Handelsområden är koncentrationer av arbetsställen i SCB:s företagsdatabas med SNI 47 Detaljhandel, vilka tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, bestående av: 1. minst fem detaljhandelsföretag, eller 2. fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst 100 anställda. Syftet med handelsområdena är att ge en både översiktlig och heltäckande bild av detaljhandeln i Sverige, avseende geografisk utbredning, antal handelsområden, antal anställda inom handelsområdena och hur mycket mark de tar i anspråk. Handelsområden redovisas som polygoner. Handelsområden kan överlappa andra typer av geografiska områden från SCB, som tätorter och småorter. Handelsområden utgör ett komplement till verksamhetsområden och dessa två områdestyper överlappar inte varandra. Handelsområden publiceras från och med 2015, och är tänkta att publiceras vart femte år.

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplaner och Återvinning

Tjänsten presenterar information om rättigheter och gemensamhetsanläggningar som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i två separata skikt; Rättigheter och Gränspunktstext, rättigheter.

Visningstjänst för datamängden Modaldata och värmeledningstal (öppna data). Visningstjänsten Modaldata och värmeledningstal visar observerad mineralsammansättning från prover och beräknat för olika bergarter. Värmeledningstalet har för varje prov beräknats som ett viktat geometriskt medelvärde utifrån uppgifter om de enskilda mineralens volymandelar och deras värmeledningstal. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Visningstjänsten Biogeokemi, regional provtagning visar provtagningsplatser samt analysresultat för ett urval av grundämnen inom den regionala biogeokemiska undersökningen på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Provtagningsplatserna visas indelade efter de analysmetoder som använts på proverna: Totalhalt XRF, Salpetersyralakning AAs och ICP-MS samt Kungsvattenlakning AAs och ICP-MS. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.

Demografiska statistikområden – DeSO är en rikstäckande indelning skapad av SCB som började gälla i januari 2018. DeSO delar in Sverige i 5 984 områden som vid starten har mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen följer läns- och kommungränserna. DeSO har inte benämningar eller namn utan beskrivs med en kod med nio unika positioner. De första fyra består av läns- och kommunkoden och pekar ut det län och den kommun som området ligger i. Den femte positionen pekar ut vilken kategori som området tillhör A, B eller C. A är områden som till största del ligger utanför större befolkningskoncentrationer eller tätorter. B är områden som till större delen ligger i befolkningskoncentrationer eller tätorter men som inte är en centralort. Kategori C är de områden som till större delen finns i kommunens centralort. De tre efterföljande positionerna består av ett löpnummer som sorterar områdena geografiskt. Den här sorteringen utgår ifrån kategorierna och börjar i söder och fortsätter norröver. Den sista positionen är en reservplats som kommer användas i fall ett DeSO i framtiden behöver splittras. Ett DeSO kan bara förekomma på en plats.

Byggnad Visning, vector tiles är en visningstjänst bestående av Lantmäteriets mest detaljerade topografiska data för byggnader och anläggningsområden. Formatet, vector tiles, ger andra möjligheter för användning än visningstjänster i rasterformat. Produkten ger möjlighet att koppla ihop information från kartan med våra direktåtkomsttjänster. Dessutom kan egna stilfiler definieras för ett eget utseende på kartan. Informationen visas upp till skala 1: 10 000.

Regionala statistikområden – RegSO är en rikstäckande indelning skapad av SCB som började gälla 1 juni 2020. RegSO delar in Sverige i 3 363 områden med en befolkning mellan 663 och 22 622 invånare. Indelningen följer läns- och kommungränserna. Uppdatering 2023-01-09 Ett antal RegSO har bytt beteckning se https://scb.se/vara-tjanster/oppna-data/oppna-geodata/regso/ för mer information.

Tjänsten presenterar information om planer och bestämmelser som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i fem separata skikt; Bestämmelser, Gränspunktstext, bestämmelser, Fastighetsplaner, Detaljplaner och Ändring av detaljplaner.

Exploateringskontorets e-tjänst Geoarkivet samlar information av geokaraktär, t. ex. geotekniska utredningar och geologisk- och geohydrologisk information inom Stockholms stad med syfte att informationen skall kunna återanvändas. Geotekniska konsulter levererar sitt material direkt till det digitala Geoarkivet. Undersökningspunkter är nedladdningsbara i GeoSuite-format, mätserier kan laddas ned i xlsx-format, planprofildokument och rapporter kan laddas ned i PDF-format.