Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation av beräknad värmeledningsförmåga i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknad värmeledningsförmåga. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Lämningar kan finnas både på land och i vatten.

Malmer innehåller uppgifter om produktion vid gruvor och gruvområden med uppgifter om namn på gruvan eller gruvområdet, malmtyp, produktionsår, producerad mängd malm och metallhalter, producerad mängd gråberg och andra uppgifter. Malmer innehåller även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter med information om typ av malm, mängd malm och metallhalt. Anrikningsverk innehåller uppgifter om mängd malm som processats vid anrikningsverket och mängd producerat mineralkoncentrat, allt med metallhalter. Mängden producerad anrikningssand har beräknats som mellanskillnaden mellan ingående malm och utgående mineralkoncentrat. Statistik om malm i Sverige är användbart för beslutsfattare inom kommuner, län och statsmakter, för gruv- och prospekteringsbolag och för allmänheten. Här kan man se var de senaste hundra årens gruvor och anrikningsverk har funnits och vad de har producerat. Information om möjliga framtida malmer finns också med.

Datamängden innehåller fastighets- och samfällighetsgeometrier i marknivå. Även fiskeområden och gränspunkter ingår.

Mineralresurser är en rikstäckande produkt och innehåller punktdata med information om Sveriges mineral- och bergartsförekomster, samt underordnat också förekomster med naturgas och olja. För närvarande finns information om ca 20 000 förekomster. Data innefattar allt från småförekomster så som mineraliserade hällar och skärpningar till nedlagda och aktiva gruvor eller bergtäkter samt mineralförekomster kända genom kärnborrning. För samtliga förekomster finns information om namn, läge, lägesnoggrannhet, ekonomisk status och vilken metall, mineral eller bergart som är av intresse på platsen, samt litteraturreferenser till informationen. För en stor del av förekomsterna finns också information om storlek på gruvhål, värdbergart, mineralsammansättning och bildningsålder. Se vidare även SGU:s produkt ”Malmer och anrikningsverk” för uppgifter om malmproduktion vid gruvor och gruvområden, samt även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter.

Källarkivet innehåller information om totalt cirka 14 500 källor (dvs. naturliga grundvattenutflöden), varav ca 2 500 är insamlade och besökta av SGU och dessa källor finns framför allt längs de större rullstensåsarna i Sverige. Dessa källor innehåller, förutom uppgift om läge och namn, också uppgifter om flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet med mera. Övriga ca 12 000 källuppgifter innehåller främst uppgifter om källornas läge, namn och informationsursprung. Källor kan vara av stor vikt för specifika arter och livsmiljötyper samt har i många fall en stor kulturhistorisk betydelse. Informationen kan bland annat användas för att välja ut provtagningspunkter för kemisk karakterisering av grundvatten eller för miljöövervakning.

Produkten Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen av grundvattenmagasinen bestäms bl.a. grundvattnets strömningsriktningar, grundvattendelares lägen samt grundvattenmagasinets storlek och uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter m.m. SGU:s information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EG:s ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier m.m.

Produkten omfattar resultat från analyser, främst kornstorleksanalyser, vilka utförts inom SGU:s jordartskartering. I vissa fall redovisas även jordarnas innehåll av organiskt material och/eller kalk. I några fall har även andra parametrar analyserats (t.ex. pH, basmineralindex och innehåll av magnetit). Jordarternas kornstorleksfördelning är avgörande för en rad viktiga egenskaper (exempelvis vattenhållande förmåga, genomsläpplighet och erosionsbenägenhet). Denna produkt kan användas tillsammans med SGU:s jordartskartor för att illustrera jordarternas kornstorleksfördelning i en viss region. I viss utsträckning kan data även användas för att uppskatta andra egenskaper hos jordarna, exempelvis andelen lättvittrade mineral (t.ex. kalcit). I beskrivningarna till jordartskartorna är det möjligt att läsa mer om jordarternas egenskaper och bildningssätt i specifika områden. Kornstorleksdata redovisas enligt den nomenklatur som upprättats av Sveriges geotekniska förening (SGF 1981). Det gäller även de prover som ursprungligen klassificerats enligt Atterbergs nomenklatur, som användes av SGU fram till 1996.

SGU använder i sina flygmätningar den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency), vilket är en konceptuellt enkel men effektiv metod för att få information om hur bra marken leder ström. Metoden går ut på att mäta de magnetfält som induceras av strömmar i marken, som i sin tur uppstår på grund av interaktion med radiovågor från sändare i VLF-bandet. Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad) innehåller information om den magnetiska komponenten (H) av det elektromagnetiska fältet i VLF-bandet (frekvensbandet 15–30 kHz), vilken varierar beroende på markens elektriska ledningsförmåga. Denna är beräknad för koordinatsatta punkter, ur mätningar gjorda från flygplan på låg höjd. Samtliga mätningar har gjorts med en 3-axlig antenn som mäter amplitud och fas av den magnetiska vektorns komponenter. Metodens djupseende varierar med hur bra marken leder elektrisk ström, från ett par hundra meter i kristallin berggrund till några tiotal meter i konduktiva tjocka lerlager.

Produkten innehåller uppgifter om jorddjup, jordlagrens mäktighet och karaktäristiska egenskaper, t.ex. bildningssätt och kornstorlek. Informationen bygger på observationer i skärningar eller på resultat av borrningar/sonderingar. Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som används vid insamlingen.