Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007 (SVAR).

Den nationella vindkarteringen är en kartläggning av vindförhållandena i Sverige genom en modellberäkning av vindhastigheten. Den senaste vindkarteringen togs fram år 2011 enligt MIUU-modellen och de metoder som har utvecklats vid Uppsala universitet. Vindkarteringen är gjord med en matematisk-fysikalisk modell (MIUU-modellen) som beskriver tillstånd i atmosfären såsom vindhastigheten. Modellen bygger på stor mängd grunddata och modellberäkningarna baseras på 192 modellerade fall av väder samt olika vind- och temperaturförhållanden som vägs samman. Resultatet har sedan analyserats statistiskt ur ett långtidsperspektiv för att göra årsklimatet representativt för en 30-års period. Upplösningen i denna vindkartering är 0,25 km2 vilket ger större variationer och upplösning i terräng och vindhastighet än tidigare vindkartering, trots detta förekommer det fortfarande variationer i terrängen vid mindre skala. Dessa variationer påverkar vindhastigheterna lokalt, men förbises av modellen på grund av vald upplösning. Detta betyder att lokala variationer och mer komplex terräng därför inte syns i vindkarteringen, vilket kan innebära att såväl högre som lägre vindhastigheter i praktiken förekommer. Det bör noteras att denna modellberäkning av årsmedelvinden är schablonkorrigerad avseende nollplansförskjutningen för att kunna ange höjd ovan mark. Nollplansförskjutningen är normalt cirka ¾ av vegetationens höjd, vilket i denna vindkartering innebär 15 meter. Denna datamängd och metadata tillhandahålls åt Energimyndigheten av Länsstyrelserna genom datavärdskap. Information om datamängden och metodik finns på Energimyndighetens sida: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/planering-och-tillstand/vindkraftsplanering1/nationell-vindkartering/

Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar enligt NACE 36-39 . Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Punkter för Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter där utvinningsavfallsanläggningar finns registrerade. Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Grid med 1 meters upplösning. Uppdateras kontinuerligt utifrån laserdata och bildmatchning. Datamängden kan inte beställas separat utan ingår endast i befintliga tjänster: Höjdmodell Nedladdning, Höjdmodell Visning och Höjd Direkt.

Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar som innehåller avfallsdeponier. Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Rikstäckande höjddata i form av ett regelbundet rutnät med 1 meters upplösning. En terrängmodell skapad utifrån mark- och vattenpunkter i laserdata. Uppdateras kontinuerligt utifrån laserdata och bildmatchning.

Denna datamängd innehåller ytor för restriktioner runt förorenade områden i enlighet med Miljöbalken 10 kap. 15§ (alt. 10§ lydelse före 1 augusti 2007). Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den primära, inre, zonen gäller generellt strängare restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen.

Datamängd borrhål för Trafikverkets databas förr geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

Ythöjdmodell Nedladdning, från flygbilder i färg levereras med färg från flygbildernas pixelvärden. Ythöjdmodellen skapas genom flygbildsmatchning och är en typ av höjdmodell som beskriver vad som syns från luften. Ovansidan av vegetation, byggnader och annat ovanpå marken finns med. På öppen mark, där det inte finns vegetation, byggnader eller annat, visar ythöjdmodellen markytan. Punkterna som utgör ythöjdmodellen är inte en tredimensionell svärm med punkter, utan det är ett lager höjdsatta punkter (2,5D-modell). Ythöjdmodellen har flera användningsområden, den kan till exempel användas för att visualisera landskapet och hitta förändringar, beräkna skogstillväxt, höjdsätta 3D-data, eller simulera hur gasutsläpp färdas.