> Verktyg för att bygga och fördela geografiska områden - bestående av femsiffriga postnummer > Ansvarsområden för servicebutiker och säljare > Framtagning av frakt- och distributionszone > Skapa eller importera intressepunkter > Geografisk översyn av kunder, butiker, lager, personal och mycket mer > "Heat Maps" för visualisering av försäljning, kundkoncentration etc. > Alltid aktuell adress och postnummerdata > Webbtjänst och API

Arbetsplatsområden utanför tätorter är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta och högst 300 meter mellan byggnaderna. SCB avgränsar polygoner för dessa och beräknar sedan statistik per område utifrån registerdata. Arbetsplatsområden är en äldre inledning som efter referensår 2010 har utgått och ersatts av statistikprodukten verksamhetsområden.

Småorter är koncentrerad bebyggelse med 50-199 invånare. SCB tar fram gränser för småorter med hjälp av registerdata, till exempel SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och Lantmäteriets fastighetskarta och koordinatsatta byggnadsregister. Öppna data visas som polygoner och fram till 2015 har småorter uppdaterats vart femte år. Sedan 2016 uppdateras de vart tredje år.

Visningstjänsten Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen bestäms bland annat riktningar för grundvattenströmmar, grundvattendelares lägen och grundvattenmagasinets storlek och uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter med mera. SGU:s information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, till exempel som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier med mera.

RegSO - Regionala statistikområden är en rikstäckande indelning skapad av SCB som började gälla 1 juni 2020. En ny version publicerades 2025. RegSO delar in Sverige i 3 363 områden med en befolkning mellan 650 och 23 000 invånare. Indelningen följer läns- och kommungränserna som gällde vid publicering.

Visningstjänsten Geologiskt intressanta platser innehåller information om platser med geologiska naturvärden. Platserna kan vara besöksvärda och användbara för att sprida geologisk kunskap men också enbart intressanta ur ett strikt geologiskt vetenskapligt perspektiv. Geologiskt intressanta platser (visningstjänst) redovisar en delmängd ur datamängden Geologiskt intressanta platser (öppna data).

Myndigheten för civilt försvar har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna. Karttjänsten kan användas som stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete.

Visningstjänsten visar den skenbara resistiviteten i ett förenklat raster med 200 gånger 200 meters upplösning. Den underliggande informationen kan beställas i datamängden Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad), då med en högre upplösning. Den skenbara resistiviteten representerar inte absoluta värden av markens resistivitet utan visar enbart relativa förändringar från ett förmodat normalvärde. Normalvärdet är satt till 5000 Ωm. Kartan över den skenbara resistiviteten avspeglar både berggrundens och jordlagrens sammansättning. Djupkänningen är beroende av markens ledningsförmåga. Inom hällområden och områden med tunt jordtäcke visar kartan huvudsakligen berggrundens resistivitet. I områden med stora lermäktigheter begränsas djupkänningen på grund av den låga resistiviteten, och kartan visar därför främst jordlagrens resistivitet. Kartan är framtagen från data insamlade med flygmätningar där den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency) har använts. SGU:s mätsystem för VLF registrerar både amplituden och fasen av det magnetiska fältet i tre ortogonala riktningar. Genom att registrera signal från två olika sändare samtidigt kan markens skenbara elektriska resistivitet beräknas med en metod framtagen av Becken och Pedersen (2003).

Tjänsten presenterar information om rättigheter och gemensamhetsanläggningar som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i två separata skikt; Rättigheter och Gränspunktstext, rättigheter.

Visningstjänsten Biogeokemi, regional provtagning visar provtagningsplatser samt analysresultat för ett urval av grundämnen inom den regionala biogeokemiska undersökningen på Sveriges geologiska undersökning (SGU). Provtagningsplatserna visas indelade efter de analysmetoder som använts på proverna: Totalhalt XRF, Salpetersyralakning AAs och ICP-MS samt Kungsvattenlakning AAs och ICP-MS. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.