Äldreboenden på Lidingö

Ortofoto 2012 över Lidingö stad

Visningstjänsten Biogeokemi, regional provtagning visar provtagningsplatser samt analysresultat för ett urval av grundämnen inom den regionala biogeokemiska undersökningen på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Provtagningsplatserna visas indelade efter de analysmetoder som använts på proverna: Totalhalt XRF, Salpetersyralakning AAs och ICP-MS samt Kungsvattenlakning AAs och ICP-MS. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.

Visningstjänst för stompunkter i de nationella referensnäten i plan och höjd.

Exploateringskontorets e-tjänst Geoarkivet samlar information av geokaraktär, t. ex. geotekniska utredningar och geologisk- och geohydrologisk information inom Stockholms stad med syfte att informationen skall kunna återanvändas. Geotekniska konsulter levererar sitt material direkt till det digitala Geoarkivet. Undersökningspunkter är nedladdningsbara i GeoSuite-format, mätserier kan laddas ned i xlsx-format, planprofildokument och rapporter kan laddas ned i PDF-format.

Primärkartans mark, vatten, vägar, byggnader och höjdkurvor

Bullerutredning 2008

Befolkningsstatistik per km ruta( 1x1 km). Data innehåller totalbefolkning, könsindelat samt 5-årsklasser. Statistiken finns från 2015-12-31 till 2024-12-31. Nationella data ej INSPIRE. Statistik för flera år och med andra grupperingar kan beställas från SCB på uppdragsbasis.

Verksamhetsområden är geografiska områdesavgränsningar som redovisas med uppgifter om antal anställda, antal arbetsställen, största bransch (på avdelningsnivå enligt SNI 2007) och areal. Ett verksamhetsområde kan bestå antingen av en koncentration av flera arbetsställen, som tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, eller ett område som karaktäriseras av storskalig och industriellt präglad markanvändning och har minst ett arbetsställe. Ett verksamhetsområde är minst 3 hektar stort. Exempel på verksamhetsområden är flygplatser, gruvor och täkter, områden med industri, handel, företagsparker, tekniska anläggningar och logistik eller områden med högskolor, universitet och vårdinrättningar. Verksamhetsområden utgör ett komplement till datamängden handelsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Verksamhetsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Verksamhetsområden publiceras från och med 2015 vart femte år. Verksamhetsområden ersätter den tidigare datamängden arbetsplatsområden utanför tätort, som togs fram för åren 2005 och 2010.

Visningstjänsten Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen bestäms bland annat riktningar för grundvattenströmmar, grundvattendelares lägen och grundvattenmagasinets storlek och uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter med mera. SGU:s information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, till exempel som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier med mera.