Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf

Mesan är en analysmodell som skapas automatiskt en gång i timmen. Modellen består av analysvärden utlagda i ett grid (fält). Avståndet mellan gridpunkterna är ca 2,8 km. Denna meteorologiska analysmodell beskriver det aktuella väderläget för gridrutor som täcker Sverige. Varje timme under dygnet görs en tvådimensionell kartläggning av vanliga väderparametrar. Vilka dessa är varierar något över dygnet. I huvudsak beskriver de meteorologiska förhållanden som temperatur, nederbörd, moln, sikt, luftfuktighet, vind och snö. MESAN-data kan erhållas via två olika frågor mot ett API. Den ena frågan ger MESAN- data för en punkt i taget. I länken kan du ange valfri latitud och longitud inom det geografiska området, se koordinater. APIet returnerar data från närmaste gridpunkt inom detta område. Ett exempel på anrop med valda koordinater är: https://opendata-download-metanalys.smhi.se/api/category/mesan2g/version/2/geotype/point/lon/16/lat/58/data.json KOORDINATER: Koordinater för området ges av hörnen sydvästra 52.30N, 2.15E nordvästra 70.39N, 8.32W nordöstra 70.44N, 37.50E sydöstra 52.33N, 27.21E Avståndet mellan gridpunkterna är ca 2,8 km. ANVÄNDNING: MESAN-data används på SMHI för att göra väderkartor som meteorologen har som underlag i prognosverksamheten. Om observationer saknas kan analyserade värden ibland ersätta dessa. MESAN-data används också som indata till andra modeller, till exempel för att beräkna avrinningen i våra vattendrag eller för att kartlägga risken för bränder i skog och mark. FORMAT: Data levereras i JSON-format. Information om tjänsten och dess parametrar, inklusive koder för vädersymboler, finns här på https://opendata.smhi.se/metanalys/mesan2gv2.

SNOW, Swedish National Operational Weather forecast, är en prognosdatabas som är kvalitetskontrollerad av en meteorolog. Databasen består av prognosvärden utlagda i ett grid (fält). Varje parameter har ett värde i varje gridpunkt och vid varje specifik tidpunkt. Avståndet mellan gridpunkterna är ca 2,5 km. Tidsupplösningen på informationen i SNOW glesas ut efterhand. För de första dygnen finns data för varje timme, därefter finns data för var tredje timme, därefter var sjätte timme och för de sista dygnen i databasen är tidsupplösningen 12 timmar. SNOW skapas genom att meteorologen väljer in data från ett antal prognosmodeller samt använder metoder för efterbearbetning. Slutprodukten, SNOWs datamängd, innehåller prognosdata för minst 240 och upp till 251 timmar för att alltid täcka tio dygn. I SNOW-data ingår en rad parametrar och koder för vädersymboler. En beskrivning av dessa hittar du på https://opendata.smhi.se/metfcst/snow1gv1/parameters. SNOW-data kan erhållas via två olika frågor mot ett API. Den ena frågan ger SNOW-data för en punkt i taget. I länken kan du ange valfri latitud och longitud inom SNOW-området (ungefär Norden och Baltikum). APIet returnerar data från närmaste gridpunkt inom detta område. Ett exempel på anrop med valda koordinater är: https://opendata-download-metfcst.smhi.se/api/category/snow1g/version/1/geotype/point/lon/16/lat/58/data.json. Det är möjligt att välja vilka parametrar man vill ha tillbaka i svaret samt hur många tidssteg man vill ha med query-parametrar enligt följande: https://opendata-download-metfcst.smhi.se/api/category/snow1g/version/1/geotype/point/lon/16/lat/58/data.json?timeseries=4&parameters=air_temperature,wind_speed. Den andra frågan ger SNOW-data för hela Sverige för en vald parameter. Ett exempel på anrop som ger data för ett tidssteg (valid time) och en parameter: https://opendata-download-metfcst.smhi.se/api/category/snow1g/version/1/geotype/multipoint/time/20250904T180000Z/parameter/air_temperature/data.json?with-geo=false. Det är möjligt att minska upplösningen hos data (för hela Sverige) med en query parameter enligt följande: https://opendata-download-metfcst.smhi.se/api/category/snow1g/version/1/geotype/multipoint/time/20250904T180000Z/parameter/air_temperature/data.json?with-geo=false&downsample=10 Observera att länkarna för multipoint måste ha korrekt värde på "time" för att de ska fungera. Downsample-värdet kan anges mellan 1 och 20. Värdet 10 innebär att data för var tionde latitud och var tionde longitud levereras. En risk med utglesningen är att data från sjöar, bergstoppar och dyligt kan bli missvisande. Utglesade data bör bara användas till visualisering, inte till analys. KOORDINATER: Koordinater för SNOW-området ges av hörnen: Sydvästra 50.32 0.28 Nordvästra 72.76 -18.12 Nordöstra 71.58 54.24 Sydöstra 49.77 33.03 Gridrutorna är ca 2,5 km. ANVÄNDNING: På SMHI används SNOW som underlag för prognoser till såväl allmänhet som kommersiella kunder. Väderprognoserna på smhi.se och appen smhi väder baseras på information från SNOW. FORMAT: Data levereras i JSON-format.

Via dessa tjänster erhålls brandriskanalyser för innevarande säsong per dygn och timme i realtid. APIet för dygn representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskprognoser finns motsvarande beräkningar framåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av MSB. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från MESAN. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från MESAN. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr) - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand. - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind och globalstrålning (solstrålning) som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://rib.msb.se/filer/pdf/30155.pdf **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://rib.msb.se/filer/pdf/29930.pdf samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/30080.pdf ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://rib.msb.se/filer/pdf/29530.pdf

SMHIs prognos- och varningstjänst ger information för skydd av liv och egendom. Arbetet bedrivs dygnet runt och SMHI har ständig beredskap för akuta insatser. SMHI utfärdar varningar när vädret väntas medföra konsekvenser eller störningar i samhället. Det finns tre varningsnivåer; gul varning, orange varning och röd varning. Röd varning är den allvarligaste nivån. Varningsnivån berättar hur allvarliga konsekvenser som väntas. SMHI utfärdar också meddelande om brandrisk, risk för vattenbrist och höga temperaturer. Läs mer om varningar och meddelanden i SMHIs kunskapsbank, https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/varningar-och-meddelanden.

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: °C Egenskaper: Minvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC. De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs det lägsta värdet för att få fram dygnsvärden. Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 °C För mer info se: https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: °C Egenskaper: Maxvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC. De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs det högsta värdet för att få fram dygnsvärden. Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 °C För mer info se: https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden

Syfte: Observera syrehalten i havet för att få en bättre förståelse av oceanografiska processer, utbredningen av syrefria bottnar samt för att övervaka förändringar över lång tid. Data ska vara tillgängligt för validering och assimilering av interna SMHI-modeller samt tillgängliga för analyser och utredningar internt och externt. Enhet: Syrehalten utrycks i ml löst syre per liter vatten, ml/l. Egenskaper: Mått på koncentrationen av syre från olika typer av mätsystem såsom bojar, bottenmätsystem och fartyg (ferrybox). Mätning en gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera nivåer under havsytan. För en del stationer kan mer högupplöst data finnas att tillgå men den måste i så fall begäras ut. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: 0 - 10 ml/l För mer info: https://www.smhi.se/publikationer-fran-smhi/sok-publikationer/2013-01-09-syreforhallanden-i-svenska-hav https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havsmiljo/syreforhallanden-i-havet https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havsmiljo/infloden-till-ostersjon

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Tidstämpeln anges i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden