Nedladdningstjänst (ATOM) för datamängden Prövningsgrupper för vattenkraftverk.

Tampereen kaupungin WMS-palvelu 2. Tukee versioita 1.1.1 ja 1.3.0.

Datamängden redovisar sjövägsytor enligt Inspiretema transportnät (TN) WaterwayLink.

Kustsårbarhetsindex är tänkt att användas när kommunerna arbetar med olika former av samhällsplanering, t ex för att identifiera sårbara områden i kommunen som behöver åtgärdas i framtiden. Länsstyrelser och andra myndigheter kan också använda kartorna vid granskning och uppföljning. Kustsårbarhetsindex bygger på vilka förutsättningar som finns längs kusten och som kan påverka erosion, vilka krafter som verkar mot kusten och vilka samhällsvärden som är hotade. Skåne är särskilt drabbat, många skånska kustkommuner utsätts redan i dag för stranderosion. Efter Skåne kommer verktyg att tas fram på liknande sätt för andra län, bland annat Halland, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Kustsårbarhetsindex är utvecklat i samarbete med SGU. Kontakt i stranderosionsfrågor: Per Danielsson, nationellt ansvarig för stranderosion på SGI. https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/stranderosionskartering/

Skredrisk-, sannolikhets-, och konsekvenskartor framtagna med en något enklare metodik än i GÄU Göta ÄlvUtredningen. Kartering är likväl baserad på en baserat på en stor mängd digitala data. Norsälven (2015) var det första vattendraget där denna förenklad metodik för tillämpades. 2017 utfördes Säveån. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag – t ex Säveån (2017) och Ångermanälven (senare). Allteftersom respektive vattendrag karteras klart kommer det att tillfogas datamängen för ”övriga prioriterade älvar”. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konsekvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser. Används vid prioritering av åtgärder, inför planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för befintlig bebyggelse. Se vidare http://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/ [Geoteknik]

GE.Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige är en transformerad version av SGUs produkt Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige i syfte att uppfylla Inspire dataspecifikation för tema Geologi genom kodning enligt GeoSciML 4.1. Infomration är förenklad dels när det gäller jordarternas indelning i litologiska enheter, dels när det gäller ingående polygonskikt med litologiska enheter. I denna version redovisas endast JG2 Grundlager, vilket innebär att evenuella underliggande lager eller överliggande tunna eller osammanhängande ytlager inte redovisas. Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2.

GE.Geofysik är framtagen i syfte att uppfylla Inspire dataspecifikation för tema Geologi (applikationsschemat för Geofysik). GE.Geofysik redovisar undersökningsområden och tillhörande stationer, profiler eller svepområden från ett antal geofysiska datamängder vid SGU. Inga mätdata redovisas i denna datamängd. Undersökningar som redovisas är flygeofysiska undersökningar, markgeofysiska undersökningar med seismik och markradar, tyngdkraftsmätningar, side-scan sonar-mätningar samt magnetobservationer.

Datasetet visar det geografiska läget för enskilda och statliga byggnadsminnen och kyrkor som är registrerade i Bebyggelseregistret. Datasetet ingår i INSPIRE-direktivets tema byggnader.

MR.Mineralresurser innehåller rikstäckande information om mineralresurser i Sverige i syfte att uppfylla Inspires dataspecifikation för tema Mineralresurser. Datamängden är framtagen och harmoniserad enligt specifikationer från olika EU-projekt, bland annat Minerals4EU och ProSUM och innehåller information om mineralfyndigheter, gruvor, gruvavfall och produktion. Datamängden baseras på SGUs mineralresursdatabas (punktuppgifter om mineral och bergartsförekomster), samt kompletterande sammanställningar av bland annat metallhalter och tonnage för större fält av mineralfyndigheter från SGUs malmdatabas.

Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning av skredrisker visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred. På uppdrag av regeringen kartlades skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv 2009-2011 mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdrag ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. I april 2012 redovisades det s k Göta älvuppdraget (GÄU) i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.sgi.se samt https://www.sgi.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, transportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik]