Le RRC est établi en fonction du réseau routier tiré de l'Infrastructure des données spatiales (IDS). Statistique Canada tient à jour le RRC pour appuyer le recensement et ses autres activités. La précision de localisation relative des traits du réseau routier est importante pour le dénombrement du recensement et pour les références. Par conséquent, la précision topologique est plus importante que la précision de localisation absolue. Le RRC ne contient pas de renseignements routiers nécessaires à optimiser les itinéraires. Par exemple, les données sur les rues à sens unique, les impasses et d'autres obstacles ne sont pas comprises dans le RRC. En conséquence, ce fichier n'est pas recommandé pour des applications de génie, des services de répartition d'urgence, des applications d'arpentage ou juridiques. Le fichier du réseau routier contient des arcs de rues avec des tranches d'adresses « véritables », des tranches d'adresses imputées, ou n'indique aucune tranche d'adresses. Les tranches d'adresses imputées ne sont pas destinées à remplacer les tranches d'adresses véritables pour toute fin autre que le géocodage d'adresses. Ainsi, si les fichiers doivent être appliqués à la répartition par ordinateur ou à toute autre fin semblable (qui nécessite la correspondance d'une adresse à un îlot ou à une rue), il peut être nécessaire de compléter les données du fichier avec des connaissances locales, par la mise à jour d'adresses véritables existantes et le remplacement des adresses imputées. Les restrictions du RRC doivent être reconnues si ce dernier est utilisé pour des usages autres que la cartographie, l'analyse et l'extraction de données du recensement.

Data set provides the user with the name and civic address location of all Public Work's Salt Storage Facilities

Roundabouts owned by the Province of Nova Scotia

Fysisk hinderfri längd anger längden på det spåravsnitt som angränsar till den växel eller spårkorsning som ett spårfordon får befinna sig på utan att inkräkta på det fria rummet på det anslutande eller korsande spåret.

Sliprarnas huvuduppgift är att överföra krafter från rälen till ballasten via elastiska mellanlägg. I kombination med befästningssystemet och ballasten skall sliprarna se till att rätt spårvidd och ett bra spårläge upprätthålls. Dataprodukten Sliper innehåller de sträckor som har enhetliga sliper när det gäller modell, USP, tillverkare, tillverkningsår och inläggningsår. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning.

En vertikalkurva i järnvägsnätet ska finnas mellan spårdelar med olika lutning i syfte att skapa en mjuk övergång. Minsta längd på vertikalkurvan är 20 m med vissa undantag i anslutning till spårväxlar. Vertikalkurva ingår som ett spårelement i beskrivningen av spårgeometrin och är en del av profilgeometrin, som även omfattar lutning. Spårgeometrin representerar den projekterade geometrin och avser spårmitt. Dataprodukten innehåller vertikalkurvans radie med tecken (+ för konvex och - för konkav), längd samt vilken metod som använts vid datafångsten. Då geometrin har attributet Ursprung = G (Inmätt geodetiskt) är data koordinatbestämt. Dataprodukten har då en hög kvalitet och kan användas för alla typer av tillämpningar. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på vertikalkurvan (=tangentpunkterna) i spårlänkens riktning.

Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så skiljs spåren åt med hjälp av ett för driftplatsen/linjeplatsen unikt spårnummer (spårnr). Spårnummer ska anges enligt signalritningarna och kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Relaterade objekt: - Produkten ska vara heltäckande på indelningstypen Plats - Alla objekttyper registreras med spårnummer på en trafikplats

Med trafikeringssystem menas den tekniska eller manuella lösning för säkerheten som används för att övervaka och styra en bana. Det finns flera olika system. system H Baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system M Baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda. system S Baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd. system R Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system F Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. system E1 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 1 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E2 Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med hjälp av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E3 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade.

En järnvägsbro är en bro som belastas av tågen. Järnvägsbron är en del av järnvägsnätet. Produkten ska innehålla allmänna uppgifter om alla järnvägsbroar som ingår i Det statliga järnvägsnätet (indelningstyp Trafikverkets spåranläggning) även om inte Trafikverket förvaltar dem. För att kunna söka ut om man planskilt kan passera järnvägen finns attributet ”Typ av planskildhet” som t.ex. kan ha värden för att visa planskildhet för GC-trafik och planskildhet för motordrivna fordon. Ett attribut är Kombinerad jvg/vägbro. Med det menas en bro där väg och järnväg delar på farbanan. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Undantag: De broar som Trafikverket äger och ska förvalta men som ligger vid en nedlagd eller flyttad bana. Dessa broar saknar läge eftersom det inte finns något järnvägsnät att koppla till.

Syftet med dataprodukten bytespunkter är att ange platser där det finns en koppling mellan olika transportnät och/eller trafikslag. Bytespunkterna ska även utgöra en nationell referens och tas fram i samarbete mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Datamängden är att betrakta som testdata. Både fullständighet och aktualitet är bristande. En bytespunkt (TransferNode) är beskrivning av en plats där byte mellan olika transportmedel eller trafikslag är möjligt. En bytespunkt innehåller minst en stoppunkt (StopPoint) där varje stoppunkt endast hör till ett trafikslag. Stoppunkter utgör de platser där transportmedel kan stanna och där personer kan kliva på/av och/eller gods kan lastas på/av. Om det på en plats skulle kunna finnas gemensamma bytespunkter för Luft/Sjö/Väg/Järnväg så skapas endast en bytespunkt enligt följande hierarkiska ordning: 1. Flygplats (LFV) 2. Hamn (SjöV) 3. Järnväg (TRV) 4. Väg (TRV) Kompletterat med dataprodukten stoppunkt kan man beskriva kopplingen mellan olika transportnät och/eller trafikslag för en bytespunkt. Attributet TransportTypeValueOwner anger det trafikslag som är ”huvudägare” till bytespunkten enligt hierarkin ovan. Attributet TransportModeCode anger typ av transportslag som betjänas av bytespunkten. Dataprodukten bytespunkter är inte direkt lägesanknuten till ett trafiknät. Via dataprodukten stoppunkter kan en bytespunkt få en koppling till ett trafiknät. Datamängden tillhandahålls via beställning till Trafikverket: geografisk.information@trafikverket.se.