Visningstjänsten Geologiskt intressanta platser innehåller information om platser med geologiska naturvärden. Platserna kan vara besöksvärda och användbara för att sprida geologisk kunskap men också enbart intressanta ur ett strikt geologiskt vetenskapligt perspektiv. Geologiskt intressanta platser (visningstjänst) redovisar en delmängd ur datamängden Geologiskt intressanta platser (öppna data).

Visningstjänst för datamängden Modaldata och värmeledningstal (öppna data). Visningstjänsten Modaldata och värmeledningstal visar observerad mineralsammansättning från prover och beräknat för olika bergarter. Värmeledningstalet har för varje prov beräknats som ett viktat geometriskt medelvärde utifrån uppgifter om de enskilda mineralens volymandelar och deras värmeledningstal. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Handelsområden är koncentrationer av arbetsställen i SCB:s företagsdatabas med SNI 47 Detaljhandel, vilka tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, bestående av: 1. minst fem detaljhandelsföretag, eller 2. fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst 100 anställda. Syftet med handelsområdena är att ge en både översiktlig och heltäckande bild av detaljhandeln i Sverige, avseende geografisk lokalisering, antal handelsområden, antal anställda inom handelsområdena och hur mycket mark de tar i anspråk. Handelsområden redovisas som ytor. Handelsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Handelsområden utgör ett komplement till datamängden verksamhetsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Handelsområden publiceras från och med 2015 vart femte år.

Verksamhetsområden är geografiska områdesavgränsningar som redovisas med uppgifter om antal anställda, antal arbetsställen, största bransch (på avdelningsnivå enligt SNI 2007) och areal. Ett verksamhetsområde kan bestå antingen av en koncentration av flera arbetsställen, som tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, eller ett område som karaktäriseras av storskalig och industriellt präglad markanvändning och har minst ett arbetsställe. Ett verksamhetsområde är minst 3 hektar stort. Exempel på verksamhetsområden är flygplatser, gruvor och täkter, områden med industri, handel, företagsparker, tekniska anläggningar och logistik eller områden med högskolor, universitet och vårdinrättningar. Verksamhetsområden utgör ett komplement till datamängden handelsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Verksamhetsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Verksamhetsområden publiceras från och med 2015 vart femte år. Verksamhetsområden ersätter den tidigare datamängden arbetsplatsområden utanför tätort, som togs fram för åren 2005 och 2010.

SLU har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram högupplösta (2x2m) kartor som visar var det finns risk för att erosion kan uppstå på svensk åkermark (Djodjic, Markensten 2019 - https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s13280-018-1134-8.pdf). Erosion är den process som sker när jordpartiklar slammas upp i och transporteras bort med vatten som rinner på marken. Erosionsriskkartorna har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. När du använder kartorna behöver du ha läst informationen om att använda kartorna och vara medveten om att: • kartorna innehåller personuppgifter vilka är tillgängliga för att utföra en uppgift av allmänt intresse • kartorna inte är ett facit, utan visar var det finns en beräknad risk att erosion kan uppstå • kartorna inte ensamt kan användas som underlag för att bedöma erosionsrisken på en plats, utan bör kompletteras med ytterligare information. Så använder du kartorna Det finns två typer av erosionsriskkartor att ladda ner: • karta som visar var jordpartiklar kan frigöras från markytan • karta som visar var vattnet som rinner på ytan kommer att rinna. Informationen om var jordpartiklar kan frigöras kan användas för att hitta områden för placering av åtgärder som gör det svårare för jordpartiklar att frigöras. Informationen om hur vattnet som rinner på ytan kan rinna kan användas för att hitta områden där lämpliga åtgärder gör att vattnet inte rinner lika fort och åtgärder som kan samla upp partiklar. För att du ska kunna tolka och använda kartorna på rätt sätt måste du känna till de förutsättningar som finns för att vi ska kunna publicera kartorna. Erosionsriskkartorna publiceras med licensen Creative commons 0 (CC0) för öppna data. Kartorna innehåller personuppgifter, men omfattas inte av sekretess Eftersom kartorna innehåller information om ett område, som tillsammans med andra uppgifter går att koppla till en person anser vi att kartorna är personuppgifter. Jordbruksverkets rättsliga grund för behandlingen av personuppgifterna är för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Uppgifterna i erosionsriskkartorna omfattas inte av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningen, eftersom kartorna inte innehåller uppgifter som leder till skada om de lämnas ut. Kartorna är ett underlag, inte ett facit. Kartorna visar var det finns en beräknad risk för erosion. Du bör alltid komplettera kartorna med ytterligare information, och kartorna kan inte ersätta ett besök i fält. Kartorna visar erosionsrisken utifrån de förhållanden som fanns tillgängligt när kartorna togs fram 2018. Erosionsriskkartorna är resultatet av beräkningar som gjorts med datamodellen USPED. Beräkningarna har utgått från förhållanden som motsvarar höga vårflöden av vatten, vilket inte händer årligen. Det finns även osäkerheter i det indata som används där exempelvis vägtrummor inte finns med som flödesvägar för vatten. Mer utförlig information om erosionsriskkartorna finns på jordbruksverkets webbplats och du kan även ladda ner kartorna där (https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/kartor-med-information-om-svensk-akermark#h-Riskomradenforerosion).

Grönområden i tätorter avgränsas geografiskt av SCB som ett led i produktionen av officiell statistik om grönytor och grönområden i tätorter. Datat som tillgängliggörs här är alltså primärt avsett för statistikproduktion. Ett grönområde definieras av SCB som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt. Betesmark räknas till grönområden, men inte åkermark. Grönområden avgränsas geografiskt till inom tätort. Minsta redovisningsenhet är 0,5 hektar. Definitionen tar därmed inte hänsyn till huruvida områdena är utpekade som grönområden i kommunernas översikts- eller detaljplaner. Avgränsningen av grönområden baseras på satellitdata som sambearbetas med geografisk information och registerdata från Lantmäteriet. Data finns för två olika referenstidpunkter, 2010 och 2015. 2010-års data omfattar endast grönområden i de 37 största tätorterna enligt 2010-års tätortsavgränsning. 2015-års data omfattar grönområden i samtliga tätorter enligt 2015-års tätortsavgränsning.

Socialstyrelsens statistikdatabas skador och förgiftningar, antal vårdade patienter i sluten eller öppen specialiserad vård med vissa miljörelaterade skador som X40-X49 Förgiftningsolyckor under åren 2018-2020 per 100 000 invånare

Primärkartans mark, vatten, vägar, byggnader och höjdkurvor

Bullerutredning 2008

Ortofoto 2012 över Lidingö stad