Information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Lämningar kan finnas både på land och i vatten.

Datamängden innehåller fastighets- och samfällighetsgeometrier i marknivå. Även fiskeområden och gränspunkter ingår.

Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation av beräknad värmeledningsförmåga i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknad värmeledningsförmåga. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Malmer innehåller uppgifter om produktion vid gruvor och gruvområden med uppgifter om namn på gruvan eller gruvområdet, malmtyp, produktionsår, producerad mängd malm och metallhalter, producerad mängd gråberg och andra uppgifter. Malmer innehåller även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter med information om typ av malm, mängd malm och metallhalt. Anrikningsverk innehåller uppgifter om mängd malm som processats vid anrikningsverket och mängd producerat mineralkoncentrat, allt med metallhalter. Mängden producerad anrikningssand har beräknats som mellanskillnaden mellan ingående malm och utgående mineralkoncentrat. Statistik om malm i Sverige är användbart för beslutsfattare inom kommuner, län och statsmakter, för gruv- och prospekteringsbolag och för allmänheten. Här kan man se var de senaste hundra årens gruvor och anrikningsverk har funnits och vad de har producerat. Information om möjliga framtida malmer finns också med.

Bergets ålder, isotopanalyser innehåller radiometriska åldersbestämningar av svensk berggrund, sammanlagt ca 2700 poster (Fig. 1). Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge, bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas etc. Till varje post finns en litteraturhänvisning till källan för informationen. I källreferensen finns generellt detaljerad information om bakgrund, syfte, metoder, data, diskussion och slutsatser. Engelska används som språk i data.

Källarkivet innehåller information om totalt cirka 14 500 källor (dvs. naturliga grundvattenutflöden), varav ca 2 500 är insamlade och besökta av SGU och dessa källor finns framför allt längs de större rullstensåsarna i Sverige. Dessa källor innehåller, förutom uppgift om läge och namn, också uppgifter om flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet med mera. Övriga ca 12 000 källuppgifter innehåller främst uppgifter om källornas läge, namn och informationsursprung. Källor kan vara av stor vikt för specifika arter och livsmiljötyper samt har i många fall en stor kulturhistorisk betydelse. Informationen kan bland annat användas för att välja ut provtagningspunkter för kemisk karakterisering av grundvatten eller för miljöövervakning.

Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Bebyggelseregistret har släppts i en ny version våren 2025. I och med detta har också nya geodatatjänster tagits fram. Under en övergångsperiod kommer vissa av de gamla geodatatjänsterna finnas tillgängliga parallellt med de nya. Anledningen är att de som är beroende av de gamla tjänsterna ska få tid på sig att ställa om. De tjänster som hämtar information från det gamla registret har fått tillägget ”Gamla registret” efter sitt namn. Uppdateringar av byggnadsminnen, statliga byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen kommer att göras i både de gamla och de nya tjänsterna så länge de finns tillgängliga parallellt. Den nya informationsmodellen skiljer sig en del åt från den gamla och därför är attributdata också olika. Exakt vad som ändrats syns i produktbeskrivningarna för respektive tjänst.

Datamängden innehåller en indelning av administrativa områden för kommun, län och rike. Informationen finns som aktuell information och som årsvis information.

SGU använder i sina flygmätningar den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency), vilket är en konceptuellt enkel men effektiv metod för att få information om hur bra marken leder ström. Metoden går ut på att mäta de magnetfält som induceras av strömmar i marken, som i sin tur uppstår på grund av interaktion med radiovågor från sändare i VLF-bandet. Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad) innehåller information om den magnetiska komponenten (H) av det elektromagnetiska fältet i VLF-bandet (frekvensbandet 15–30 kHz), vilken varierar beroende på markens elektriska ledningsförmåga. Denna är beräknad för koordinatsatta punkter, ur mätningar gjorda från flygplan på låg höjd. Samtliga mätningar har gjorts med en 3-axlig antenn som mäter amplitud och fas av den magnetiska vektorns komponenter. Metodens djupseende varierar med hur bra marken leder elektrisk ström, från ett par hundra meter i kristallin berggrund till några tiotal meter i konduktiva tjocka lerlager.

Gammastrålning är en del av människans naturliga miljö. Delar av strålningen kommer från marken under oss, det vill säga från berggrunden och jordarterna. Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad) innehåller information om halter av de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna K-40 (kalium), U-238 (uran) och Th-232 (torium), i markens översta delar. Halterna är beräknade ur mätningar gjorda från flygplan på låg höjd. Mätvärdena i en mätpunkt representerar medelvärdet över en större yta på marken ner till några decimeters djup. För uran och torium har radiometrisk jämvikt förutsatts i sönderfallskedjan.