WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.

WMS-tjänst innehållande data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.

I beslutsstödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWI-värde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur. HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan) HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan) Observera att visningstjänsten visar de mittpunkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning. Under respektive kalenderår finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark. Tjänsten kräver inloggning och behörighet ges främst till kommunal räddningstjänst, länsstyrelser, skogsbruket, mfl. En förenklad information från systemet presenteras också publikt utan krav på inloggning. Här finns den publika tjänsten: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/skogsbrand-och-vegetationsbrand/brandriskprognoser/ eller på https://www.dinsakerhet.se/sakrare-fritid/skog-och-mark/brandriskprognos-for-gras--och-skogsbrander/

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.

Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarning vid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden,med avseende på kommunernas risk och sårbarhetsanalys.

MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets sjöar och vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. MSB:s översvämningskarteringar uppdateras löpande genom att de hydrauliska modellerna förbättras och nya klimatanpassade flödesberäkningar för slutet av seklet används. De uppdaterade översvämningskarteringarna visar vattnets utbredning vid 3 olika flöden, det beräknade högsta flödet samt klimatanpassat 100-års och 200-års flöde för slutet av seklet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.

I beslutsstödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och meteorologiska data redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 2,8 km * 2,8 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Sedan 2021 års data har punkter utökats markant och rutstorleken korrigerats till 2,8 km * 2,8 km. Observera att WMS-tjänsten endast innehåller föregående års data. Varje 2,8 km * 2,8 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): ID: Intern MSB uppgift PunktID: Intern MSB uppgift för unik gridruta. Uppgiften tillkom år 2015, innan det fanns inte värdet. Time: Användes till och med år 2014 för att ange datum för statistikvärden. Från och med 2015 lagras istället datum i fältet ”Datum”. Temp: Temperatur i grader Celsius 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. RH: Relativa luftfuktigheten angiven i % 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Vindhastighet: Vindhastighet i m/s (medelvind) 10 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Nederbord: Nederbörd aktuellt dygn 18 UTC-18 UTC föregående dygn enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten i ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och den övre delen av humuslagret. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten. DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWI-värde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Bränsleuttorkning: Indexvärden för uttorkningen i bränslet och de nedre markskikt som har störst betydelse för en skogsbrand. För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Tmedel: Dygnsmedel temperatur 2 m över marken enligt SMHI beräkningsmodell för aktuell gridruta. Rn: Spridningshastighet i m/min för brand i oklippt, obetat stående fjolårsgräs. Gfi: Brandrisknivåer för gräsbrand, följande beteckningar används: Mycket stor gräsbrandsrisk (6) Stor gräsbrandsrisk (5) Måttlig gräsbrandsrisk (4) Liten gräsbrandsrisk (3) Gräsbrandssäsongen slut (2) Snö - Snötäckt mark (1) Data saknas/Ej säsong (-1) Vindriktning: Vindriktning i grader varifrån vinden kommer (indelning 360 grader, 180 grader motsvarar sydlig vind) kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. E: Gridrutans öst-västliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF 99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”y”. N: Gridrutans nord-sydliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”x”. Kommun: Kommunkod för den kommun som koordinaten i fälten ”E” och ”N” ligger inom.

Nedladdningstjänst innehållande brandstationer. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. Brandstationernas positionering uppdateras kontinuerligt, på grund av detta kan vissa felaktigheter finnas. Har man uppgifter om att en brandstation är felpositionerad kan man rapportera det till MSB.

Områden redovisas som ett punktobjekt och visar historiska översvämningar (PFRA) som MSB använt vid revidering av steg 1, identifiering av områden med betydande översvämningsrisk (APSFR) enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Datamängden visar översvämningar som har inträffat för Sveriges områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. Områdena redovisas endast som ett punktobjekt och inte utbredningen för området. Mer information finns att läsa på https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsdirektivet/

WMS-tjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.