Utbredningsskikt för 50-års flödet/nivån i dagens klimat motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån vattendrag och det i området också finns en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden. För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

Sefari-systemet har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv 2012/18/EU om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det så kallade Seveso III-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bland annat lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det nya Sefari-systemet omfattar verksamheter enligt Sevesolagstiftningen, verksamheter enlig lagen om skydd mot olyckor och förordningen om utvinningsavfall samt Inspiredirektivet. Sefari-systemet innefattar verksamheter som hanterar farliga ämnen i stor omfattning (bland annat Sevesoverksamheter), dammanläggningar, kärntekniska anläggningar, flygplatser och gruvor med flera. Allt i enlighet med de olika lagstiftningarna. Informationen i systemet används till exempel som underlag för MSB:s rapportering till EU-kommissionen om hur Sverige efterlever Sevesodirektivet, vid tillsynsvägledning samt i olika sammansställningar. Sefari-systemet ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i systemet via Internet. OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den farliga verksamheten.

Utbredningsskikt för klimatanpassat 100-års flödet/nivån i slutet av seklet motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

Utbredningsskikt för 50-års flödet/nivån i dagens klimat motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån vattendrag och det i området också finns en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden. För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.

Nedladdningstjänst innehållande brandstationer. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. Brandstationernas positionering uppdateras kontinuerligt, på grund av detta kan vissa felaktigheter finnas. Har man uppgifter om att en brandstation är felpositionerad kan man rapportera det till MSB.

Utbredningsskikt för beräknade högsta flödet/nivån motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. För vattendrag och sjö används beräkningar för dagens klimat medan för havet har beräkningarna klimatanpassats till slutet av seklet där landhöjning ingår. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

MSB har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna 2017-2022. Karttjänsten kan användas som stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete.

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.