Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning av skredrisker visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred. På uppdrag av regeringen kartlades skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv 2009-2011 mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdrag ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. I april 2012 redovisades det s k Göta älvuppdraget (GÄU) i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.sgi.se samt https://www.sgi.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, transportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik]

Skredrisk-, sannolikhets-, och konsekvenskartor framtagna med en något enklare metodik än i GÄU Göta ÄlvUtredningen. Kartering är likväl baserad på en baserat på en stor mängd digitala data. Norsälven (2015) var det första vattendraget där denna förenklad metodik för tillämpades. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag – t ex Säveån (2017) och Ångermanälven (senare). Allteftersom respektive vattendrag karteras klart kommer det att tillfogas datamängen för ”övriga prioriterade älvar”. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konsekvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser. Används vid prioritering av åtgärder, inför planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för befintlig bebyggelse. Se vidare https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar [Geoteknik]

MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.

Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning av skredrisker visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred. På uppdrag av regeringen kartlades skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv 2009-2011 mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdrag ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. I april 2012 redovisades det s k Göta älvuppdraget (GÄU) i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.sgi.se samt https://www.sgi.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, transportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik]

Kustsårbarhetsindex är tänkt att användas när kommunerna arbetar med olika former av samhällsplanering, t ex för att identifiera sårbara områden i kommunen som behöver åtgärdas i framtiden. Länsstyrelser och andra myndigheter kan också använda kartorna vid granskning och uppföljning. Kustsårbarhetsindex bygger på vilka förutsättningar som finns längs kusten och som kan påverka erosion, vilka krafter som verkar mot kusten och vilka samhällsvärden som är hotade. Skåne är särskilt drabbat, många skånska kustkommuner utsätts redan i dag för stranderosion. Efter Skåne kommer verktyg att tas fram på liknande sätt för andra län, bland annat Halland, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Kustsårbarhetsindex är utvecklat i samarbete med SGU. Kontakt i stranderosionsfrågor: Per Danielsson, nationellt ansvarig för stranderosion på SGI. http://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/stranderosionskartering/

Kustsårbarhetsindex är tänkt att användas när kommunerna arbetar med olika former av samhällsplanering, t ex för att identifiera sårbara områden i kommunen som behöver åtgärdas i framtiden. Länsstyrelser och andra myndigheter kan också använda kartorna vid granskning och uppföljning. Kustsårbarhetsindex bygger på vilka förutsättningar som finns längs kusten och som kan påverka erosion, vilka krafter som verkar mot kusten och vilka samhällsvärden som är hotade. Skåne är särskilt drabbat, många skånska kustkommuner utsätts redan i dag för stranderosion. Efter Skåne kommer verktyg att tas fram på liknande sätt för andra län, bland annat Halland, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Kustsårbarhetsindex är utvecklat i samarbete med SGU. Kontakt i stranderosionsfrågor: Per Danielsson, nationellt ansvarig för stranderosion på SGI. https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/stranderosionskartering/

Kustsårbarhetsindex är tänkt att användas när kommunerna arbetar med olika former av samhällsplanering, t ex för att identifiera sårbara områden i kommunen som behöver åtgärdas i framtiden. Länsstyrelser och andra myndigheter kan också använda kartorna vid granskning och uppföljning. Kustsårbarhetsindex bygger på vilka förutsättningar som finns längs kusten och som kan påverka erosion, vilka krafter som verkar mot kusten och vilka samhällsvärden som är hotade. Skåne är särskilt drabbat, många skånska kustkommuner utsätts redan i dag för stranderosion. Efter Skåne kommer verktyg att tas fram på liknande sätt för andra län, bland annat Halland, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Kustsårbarhetsindex är utvecklat i samarbete med SGU. Kontakt i stranderosionsfrågor: Per Danielsson, nationellt ansvarig för stranderosion på SGI. http://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/stranderosionskartering/

Skredrisk-, sannolikhets-, och konsekvenskartor framtagna med en något enklare metodik än i GÄU Göta ÄlvUtredningen. Kartering är likväl baserad på en baserat på en stor mängd digitala data. Norsälven (2015) var det första vattendraget där denna förenklad metodik för tillämpades. 2017 utfördes Säveån. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag – t ex Säveån (2017) och Ångermanälven (senare). Allteftersom respektive vattendrag karteras klart kommer det att tillfogas datamängen för ”övriga prioriterade älvar”. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konsekvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser. Används vid prioritering av åtgärder, inför planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för befintlig bebyggelse. Se vidare http://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/ [Geoteknik]

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.

Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning av skredrisker visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred. På uppdrag av regeringen kartlades skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv 2009-2011 mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdrag ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. I april 2012 redovisades det s k Göta älvuppdraget (GÄU) i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.sgi.se samt https://www.sgi.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, transportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik]