"Miljøstyrelsen skal årligt foretage rapportering af nationalt beskyttede arealer til Det Europæiske Miljøagentur (EEA). Dette kaldes rapportering af NatDA (Nationally Designated Areas), tidligere kaldet CDDA (Common Database on Designated Areas). I rapporteringen indgår naturtyper beskyttet efter naturbeskyttelseslovens § 3 (fordelt på offentligt og privatejede arealer), visse naturfredninger og udpegede havstrategiområder, samt Grønlands fredede arealer. Data for de § 3-beskyttede naturtyper og fredede områder stammer fra starten af 2024, mens havstrategiområder er fra 2022 og Grønlands fredede arealer er fra 2021."

Ett områdes naturvärden kan skyddas i avvaktan på beslut om naturreservat. Länsstyrelsen eller kommunen kan meddela ett tillfälligt förbud (enligt Miljöbalken) att utan tillstånd vidta åtgärder som skulle kunna skada de värden man vill skydda – ett interimistiskt förbud. Exempel på åtgärder som kan strida mot syftet med tilltänkt naturreservat är avverkning, husbehovstäkt, uppförande av byggnad eller dikesrensning. Ett ofta ändamålsenligt alternativ till interimistiska förbud är att staten eller en kommun träffar ett naturvårdsavtal med fastighetsägaren med innebörd att ägaren avstår från att t.ex. avverka skog under upplåtelsetiden.

Gögnin veita upplýsingar um stærð, staðsetningu og tegundir náttúruverndarsvæða á Íslandí samræmi við lög nr.60/2013 um náttúruvernd. The data provides information about location, size and types of nature conservation areas in Iceland according to the nature conservation act nr. 60/2013.

Länsstyrelsen eller kommunen kunde innan miljöbalken trädde i kraft avsätta naturvårdsområden med stöd av naturvårdslagen. Skyddsformen var svagare än naturreservatet och fick inte hindra pågående markanvändning, som till exempel skogsbruk. De flesta naturvårdsområden inrättades för att värna om landskapsbilden, framför allt i kusttrakter, eller för att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. Några kommuner har använt skyddsformen för att slå vakt om populära friluftsmarker. Sedan miljöbalken trädde i kraft har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Men redan bildade naturvårdsområden finns kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat.

Syftet med en nationalpark är att 'bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick' (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 30 nationalparker.

Denna datamängd innehåller ytor för restriktioner runt förorenade områden i enlighet med Miljöbalken 10 kap. 15§ (alt. 10§ lydelse före 1 augusti 2007). Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den primära, inre, zonen gäller generellt strängare restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen.

Länsstyrelserna och kommunerna kan bilda naturreservat enligt miljöbalken. Naturreservat bildas i ”syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.” (ur miljöbalken). Sverige har drygt 5 100 naturreservat.

ELF Protected Sites (PS) is one of 12 themes in the European Location Project (ELF). The purpose of ELF is to create harmonised cross-border, cross-theme and cross-resolution pan-European reference data from national contributions. The goal is to provide INSPIRE-compliant data for Europe. A description of the ELF (European Location Project) is here: http://www.elfproject.eu/content/overview. Encoding: INSPIRE version 4