Visningstjänsten Biogeokemi, regional provtagning visar provtagningsplatser samt analysresultat för ett urval av grundämnen inom den regionala biogeokemiska undersökningen på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Provtagningsplatserna visas indelade efter de analysmetoder som använts på proverna: Totalhalt XRF, Salpetersyralakning AAs och ICP-MS samt Kungsvattenlakning AAs och ICP-MS. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.

Verksamhetsområden är geografiska områdesavgränsningar som redovisas med uppgifter om antal anställda, antal arbetsställen, största bransch (på avdelningsnivå enligt SNI 2007) och areal. Ett verksamhetsområde kan bestå antingen av en koncentration av flera arbetsställen, som tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, eller ett område som karaktäriseras av storskalig och industriellt präglad markanvändning och har minst ett arbetsställe. Ett verksamhetsområde är minst 3 hektar stort. Exempel på verksamhetsområden är flygplatser, gruvor och täkter, områden med industri, handel, företagsparker, tekniska anläggningar och logistik eller områden med högskolor, universitet och vårdinrättningar. Verksamhetsområden utgör ett komplement till datamängden handelsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Verksamhetsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Verksamhetsområden publiceras från och med 2015 vart femte år. Verksamhetsområden ersätter den tidigare datamängden arbetsplatsområden utanför tätort, som togs fram för åren 2005 och 2010.

Grönområden i tätorter avgränsas geografiskt av SCB som ett led i produktionen av officiell statistik om grönytor och grönområden i tätorter. Datat som tillgängliggörs här är alltså primärt avsett för statistikproduktion. Ett grönområde definieras av SCB som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt. Betesmark räknas till grönområden, men inte åkermark. Grönområden avgränsas geografiskt till inom tätort. Minsta redovisningsenhet är 0,5 hektar. Definitionen tar därmed inte hänsyn till huruvida områdena är utpekade som grönområden i kommunernas översikts- eller detaljplaner. Avgränsningen av grönområden baseras på satellitdata som sambearbetas med geografisk information och registerdata från Lantmäteriet. Data finns för två olika referenstidpunkter, 2010 och 2015. 2010-års data omfattar endast grönområden i de 37 största tätorterna enligt 2010-års tätortsavgränsning. 2015-års data omfattar grönområden i samtliga tätorter enligt 2015-års tätortsavgränsning.

Tjänsten presenterar information om planer och bestämmelser som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i fem separata skikt; Bestämmelser, Gränspunktstext, bestämmelser, Fastighetsplaner, Detaljplaner och Ändring av detaljplaner.

Tjänsten presenterar information om rättigheter och gemensamhetsanläggningar som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i två separata skikt; Rättigheter och Gränspunktstext, rättigheter.

Tjänst med vägdata från Trafikverket. Innehåller 140 företeelsetyper från bl.a. NVDB (Nationella vägdatabasen).

Badplatser, Båtklubbar, Grillplatser/Vindskydd, Kulturvandringar, Lekplatser, Lidingöloppet, Naturreservat, Offentliga skulpturer, Sevärdheter och kultur, och Spår och leder

Visningstjänst för stompunkter i de nationella referensnäten i plan och höjd.

Ortofoto 2012 över Lidingö stad

Bullerutredning 2008