Boundaries of the geographic area covered by the Arctic Biodiversity Assessment. Includes sub, low and high Arctic bounbaries

Värdetrakter i skogsmark, från skogsstrategi 2005

Dataprodukten avser VVIS-stolparna som står utmed vägen och som tillhör VägVäderInformationsSystemet.Syftet med dataprodukten är att visa VVIS-stolparnas lokalisering, identifiering och utrustning.

Myndirnar voru teknar af Swedesurvey á tímabilinu 19.ágúst-09.september 2000. Viðmiðunarflöturinn er sporvalan WGS84 og nákvæmnin er +/- 2dm (e. relative accuracy). Um er að ræða 58 myndir sem voru teknar árið 2000 en færðar inn í kerfi LMÍ 14.06.2001. Myndirnar eru í mælikvörðunum 1:13.000 / 1:20.000 / 1:36.000. Ein yfirlitsmynd fylgir sem sýnir allt svæðið. Myndirnar eru svart/hvítar. Hæðarlíkan (og hæðarlínur) var unnið af Swedesurvey, út frá myndunum og er það einnig aðgengilegt hjá LMÍ. Nánari upplýsingar er hægt að fá hjá stofnuninni: lmi@lmi.is. LMÍ keyptu fullan afnotarétt á myndirnar og gögnin og má stofnunin dreifa þeim. Séu myndirnar og/eða gögnin notuð þarf að geta uppruna þeirra, þ.e. að þau séu upprunalega frá Swedesurvey (höfundaréttur) en í eigu LMÍ. Um er að ræða svo kallað "pilot project" sem ákveðið var að framkvæma sem hluta af undirbúningi áður en hafist var handa við vinnuna á fyrir landsþekjandi gagnasafn LMÍ, IS 50V. Á þessum tím voru einungis til gömul gögn (er fyrir utan DMA kortasvæðið). Kannað var á afmörkuðu svæði hver kostnaður gæti orðið fyrir gögn yfir allt landið og hvaða gæðakröfur ætti að gera.

Inventering av samtliga förekommande frikyrkobyggnader i länet. Inventeringen pågick under åren 1999 till augusti 2001. I enstaka fall kan vissa objekt tillkomma i de fall ny information tillkommer. Syfte: Skapa förutsättningar för att kunna bevara och vårda de kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna och lokalerna som en viktig del av länets kulturarv. Inventeringen spänner över ca 140 år, från 1860 till och med utgången av år 1999. Som ett komplement till databasen är det planerat/pågående en vidareutveckling/uppföljning och förändring av via ett nytt skikt som visar vilka förändringar som skett av frikyrkorna sedan den första inventeringen skedde. Byggnadsantikvarie har på uppdrag gått igenom och återbesökt länets frikyrkor (resultat troligen i exceltabell).

Gällande föreskrifter om sjötrafiken i Jönköpings län. Ajourförs när nya sjötrafikföreskrifter tillkommer.

Uppgifter om kvicksilverhalten i gädda i olika sjöar i Jönköpings län. Riktade medelvärden (mg Hg/kg) dvs uppmätt kvicksilverhalt är omräknad till 1 kilo fisk. Tidigaste uppgift 1972. Miljöövervakning inom programområdena "Sjöar och vattendrag" och "Hälsa".

Dataprodukten omfattar skogsbilvägar på Sveriges vägnät och beskriver data om vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Företeelsetypen omfattar data om Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Företeelsetypen är knuten till vägnätet. Syftet är att visa tillgängligheten till vägnätet efter fordonstyp och årstid. Varje vägdel klassas för sig. Annars är praxis att en väg mellan två punkter klassas efter sitt sämsta avsnitt. Vägens tillgänglighet kan bl.a. på verka planering av transporter.

Dataprodukten består av företeelsetypen Gågata som tillhör produktgruppen NVDB samt produktundergruppen Trafikregelföreteelsetyper i NVDB. Dataprodukten omfattar trafikregel om gågata, meddelad genom föreskrift. Dataprodukten registreras på bilnätet. Bilnätet omfattar de referenslänkar där vägtrafiknät är angivet som Bilnät. Dataprodukten härleds från befintliga trafikregler och kan genom användning i navigering och ruttplanering förhindra att oönskad trafik uppstår på gågata.

Företeelsen Funktionell vägklass innebär en klassificering av vägnätet baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klasserna 0-9, där klass 0 är de viktigaste vägarna och klass 9 de minst viktiga vägarna. Klassningen är generell för all typ av trafik. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I system för vägvalsberäkningar gäller det att ”hitta ut” till en väg med så ”bra” funktionell vägklass som möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0 är bäst. Förutom möjlighet till områdesvis nedladdning finns även färdiga "Sverigepaket" framtagna på Lastkajen. Läs mer om dessa på Lastkajen.se.