Småorter är koncentrerad bebyggelse med 50-199 invånare. SCB tar fram gränser för småorter med hjälp av registerdata, till exempel SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och Lantmäteriets fastighetskarta och koordinatsatta byggnadsregister. Öppna data visas som polygoner och fram till 2015 har småorter uppdaterats vart femte år. Sedan 2016 uppdateras de vart tredje år.

Tjänsten presenterar information om planer och bestämmelser som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i fem separata skikt; Bestämmelser, Gränspunktstext, bestämmelser, Fastighetsplaner, Detaljplaner och Ändring av detaljplaner.

Bullerutredning 2008

Visningstjänst för stompunkter i de nationella referensnäten i plan och höjd.

Visningstjänsten Biogeokemi, regional provtagning visar provtagningsplatser samt analysresultat för ett urval av grundämnen inom den regionala biogeokemiska undersökningen på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Provtagningsplatserna visas indelade efter de analysmetoder som använts på proverna: Totalhalt XRF, Salpetersyralakning AAs och ICP-MS samt Kungsvattenlakning AAs och ICP-MS. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.

Verksamhetsområden är geografiska områdesavgränsningar som redovisas med uppgifter om antal anställda, antal arbetsställen, största bransch (på avdelningsnivå enligt SNI 2007) och areal. Ett verksamhetsområde kan bestå antingen av en koncentration av flera arbetsställen, som tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, eller ett område som karaktäriseras av storskalig och industriellt präglad markanvändning och har minst ett arbetsställe. Ett verksamhetsområde är minst 3 hektar stort. Exempel på verksamhetsområden är flygplatser, gruvor och täkter, områden med industri, handel, företagsparker, tekniska anläggningar och logistik eller områden med högskolor, universitet och vårdinrättningar. Verksamhetsområden utgör ett komplement till datamängden handelsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Verksamhetsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Verksamhetsområden publiceras från och med 2015 vart femte år. Verksamhetsområden ersätter den tidigare datamängden arbetsplatsområden utanför tätort, som togs fram för åren 2005 och 2010.

Äldreboenden på Lidingö

Visningstjänsten visar den skenbara resistiviteten i ett förenklat raster med 200 gånger 200 meters upplösning. Den underliggande informationen kan beställas i datamängden Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad), då med en högre upplösning. Den skenbara resistiviteten representerar inte absoluta värden av markens resistivitet utan visar enbart relativa förändringar från ett förmodat normalvärde. Normalvärdet är satt till 5000 Ωm. Kartan över den skenbara resistiviteten avspeglar både berggrundens och jordlagrens sammansättning. Djupkänningen är beroende av markens ledningsförmåga. Inom hällområden och områden med tunt jordtäcke visar kartan huvudsakligen berggrundens resistivitet. I områden med stora lermäktigheter begränsas djupkänningen på grund av den låga resistiviteten, och kartan visar därför främst jordlagrens resistivitet. Kartan är framtagen från data insamlade med flygmätningar där den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency) har använts. SGU:s mätsystem för VLF registrerar både amplituden och fasen av det magnetiska fältet i tre ortogonala riktningar. Genom att registrera signal från två olika sändare samtidigt kan markens skenbara elektriska resistivitet beräknas med en metod framtagen av Becken och Pedersen (2003).

Handelsområden är koncentrationer av arbetsställen i SCB:s företagsdatabas med SNI 47 Detaljhandel, vilka tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, bestående av: 1. minst fem detaljhandelsföretag, eller 2. fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst 100 anställda. Syftet med handelsområdena är att ge en både översiktlig och heltäckande bild av detaljhandeln i Sverige, avseende geografisk lokalisering, antal handelsområden, antal anställda inom handelsområdena och hur mycket mark de tar i anspråk. Handelsområden redovisas som ytor. Handelsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Handelsområden utgör ett komplement till datamängden verksamhetsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Handelsområden publiceras från och med 2015 vart femte år.

Ortofoto 2012 över Lidingö stad