Punktobjekt som redovisar mittpunkten för berörd tätort för Sveriges områden med betydande översvämningsrisk (APSFR) enligt förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. Datamängden är ett resultat av revidering av steg 1 för cykel 2 inom översvämningsdirektivet. MSB utförde revideringen och identifierade områdena under2017-2018. Datamängden visar Sveriges områden med betydande översvämningsrisk (APSFR) enligt förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. MSB har reviderat steg 1 enligt översvämningsförordningen under 2017 - 2018. Områdena redovisas endast som ett punktobjekt och inte utbredningen för området. Mer information finns att läsa på https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsdirektivet/

Områden redovisas som ett punktobjekt och visar historiska översvämningar (PFRA) som MSB använt vid revidering av steg 1, identifiering av områden med betydande översvämningsrisk (APSFR) enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956). Datamängden visar översvämningar som har inträffat för Sveriges områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker. Områdena redovisas endast som ett punktobjekt och inte utbredningen för området. Mer information finns att läsa på https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsdirektivet/

Sefari-systemet har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv 2012/18/EU om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det så kallade Seveso III-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bland annat lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det nya Sefari-systemet omfattar verksamheter enligt Sevesolagstiftningen, verksamheter enlig lagen om skydd mot olyckor och förordningen om utvinningsavfall samt Inspiredirektivet. Sefari-systemet innefattar verksamheter som hanterar farliga ämnen i stor omfattning (bland annat Sevesoverksamheter), dammanläggningar, kärntekniska anläggningar, flygplatser och gruvor med flera. Allt i enlighet med de olika lagstiftningarna. Informationen i systemet används till exempel som underlag för MSB:s rapportering till EU-kommissionen om hur Sverige efterlever Sevesodirektivet, vid tillsynsvägledning samt i olika sammansställningar. Sefari-systemet ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i systemet via Internet. OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den farliga verksamheten.

WMS-tjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.

WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.

Data om skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.

Utbredningsskikt för 50-års flödet/nivån i dagens klimat motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån vattendrag och det i området också finns en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden. För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

I beslutsstödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och meteorologiska data redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 2,8 km * 2,8 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Sedan 2021 års data har punkter utökats markant och rutstorleken korrigerats till 2,8 km * 2,8 km. Observera att WMS-tjänsten endast innehåller föregående års data. Varje 2,8 km * 2,8 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): ID: Intern MSB uppgift PunktID: Intern MSB uppgift för unik gridruta. Uppgiften tillkom år 2015, innan det fanns inte värdet. Time: Användes till och med år 2014 för att ange datum för statistikvärden. Från och med 2015 lagras istället datum i fältet ”Datum”. Temp: Temperatur i grader Celsius 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. RH: Relativa luftfuktigheten angiven i % 2 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Vindhastighet: Vindhastighet i m/s (medelvind) 10 m över marken kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. Nederbord: Nederbörd aktuellt dygn 18 UTC-18 UTC föregående dygn enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten i ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och den övre delen av humuslagret. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten. DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWI-värde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Bränsleuttorkning: Indexvärden för uttorkningen i bränslet och de nedre markskikt som har störst betydelse för en skogsbrand. För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. Tmedel: Dygnsmedel temperatur 2 m över marken enligt SMHI beräkningsmodell för aktuell gridruta. Rn: Spridningshastighet i m/min för brand i oklippt, obetat stående fjolårsgräs. Gfi: Brandrisknivåer för gräsbrand, följande beteckningar används: Mycket stor gräsbrandsrisk (6) Stor gräsbrandsrisk (5) Måttlig gräsbrandsrisk (4) Liten gräsbrandsrisk (3) Gräsbrandssäsongen slut (2) Snö - Snötäckt mark (1) Data saknas/Ej säsong (-1) Vindriktning: Vindriktning i grader varifrån vinden kommer (indelning 360 grader, 180 grader motsvarar sydlig vind) kl 12 UTC enligt beräkningsmodell för aktuell gridruta. E: Gridrutans öst-västliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF 99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”y”. N: Gridrutans nord-sydliga läge (mittpunkt) som anges i SWEREF99 TM. OBS: före år 2015 angavs denna information i fält ”x”. Kommun: Kommunkod för den kommun som koordinaten i fälten ”E” och ”N” ligger inom.

MSB har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna 2017-2022. Karttjänsten kan användas som stöd i kommunernas klimatanpassningsarbete.

MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets sjöar och vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. MSB:s översvämningskarteringar uppdateras löpande genom att de hydrauliska modellerna förbättras och nya klimatanpassade flödesberäkningar för slutet av seklet används. De uppdaterade översvämningskarteringarna visar vattnets utbredning vid 3 olika flöden, det beräknade högsta flödet samt klimatanpassat 100-års och 200-års flöde för slutet av seklet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.