Le RRC est établi en fonction du réseau routier tiré de l'Infrastructure des données spatiales (IDS). Statistique Canada tient à jour le RRC pour appuyer le recensement et ses autres activités. La précision de localisation relative des traits du réseau routier est importante pour le dénombrement du recensement et pour les références. Par conséquent, la précision topologique est plus importante que la précision de localisation absolue. Le RRC ne contient pas de renseignements routiers nécessaires à optimiser les itinéraires. Par exemple, les données sur les rues à sens unique, les impasses et d'autres obstacles ne sont pas comprises dans le RRC. En conséquence, ce fichier n'est pas recommandé pour des applications de génie, des services de répartition d'urgence, des applications d'arpentage ou juridiques. Le fichier du réseau routier contient des arcs de rues avec des tranches d'adresses « véritables », des tranches d'adresses imputées, ou n'indique aucune tranche d'adresses. Les tranches d'adresses imputées ne sont pas destinées à remplacer les tranches d'adresses véritables pour toute fin autre que le géocodage d'adresses. Ainsi, si les fichiers doivent être appliqués à la répartition par ordinateur ou à toute autre fin semblable (qui nécessite la correspondance d'une adresse à un îlot ou à une rue), il peut être nécessaire de compléter les données du fichier avec des connaissances locales, par la mise à jour d'adresses véritables existantes et le remplacement des adresses imputées. Les restrictions du RRC doivent être reconnues si ce dernier est utilisé pour des usages autres que la cartographie, l'analyse et l'extraction de données du recensement.

Data set provides the user with the name and civic address location of all Public Work's Salt Storage Facilities

Roundabouts owned by the Province of Nova Scotia

Dataprodukten består av objekttypen Bank knuten till det svenska statliga järnvägsnätet. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst. Banken har även termen Banunderbyggnad. På banunderbyggnaden ligger sedan Banöverbyggnaden som består av Ballast, Sliper och Räl. För mer information om de delar som utgör Banöverbyggnad, hänvisas till respektive Dataproduktspecifikation. Banken är det understa lagret i uppbyggnaden av järnvägsspåret och är det som ska bära upp hela tyngden av banöverbyggnad samt tåglast. I nybyggda järnvägar är banunderbyggnaden ofta fast berggrund eller grovt krossad sten. Bärkraft och dräneringsmöjligheter är oerhört viktigt för att banan ska bli hållbar och säker. I vissa fall ersätts banken aven bro, vägport, tunnel eller skärning i jord eller berg. Skärningar beskrivs närmare i ”Dataproduktspecifikation Skärning”. Dataprodukten Bank beskriver bankens höjd och bredd, som det material som använts för fyllning och för åtskiljning av de olika materiallagren. Dataprodukten har sträckutbredning. För instanser på det statliga nätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. För instanser på det icke-statliga järnvägsnätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens till närmast föregående nod. I vissa fall finns referens till närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning även på icke-statligt järnvägsnät.

I normalhuvudspår ska övergångskurvor alltid anordnas för att ge en mjukare övergång mellan rakspår och en cirkulärkurva eller mellan två cirkulärkurvor med olika radie. Övergångskurvor ska utföras med linjär förändring av krökningen (klotoid). Övergångskurvor ska anordnas på linjen och på normalhuvudspåret inom en driftplats men rekommenderas även att anordnas i avvikande huvudspår där det är möjligt. Kurvorna startar och slutar i tangentpunkter som är markerade med rälsförhöjningsskyltar på insidan av den yttre rälens fot med en maximal avvikelse i längdled om 0.5 m. Övergångskurva ingår som ett spårelement i beskrivningen av spårgeometrin och är en del av plangeometrin, som även omfattar raklinjer och cirkulärkurvor. Spårgeometrin representerar den projekterade geometrin och avser spårmitt. Dataprodukten innehåller övergångskurvans radie i tangentpunkterna, typ av geometrisk funktion, längd samt vilken metod som använts vid datafångsten. Typ av geometri = R anger att övergångskurvan har linjär krökningsförändring (klotoid) vilket är den vanligaste typen och den enda som används vid byggnation av nya spår. Typ av geometri = S anger att övergångskurvan har svängt krökningsförlopp (fjärdegradsparabel). Denna typ av övergångskurva är relativt sällsynt och används inte vid nybyggnation. Då geometrin har attributet Ursprung = G (Inmätt geodetiskt) är data koordinatbestämt och kommer från GAD-systemet eller är överfört från Geosecma-systemet. Dataprodukten har då en hög kvalitet och kan användas för alla typer av tillämpningar. Vid Ursprung = P (Pilhöjdsmätt – ej geodetiskt inmätt) är data tolkad från maskinell mätning och endast lämplig för tillämpningar där låg kvalitet kan accepteras. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på övergångskurvan (=tangentpunkterna) i spårlänkens riktning. Objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva, Raklinje och Rälsförhöjning bildar tillsammans plangeometrin och ska skapa en samlad geometribeskrivning för alla spårlänkar i det svenska järnvägsnätet. För de tre objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva och Raklinje finns attributet Objektets totala längd (m) som innehåller den längd som används för att generera spårlänkarnas längder och som utgör grund i det linjära referenssystemet för järnväg - gäller Länklängd och Spårlängd.

Uppgifter om Sveriges vägnät från Nationella Vägdatabasen (NVDB) om: - Färjeled - Höjdhinder upp till 4,5 meter - Farthinder och Väghinder - Vägbredd - Antal körfält - Korsning Grövre/översiktlig information om: - Bro/tunnel - Slitlager (belagd/grus)

Dataprodukten Plats/Platsmitt ska motsvara vissa typer av trafikplatser som omfattar: - Driftplats med driftplatsdelar- ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen - Linjeplats - plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. - Det finns ytterligare tre typer av trafikplatser som kallas hållställe, hållplats resp. övrig plats. Dessa ingår inte i Plats/platsmitt utan är en egen dataprodukt benämnd Hållplats/Hållställe/Övrig plats. Namn och Signatur (förkortat namn) är två viktiga attribut till dataprodukten. Då nya trafikplatser byggs fastställs namn och förkortning av Transportstyrelsen innan de läggs in i dataprodukten. Det gäller även om namn eller förkortning förändras på en befintlig trafikplats. I kombination med god säkerhetskommunikation borgar ett unikt namn på varje trafikplats för att inga missförstånd uppstår mellan trafikledning och personal som arbetar i spårmiljön. Transportstyrelsen beslutar om namn och förkortning efter att Trafikverket har haft samråd med lokala och regionala intressenter. Produkten ska ha koordinater i SWEREF 99 TM och uppgifter om höjd över havet (meter) angivet för platsmitten. Vidare ska vissa trafikrelaterade uppgifter finnas, som om: - den är bevakad, obevakad eller stängd - det finns möjlighet för tågklareraren att ge körtillstånd och om det finns en lokal tågklarerare eller om platsen är fjärrstyrd - det är en obevakad vänddriftsplats eller ej Produkten ska ha ett par uppgifter som är kartrelaterade. Det ena är vilken dignitet platsen har vid utritning på karta och det andra är textläget på kartan för textsättning av namnet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Plats/platsmitt kan förekomma på fler spårlänkar.

Dataprodukten Generaliserad trafikplats järnväg är en förädlad järnvägsdataprodukt. Typen av förädling är generalisering och den bygger på tre dataprodukter inom produktgruppen Bandata. Syftet med generaliseringen är att skapa unika förekomster av de trafikplatser och övriga definierade platser som finns i järnvägsanläggningen. Varje plats representeras av en punkt. Dataprodukten innehåller egenskaper om trafikplatstyperna (definierade enligt "Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ)") driftplats med driftplatsdelar, driftplats utan driftplatsdelar, driftplatsdelar, hållställen, linjeplatser samt hållplatser. Dataprodukten innehåller också platstyperna övrig plats och station (på icke Trafikverksspår) som definitionsmässigt inte är trafikplatser enligt TTJ. Exempel på egenskaper på respektive plats, förutom Signatur, Namn, Platstyp och Position, är Status, Möjlighet till resandeutbyte, Anslutning till hamn mm.

Dataprodukten består av Tavla (främst ATC) och beskriver de tavlor som är relaterade till ATC. Med ATC övervakas tågets hastighet och framförande. Om tågföraren överskrider de gränser som signaleras av balisgrupperna tar ATC över (sänker hastigheten t e x). Information till tågföraren via optiska signaler och tavlor kan finnas i alla spår oavsett om de är ATC-kontrollerade eller inte. Relaterade objekttyper: - Relaterade objekttyper är Tavla (ej ATC) samt Signal (ej ATC).

Behovet av antalet säkerhetsbesiktningar är bland annat beroende av följande faktorer: - tåghastighet - trafikbelastning - typ av trafik t ex farligt gods - klimat- och miljöförhållanden - geotekniska förutsättningar - teknisk uppbyggnad - inbyggd funktionssäkerhet - ålder och kvalitet. För att förenkla arbetar man med en generaliserad indelning i besiktningsklasser som bygger på hastighet och trafikbelastning. Samtliga anläggningar skall placeras in i någon av de förekommande besiktningsklasserna. Med hänsyn till bland annat övriga nämnda faktorer kan beslut om en högre besiktningsklassificering och/eller högre besiktningsfrekvens tas. Den klassificering som hastighet och trafikbelastning ger är dock en miniminivå för anläggningen. Dataprodukten Besiktningsklass_bana innehåller uppgifter om banans besiktningsklass där alla objekttyper kopplade till bandelen har minst denna besiktningsklass. Om besiktningsklassen avviker från banans, finns det angivet i uppgifterna om den enskilda anläggningen/det enskilda objektet. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod i spårlänkens riktning. Dataprodukten är heltäckande på Det svenska järnvägsnätet.