MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.

Utbredningsskikt för 50-års flödet/nivån i dagens klimat motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån vattendrag och det i området också finns en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden. För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/

MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar.

MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets sjöar och vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. MSB:s översvämningskarteringar uppdateras löpande genom att de hydrauliska modellerna förbättras och nya klimatanpassade flödesberäkningar för slutet av seklet används. De uppdaterade översvämningskarteringarna visar vattnets utbredning vid 3 olika flöden, det beräknade högsta flödet samt klimatanpassat 100-års och 200-års flöde för slutet av seklet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.

Sammanfattning MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets sjöar och vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den uppdaterade översvämningskarteringen ersätter löpande datamängden översiktliga översvämningskarteringar då dessa uppdateras sedan 2013 med den nya Nationella höjdmodellen, http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Hojddata/GSD-Hojddata-grid-2/ som tagits fram av Lantmäteriet, samt med till viss del flöden som anpassats till framtidens klimat i slutet av seklet. De uppdaterade översvämningskarteringarna visar vattnets utbredning vid 3 olika flöden, det beräknade högsta flödet samt klimatanpassat 100-års och 200-års flöde för slutet av seklet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent.

OBS! Gammal datamängd som inte uppdateras längre. Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt.

WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras.

Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen.

Utbredningsskikt för beräknade högsta flödet/nivån motsvarande hotkartor/riskkartor för de områden med betydande översvämningsrisk enligt förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) 2018. För vattendrag finns endast utbredningsskikt för ett avgränsat område och inte hela vattendraget. Om ett område identifierats utifrån hav och det i området också finns ett vattendrag eller en sjö så finns även hotkartor/riskkartor framtagna för dessa. För vattendrag och sjö används beräkningar för dagens klimat medan för havet har beräkningarna klimatanpassats till slutet av seklet där landhöjning ingår. Datamängden är ett resultat av revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019) inom översvämningsdirektivet men även för steg 2 i cykel 1 (2013) finns även med i datamängden och där ingick inte översvämningar från havet som de gör i revideringen av steg 2 för cykel 2 (2019). För vattendrag har en 2 dimensionell hydraulisk modell använts för att ta fram utbredningen. För havet, Vänern, Vättern och Mälaren har en analys av höjd använts. Vilken cykel respektive hotkarta/riskkarta är i från framgår i attributtabellen. Mer information om förordningen om översvämningsrisker finns på: https://www.msb.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/oversvamning/oversvamningsforordningens-tre-steg/