträckans startpunkt och stoppunkt. Startpunkten är den ände av linjerna som ligger uppströms i vattendraget. Mängden data för objekten är begränsat i skiktet, men varje linje har en länk till objektets protokoll i databasen. Alla sträckor har inte linjer inlagda i databasen. För att se dessa behöver du även ladda ner punktskiktet. Koordinater är i Sweref 99 TM.

Provplatser där bottenfauna undersöks. Kartskiktet hämtar uppgifter från Nationella kalkdatabasen. Varje län ansvarar för att de provplatser som finns med i skiktet är aktuella. Nationella kalkdatabasen är ännu inte komplett vad gäller provplatser av bottenfauna i kalkade områden.

Denna tjänst innehåller ytor, linjer och punkter som representerar markavvattningsföretag. Det är en spegling av de objekt i Vattenarkivet som har geometrier. Alla län har inte geometrier men det kan ändå finnas objekt att söka på i Vattenarkivet, se länk under Onlinekällor. För varje objekt i denna tjänst finns en länk till Länsstyrelsernas Vattenarkiv där mer information om objektet finns, t.e.x. länkade kartor/ritningar samt akter. De äldsta är från 1840-talet. Materialet som länsstyrelsen har är i första hand markavvattningar i jordbrukslandskapet. Handlingarna är uppkomna i gamla Lantbruksnämnden med föregångare. Markavvattning är enligt dagens definition i 11 kapitlet 2 § miljöbalken "åtgärder som utförs för att avvattna mark, [...] eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål". Dikning, bortledning av vatten eller invallning som görs för att dränera mark eller skydda mot översvämning räknas som markavvattning, om det görs för att få en bestående förändring i marken.

Vandringshinder i vatten. Baserat på data i Nationella Biotopkarteringsdatabasen. Omfattar data från genomförda biotop- eller vandringshinderkarteringar. Uppgifter om objekt som kan utgöra vandringshinder för vattenlevande organismer. Exempel på objekt är dammar, vägpassager, fiskgaller etc. Omfattar både naturliga och artificiella vandringshinder. Data kan användas för åtgärdsplanering, bedömning av kontinuitet, forskning m m. Vissa vandringshinder kan ha flera dataprotokoll. Dessa presenteras på kartan som separata punkter på exakt samma plats och med referens till samma vandringshinder. Om data från lagret ska användas för att presentera statistik över vandringshinder måste dessa dubbletter sorteras bort innan statistiken färdigställs för att inte ge ett missvisande antal vandringshinder. Observera att alla läns data ej är inlagd ännu. Komplettering pågår. Koordinater är i Sweref 99 TM.

Vägpassager som är inlagda i Nationella Biotopkarteringsdatabasen. Vägpassagerna ligger inlagda som punktobjekt. Punkterna markerar vägpassagens placering. Mängden data för objekten är begränsat i skiktet, men varje punkt har en länk till objektets protokoll (protokoll E) i databasen. Koordinater är Sweref 99 TM.

Riskvärdering för påverkan på kustvatten (N11). Hög risk innebär att kustvattnets känslighet tillsammans med retentionsförhållandena gör att kvävebelastning från ett avlopp riskerar att påverka recipienten. Syftet med GIS-stödet är att skapa förutsättningar på en nationell nivå för en skälig, rättssäker och mer likriktad bedömning av skyddsnivå enligt 2 kap 3§ miljöbalken vid prövning av små avlopp. GIS-stödet utgörs av kartor som visar risk för påverkan på recipient/exponeringspunkt till följd av belastning från ett avlopp. Kartorna har tagits fram genom riskbedömningar utifrån lagstiftarens anvisningar om kriterier för bedömning av hög/förhöjd skyddsnivå för hela Sveriges yta.

Kalkningsobjekt är sjöar, vattendrag, våtmarker och kalkdoserare som används vid kalkning eller påverkas av den kalkning som utförs uppströms objektet. Kartskiktet hämtar uppgifter från Nationella kalkdatabasen. Varje län ansvarar för att de objekt som finns med i kalkdatabasen är aktuella.

Samtliga Protokoll A för biotopkarteringsmetoden från 2017 som finns inlagda i Nationella Biotopkarteringsdatabasen. Varje Protokoll A representerar en biotopkarterad sträcka i ett vattendrag. Koordinater för protokollen ligger inlagda som punktobjekt. Varje protokoll A har en startpunkt och en slutpunkt. Mängden data för objekten är begränsat i skiktet, men varje punkt har en länk till objektets protokoll i databasen. Koordinater är i Sweref 99 TM.