Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.

Områden redovisas som ett punktobjekt och visar historiska översvämningar (PFRA) som MSB använt vid revidering av steg 1, identifiering av områden med betydande översvämningsrisk (APSFR) enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Datamängden visar översvämningar som har inträffat för Sveriges områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. Områdena redovisas endast som ett punktobjekt och inte utbredningen för området. Mer information finns att läsa på https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsdirektivet/

Utbredningsskikt för klimatanpassat 100-års flödet/nivån i slutet av seklet motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

I beslutsstödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och meteorologiska data redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 2,8 km * 2,8 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Sedan 2021 års data har punkter utökats markant och rutstorleken korrigerats till 2,8 km * 2,8 km. Observera att WMS-tjänsten endast innehåller föregående års data. Varje 2,8 km * 2,8 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): ID: Intern MSB uppgift PunktID: Intern MSB uppgift för unik gridruta. Uppgiften tillkom år 2015, innan det fanns inte värdet. Time: Användes till och med år 2014 för att ange datum för statistikvärden. Från och med 2015 lagras istället datum i fältet ”Datum”. Temp: Temperatur i grader Celsius 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. RH: Relativa luftfuktigheten angiven i % 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Vindhastighet: Vindhastighet i m/s (medelvind) 10 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Nederbord: Nederbörd aktuellt dygn 18 UTC-18 UTC föregående dygn enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten i ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och den övre delen av humuslagret. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten. DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWI-värde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Bränsleuttorkning: Indexvärden för uttorkningen i bränslet och de nedre markskikt som har störst betydelse för en skogsbrand. För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Tmedel: Dygnsmedel temperatur 2 m över marken enligt SMHI beräkningsmodell för aktuell gridruta. Rn: Spridningshastighet i m/min för brand i oklippt, obetat stående fjolårsgräs. Gfi: Brandrisknivåer för gräsbrand, följande beteckningar används: Mycket stor gräsbrandsrisk (6) Stor gräsbrandsrisk (5) Måttlig gräsbrandsrisk (4) Liten gräsbrandsrisk (3) Gräsbrandssäsongen slut (2) Snö - Snötäckt mark (1) Data saknas/Ej säsong (-1) Vindriktning: Vindriktning i grader varifrån vinden kommer (indelning 360 grader, 180 grader motsvarar sydlig vind) kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. E: Gridrutans öst-västliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF 99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”y”. N: Gridrutans nord-sydliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”x”. Kommun: Kommunkod för den kommun som koordinaten i fälten ”E” och ”N” ligger inom.

MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.

Utbredningsskikt för beräknade högsta flödet/nivån motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. För vattendrag och sjö används beräkningar för dagens klimat medan för havet har beräkningarna klimatanpassats till slutet av seklet där landhöjning ingår. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.

Utbredningsskikt för beräknade högsta flödet/nivån motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. För vattendrag och sjö används beräkningar för dagens klimat medan för havet har beräkningarna klimatanpassats till slutet av seklet där landhöjning ingår. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.