SLU har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram högupplösta (2x2m) kartor som visar var det finns risk för att erosion kan uppstå på svensk åkermark (Djodjic, Markensten 2019 - https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/s13280-018-1134-8.pdf). Erosion är den process som sker när jordpartiklar slammas upp i och transporteras bort med vatten som rinner på marken. Erosionsriskkartorna har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. När du använder kartorna behöver du ha läst informationen om att använda kartorna och vara medveten om att: • kartorna innehåller personuppgifter vilka är tillgängliga för att utföra en uppgift av allmänt intresse • kartorna inte är ett facit, utan visar var det finns en beräknad risk att erosion kan uppstå • kartorna inte ensamt kan användas som underlag för att bedöma erosionsrisken på en plats, utan bör kompletteras med ytterligare information. Så använder du kartorna Det finns två typer av erosionsriskkartor att ladda ner: • karta som visar var jordpartiklar kan frigöras från markytan • karta som visar var vattnet som rinner på ytan kommer att rinna. Informationen om var jordpartiklar kan frigöras kan användas för att hitta områden för placering av åtgärder som gör det svårare för jordpartiklar att frigöras. Informationen om hur vattnet som rinner på ytan kan rinna kan användas för att hitta områden där lämpliga åtgärder gör att vattnet inte rinner lika fort och åtgärder som kan samla upp partiklar. För att du ska kunna tolka och använda kartorna på rätt sätt måste du känna till de förutsättningar som finns för att vi ska kunna publicera kartorna. Erosionsriskkartorna publiceras med licensen Creative commons 0 (CC0) för öppna data. Kartorna innehåller personuppgifter, men omfattas inte av sekretess Eftersom kartorna innehåller information om ett område, som tillsammans med andra uppgifter går att koppla till en person anser vi att kartorna är personuppgifter. Jordbruksverkets rättsliga grund för behandlingen av personuppgifterna är för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Uppgifterna i erosionsriskkartorna omfattas inte av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningen, eftersom kartorna inte innehåller uppgifter som leder till skada om de lämnas ut. Kartorna är ett underlag, inte ett facit. Kartorna visar var det finns en beräknad risk för erosion. Du bör alltid komplettera kartorna med ytterligare information, och kartorna kan inte ersätta ett besök i fält. Kartorna visar erosionsrisken utifrån de förhållanden som fanns tillgängligt när kartorna togs fram 2018. Erosionsriskkartorna är resultatet av beräkningar som gjorts med datamodellen USPED. Beräkningarna har utgått från förhållanden som motsvarar höga vårflöden av vatten, vilket inte händer årligen. Det finns även osäkerheter i det indata som används där exempelvis vägtrummor inte finns med som flödesvägar för vatten. Mer utförlig information om erosionsriskkartorna finns på jordbruksverkets webbplats och du kan även ladda ner kartorna där (https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/kartor-med-information-om-svensk-akermark#h-Riskomradenforerosion).

Bullerutredning 2008

Tätorter är koncentrerad bebyggelse med minst 200 invånare. SCB tar fram gränser för tätorter med hjälp av registerdata, till exempel SCB:s register över totalbefolkningen (RTB), SCB:s företagsregister samt Lantmäteriets fastighetskarta och koordinatsatta byggnadsregister. Öppna geodata visas som polygoner och fram till 2015 har tätorter uppdaterats vart femte år. Sedan 2016 uppdateras de vart tredje eller vart annat år.

Äldreboenden på Lidingö

Handelsområden är koncentrationer av arbetsställen i SCB:s företagsdatabas med SNI 47 Detaljhandel, vilka tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, bestående av: 1. minst fem detaljhandelsföretag, eller 2. fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst 100 anställda. Syftet med handelsområdena är att ge en både översiktlig och heltäckande bild av detaljhandeln i Sverige, avseende geografisk lokalisering, antal handelsområden, antal anställda inom handelsområdena och hur mycket mark de tar i anspråk. Handelsområden redovisas som ytor. Handelsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Handelsområden utgör ett komplement till datamängden verksamhetsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Handelsområden publiceras från och med 2015 vart femte år.

Tjänsten presenterar information om planer och bestämmelser som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i fem separata skikt; Bestämmelser, Gränspunktstext, bestämmelser, Fastighetsplaner, Detaljplaner och Ändring av detaljplaner.

Visningstjänst för stompunkter i de nationella referensnäten i plan och höjd.

Demografiska statistikområden – DeSO är en rikstäckande indelning skapad av SCB som började gälla i januari 2018. DeSO delar in Sverige i 5 984 områden som vid starten har mellan 700 och 2 700 invånare. Indelningen följer läns- och kommungränserna. DeSO har inte benämningar eller namn utan beskrivs med en kod med nio unika positioner. De första fyra består av läns- och kommunkoden och pekar ut det län och den kommun som området ligger i. Den femte positionen pekar ut vilken kategori som området tillhör A, B eller C. A är områden som till största del ligger utanför större befolkningskoncentrationer eller tätorter. B är områden som till större delen ligger i befolkningskoncentrationer eller tätorter men som inte är en centralort. Kategori C är de områden som till större delen finns i kommunens centralort. De tre efterföljande positionerna består av ett löpnummer som sorterar områdena geografiskt. Den här sorteringen utgår ifrån kategorierna och börjar i söder och fortsätter norröver. Den sista positionen är en reservplats som kommer användas i fall ett DeSO i framtiden behöver splittras. Ett DeSO kan bara förekomma på en plats.

Visningstjänsten Geologiskt intressanta platser innehåller information om platser med geologiska naturvärden. Platserna kan vara besöksvärda och användbara för att sprida geologisk kunskap men också enbart intressanta ur ett strikt geologiskt vetenskapligt perspektiv. Geologiskt intressanta platser (visningstjänst) redovisar en delmängd ur datamängden Geologiskt intressanta platser (öppna data).

Visningstjänsten visar den skenbara resistiviteten i ett förenklat raster med 200 gånger 200 meters upplösning. Den underliggande informationen kan beställas i datamängden Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad), då med en högre upplösning. Den skenbara resistiviteten representerar inte absoluta värden av markens resistivitet utan visar enbart relativa förändringar från ett förmodat normalvärde. Normalvärdet är satt till 5000 Ωm. Kartan över den skenbara resistiviteten avspeglar både berggrundens och jordlagrens sammansättning. Djupkänningen är beroende av markens ledningsförmåga. Inom hällområden och områden med tunt jordtäcke visar kartan huvudsakligen berggrundens resistivitet. I områden med stora lermäktigheter begränsas djupkänningen på grund av den låga resistiviteten, och kartan visar därför främst jordlagrens resistivitet. Kartan är framtagen från data insamlade med flygmätningar där den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency) har använts. SGU:s mätsystem för VLF registrerar både amplituden och fasen av det magnetiska fältet i tre ortogonala riktningar. Genom att registrera signal från två olika sändare samtidigt kan markens skenbara elektriska resistivitet beräknas med en metod framtagen av Becken och Pedersen (2003).