Dataprodukten består av objekttypen Bank knuten till det svenska statliga järnvägsnätet. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst. Banken har även termen Banunderbyggnad. På banunderbyggnaden ligger sedan Banöverbyggnaden som består av Ballast, Sliper och Räl. För mer information om de delar som utgör Banöverbyggnad, hänvisas till respektive Dataproduktspecifikation. Banken är det understa lagret i uppbyggnaden av järnvägsspåret och är det som ska bära upp hela tyngden av banöverbyggnad samt tåglast. I nybyggda järnvägar är banunderbyggnaden ofta fast berggrund eller grovt krossad sten. Bärkraft och dräneringsmöjligheter är oerhört viktigt för att banan ska bli hållbar och säker. I vissa fall ersätts banken aven bro, vägport, tunnel eller skärning i jord eller berg. Skärningar beskrivs närmare i ”Dataproduktspecifikation Skärning”. Dataprodukten Bank beskriver bankens höjd och bredd, som det material som använts för fyllning och för åtskiljning av de olika materiallagren. Dataprodukten har sträckutbredning. För instanser på det statliga nätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. För instanser på det icke-statliga järnvägsnätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens till närmast föregående nod. I vissa fall finns referens till närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning även på icke-statligt järnvägsnät.

Järnvägsspåren i Sverige har i regel en lutning som underskrider 10 promille i syfte att kunna köra tunga godståg. Banor där endast persontrafik framförs kan ha större lutning. Längden på en spårdel med jämn lutning ska vara minst 20 m. Se vidare referens [101]. Lutning ingår som ett spårelement i beskrivningen av spårgeometrin och är en del av profilgeometrin, som även omfattar vertikalkurvor. Spårgeometrin representerar den projekterade geometrin och avser spårmitt. Dataprodukten innehåller lutningen angiven i promille, längden på spårdelen som har aktuell lutning och vilken metod som använts vid datafångsten. Då geometrin har attributet Ursprung = G (Geodetiskt) är data koordinatbestämt och kommer från GAD-systemet eller är överfört från Geosecma-systemet. Dataprodukten har då en hög kvalitet och kan användas för alla typer av tillämpningar. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på lutningens sträcka (=tangentpunkterna) i spårlänkens riktning.

Ballast, det material som spåranläggningen vilar på, t.ex. makadam klass M1 och M2, som indikerar olika fraktioner/storlekar på makadam.

Den här datamängden presenterar aggregerad viltolycksstatistik för stora däggdjur, antingen samlat som ”Klövvilt” (exkl. ren) eller ”Alla klövdjur” (inkl. ren), eller för respektive art (älg, rådjur, vildsvin, hjort (dovhjort och kronhjort)) under en femårsperiod. Materialet utgörs av vektordata. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet. Materialet presenteras som en komplett uppsättning GIS-filer för externa aktörer på Lastkajen. Materialet levereras med en .lyr-fil för respektive femårsperiod. Dessa styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet.

Infrastukturägare (Indelning), det juridiska företag/organisation som faktiskt äger anläggningen, sen kan någon annan förvalta/underhålla samma anläggning.

Hägnad, finns i flera olika utföranden för att förhindra spårspring, inhägnad av betesmark eller av andra säkerhetsskäl.

Den här datamängden presenterar aggregerad viltolycksstatistik för stora däggdjur, antingen samlat som ”Klövvilt” (exkl. ren) eller ”Alla klövdjur” (inkl. ren), eller för respektive art (älg, rådjur, vildsvin, hjort (dovhjort och kronhjort)) under en femårsperiod. Materialet utgörs av vektordata. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet. Materialet presenteras som en komplett uppsättning GIS-filer för externa aktörer på Lastkajen. Materialet levereras med en .lyr-fil för respektive femårsperiod. Dessa styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet.

I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på driftplatser finns det flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. På linjen mellan driftplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår, med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelspår, se indelningstypen Spår Upp/Ned/Enkel. Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så skiljs spåren åt med hjälp av ett för driftplatsen/linjeplatsen unikt spårnummer (spårnr). Spårnummer ska anges enligt signalritningarna och kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Relaterade objekt: - Produkten ska vara heltäckande på indelningstypen Plats - Alla objekttyper registreras med spårnummer på en trafikplats

För att kunna arbeta med olika strategier för drift och underhåll i form av mål för leveranskvalitet för olika delar av järnvägsnätet i den Nationella planen 2010-2021 har hela det statliga järnvägsnätet delats in i bantyper. Indelningen syftar till att åstadkomma största möjliga samhällsekonomiska nytta i valet av drift- och underhållsåtgärder. Den bygger på följande: - Trafik – trafikvolymer, jämn kvalitet, trafikens betydelse för samhället - Internationella transporter – jämn kvalitet över gränserna - Användning – hur olika grupper nyttjar transportsystemen - Återställningsförmåga – hur snabbt trafiken kan återställas till normalläge - Krav på regelbundenhet, exempelvis för kollektivtrafik, eller godstransporter som är del i ett lager - Driftstörningar – värdet av de konsekvenser som uppstår vid störningar i trafiken Bantyp bygger på indelningen bandelar, samma bandel har alltid samma bantyp. Detta medför att alla typer av spår, huvudspår och sidospår, inom samma bandel får samma bantyp.

Ett spårkors är en växeltyp där spåren korsar varandra i samma plan. Spårkorset har inga rörliga delar och det finns ingen möjlighet att byta/växla spår. Ett spårkors ses funktionellt som en växeltyp men datamässigt saknar den spårväxelns funktion som nod i referensnätet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla, med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Läget för spårkorset anges för spårkorsets tänkta mittpunkt.