Brandbränsleklassificering är en webbaserad karttjänst som främst ska ge underlag till kommunala räddningstjänsten och länsstyrelser. Det är i huvudsak skogsvegetationens brandbenägenhet som är klassificerad utgående från Nationella marktäckedata (NMD). Klassningen kan utgöra ett underlag för att få en riskuppfattning var större sammanhängande områden finns med mer eller mindre brandbenägen vegetation.

Befolkningsstatistik per km ruta( 1x1 km). Data innehåller totalbefolkning, könsindelat samt 5-årsklasser. Statistiken finns från 2015-12-31 till 2024-12-31. Nationella data ej INSPIRE. Statistik för flera år och med andra grupperingar kan beställas från SCB på uppdragsbasis.

Grönområden i tätorter avgränsas geografiskt av SCB som ett led i produktionen av officiell statistik om grönytor och grönområden i tätorter. Datat som tillgängliggörs här är alltså primärt avsett för statistikproduktion. Ett grönområde definieras av SCB som ett område av sammanhängande grönytor som uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt. Betesmark räknas till grönområden, men inte åkermark. Grönområden avgränsas geografiskt till inom tätort. Minsta redovisningsenhet är 0,5 hektar. Definitionen tar därmed inte hänsyn till huruvida områdena är utpekade som grönområden i kommunernas översikts- eller detaljplaner. Avgränsningen av grönområden baseras på satellitdata som sambearbetas med geografisk information och registerdata från Lantmäteriet. Data finns för två olika referenstidpunkter, 2010 och 2015. 2010-års data omfattar endast grönområden i de 37 största tätorterna enligt 2010-års tätortsavgränsning. 2015-års data omfattar grönområden i samtliga tätorter enligt 2015-års tätortsavgränsning.

Produkten visar topografisk information från Lantmäteriets grunddatalager. Formatet, vector tiles, ger andra möjligheter för användning än visningstjänster i rasterformat.

Socialstyrelsens statistikdatabas skador och förgiftningar, antal vårdade patienter i sluten eller öppen specialiserad vård med vissa miljörelaterade skador som X40-X49 Förgiftningsolyckor under åren 2020-2022 per 100 000 invånare

Visningstjänsten Geologiskt intressanta platser innehåller information om platser med geologiska naturvärden. Platserna kan vara besöksvärda och användbara för att sprida geologisk kunskap men också enbart intressanta ur ett strikt geologiskt vetenskapligt perspektiv. Geologiskt intressanta platser (visningstjänst) redovisar en delmängd ur datamängden Geologiskt intressanta platser (öppna data).

Myndigheten för civilt försvar har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna. Karttjänsten kan användas som stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete.

> Verktyg för att bygga och fördela geografiska områden - bestående av femsiffriga postnummer > Ansvarsområden för servicebutiker och säljare > Framtagning av frakt- och distributionszone > Skapa eller importera intressepunkter > Geografisk översyn av kunder, butiker, lager, personal och mycket mer > "Heat Maps" för visualisering av försäljning, kundkoncentration etc. > Alltid aktuell adress och postnummerdata > Webbtjänst och API

RegSO - Regionala statistikområden är en rikstäckande indelning skapad av SCB som började gälla 1 juni 2020. En ny version publicerades 2025. RegSO delar in Sverige i 3 363 områden med en befolkning mellan 650 och 23 000 invånare. Indelningen följer läns- och kommungränserna som gällde vid publicering.

Visningstjänsten visar den skenbara resistiviteten i ett förenklat raster med 200 gånger 200 meters upplösning. Den underliggande informationen kan beställas i datamängden Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad), då med en högre upplösning. Den skenbara resistiviteten representerar inte absoluta värden av markens resistivitet utan visar enbart relativa förändringar från ett förmodat normalvärde. Normalvärdet är satt till 5000 Ωm. Kartan över den skenbara resistiviteten avspeglar både berggrundens och jordlagrens sammansättning. Djupkänningen är beroende av markens ledningsförmåga. Inom hällområden och områden med tunt jordtäcke visar kartan huvudsakligen berggrundens resistivitet. I områden med stora lermäktigheter begränsas djupkänningen på grund av den låga resistiviteten, och kartan visar därför främst jordlagrens resistivitet. Kartan är framtagen från data insamlade med flygmätningar där den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency) har använts. SGU:s mätsystem för VLF registrerar både amplituden och fasen av det magnetiska fältet i tre ortogonala riktningar. Genom att registrera signal från två olika sändare samtidigt kan markens skenbara elektriska resistivitet beräknas med en metod framtagen av Becken och Pedersen (2003).