Boundaries of the geographic area covered by the Arctic Biodiversity Assessment. Includes sub, low and high Arctic bounbaries

Värdetrakter i skogsmark, från skogsstrategi 2005

Dataprodukten avser VVIS-stolparna som står utmed vägen och som tillhör VägVäderInformationsSystemet.Syftet med dataprodukten är att visa VVIS-stolparnas lokalisering, identifiering och utrustning.

Myndirnar voru teknar af Swedesurvey á tímabilinu 19.ágúst-09.september 2000. Viðmiðunarflöturinn er sporvalan WGS84 og nákvæmnin er +/- 2dm (e. relative accuracy). Um er að ræða 58 myndir sem voru teknar árið 2000 en færðar inn í kerfi LMÍ 14.06.2001. Myndirnar eru í mælikvörðunum 1:13.000 / 1:20.000 / 1:36.000. Ein yfirlitsmynd fylgir sem sýnir allt svæðið. Myndirnar eru svart/hvítar. Hæðarlíkan (og hæðarlínur) var unnið af Swedesurvey, út frá myndunum og er það einnig aðgengilegt hjá LMÍ. Nánari upplýsingar er hægt að fá hjá stofnuninni: lmi@lmi.is. LMÍ keyptu fullan afnotarétt á myndirnar og gögnin og má stofnunin dreifa þeim. Séu myndirnar og/eða gögnin notuð þarf að geta uppruna þeirra, þ.e. að þau séu upprunalega frá Swedesurvey (höfundaréttur) en í eigu LMÍ. Um er að ræða svo kallað "pilot project" sem ákveðið var að framkvæma sem hluta af undirbúningi áður en hafist var handa við vinnuna á fyrir landsþekjandi gagnasafn LMÍ, IS 50V. Á þessum tím voru einungis til gömul gögn (er fyrir utan DMA kortasvæðið). Kannað var á afmörkuðu svæði hver kostnaður gæti orðið fyrir gögn yfir allt landið og hvaða gæðakröfur ætti að gera.

Uppgifter om kvicksilverhalten i gädda i olika sjöar i Jönköpings län. Riktade medelvärden (mg Hg/kg) dvs mätvärdena är omräknade för att motsvara 1 kg fisk. Tidigaste uppgift 1972. Miljöövervakning inom programområdena "Sjöar och vattendrag" och "Hälsa". Endast senaste mätningen för varje vatten är med.

Företeelsetypen avser vägsträckor som fått ökad vägbredd i större lutningar för att underlätta framkomligheten. Stigningsfält är i vissa fall skyltade, samt markerade med målning på körbanan. En ökad vägbredd är dock avgörande om stigningsfält är registrerad. Syftet med dataprodukten är att visa vilka vägsträckor som har extra körfält för långsamtgående fordon i branta backar.

Företeelsen Funktionell vägklass innebär en klassificering av vägnätet baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klasserna 0-9, där klass 0 är de viktigaste vägarna och klass 9 de minst viktiga vägarna. Klassningen är generell för all typ av trafik. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I system för vägvalsberäkningar gäller det att ”hitta ut” till en väg med så ”bra” funktionell vägklass som möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0 är bäst. Förutom möjlighet till områdesvis nedladdning finns även färdiga "Sverigepaket" framtagna på Lastkajen. Läs mer om dessa på Lastkajen.se.

Dataprodukten består av företeelsetypen Väghållare. Företeelsetypen omfattar data om väghållare på vägsträcka, meddelad genom beslut. Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen. Företeelsetypen är knuten till det svenska vägnätet. Syftet med dataprodukten är att för en användare visa vilken organisation som är ansvarig för väghållningen på en viss vägsträcka. Ansvariga kan vara Trafikverket, Kommunen eller en enskild väghållare. Väghållaren ansvarar för byggande, drift och underhåll av vägen. Det betyder inte att väghållaren nödvändigtvis behöver stå för det praktiska utförandet. Förutom möjlighet till områdesvis nedladdning finns även färdiga "Sverigepaket" framtagna på Lastkajen. Läs mer om dessa på Lastkajen.se.

Dataprodukten består av företeelsetypen Slitlager. Företeelsetypen innehåller uppgifter om vägens slitlager som belagd väg eller grusväg. Syftet med dataprodukten är att ge information om var olika typer av slitlager förekommer. Slitlager av olika typ kan ha mycket olika prestanda i fråga om exempelvis däckslitage, friktion, trafikbuller och vägojämnhet/komfort. Ett övergripande krav på slitlager är god beständighet, eftersom kort väghållbarhet ger hög livscykelkostnad även om prislappen för utlagd beläggning må vara låg. Förutom möjlighet till områdesvis nedladdning finns även färdiga "Sverigepaket" framtagna på Lastkajen. Läs mer om dessa på Lastkajen.se.

Dataprodukten består av företeelsetypen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer. Dataprodukten omfattar data om vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. Syftet med dataprodukten är att visa framkomlighet för olika typer av transportfordon som används för transporter i skogsnäringen. Med framkomlighet avses vägens linjeföring, hur vägen är dragen i terrängen, kurvornas radie, vägbredd och bredökning i kurvorna. Framkomlighet redovisas i fyra olika klasser (0-3).