Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation av beräknad värmeledningsförmåga i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknad värmeledningsförmåga. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Lämningar kan finnas både på land och i vatten.

Malmer innehåller uppgifter om produktion vid gruvor och gruvområden med uppgifter om namn på gruvan eller gruvområdet, malmtyp, produktionsår, producerad mängd malm och metallhalter, producerad mängd gråberg och andra uppgifter. Malmer innehåller även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter med information om typ av malm, mängd malm och metallhalt. Anrikningsverk innehåller uppgifter om mängd malm som processats vid anrikningsverket och mängd producerat mineralkoncentrat, allt med metallhalter. Mängden producerad anrikningssand har beräknats som mellanskillnaden mellan ingående malm och utgående mineralkoncentrat. Statistik om malm i Sverige är användbart för beslutsfattare inom kommuner, län och statsmakter, för gruv- och prospekteringsbolag och för allmänheten. Här kan man se var de senaste hundra årens gruvor och anrikningsverk har funnits och vad de har producerat. Information om möjliga framtida malmer finns också med.

Datamängden innehåller fastighets- och samfällighetsgeometrier i marknivå. Även fiskeområden och gränspunkter ingår.

Petrofysik handlar om bergarternas fysikaliska egenskaper. De egenskaper som undersökts är främst bergarternas magnetism, densitet och radiometri. Även bergarters porositet har undersökts men i mycket begränsad omfattning. Produkten Gammastrålning innehåller data från fältmätningar vid blottad berggrund från observerade berghällar i Sverige. Bedömning om bergarters Gammastrålning används ofta som hjälp för att karaktärisera och klassificera bergarter och för byggmaterial finns normer och riktlinjer som beskriver gränsvärden för sådan strålning. Kontroll och kännedom om gammastrålning i berg är viktigt för brytning, och täktverksamhet, men även vid uppläggning och deposition. Eftersom mätning av gammastrålning bedömer halter av radioaktiva isotoper så ger det genetisk information och tidsinformation via sönderfallskedjans status. Trots att den joniserande strålningen dämpas kraftigt av endast några centimeter tjockt jordtäcke, och att därtill majoriteten av markytan är täckt av jordmaterial, så är mätningar av gammastrålning på berghällar ett kraftfullt verktyg för att tolka yttäckande strålningsmätningar. Dessutom följer materialtransport efter vittringsprocesser, och glaciationsepoker mönster som är dokumenterade och kartlagda inom kvartärgeologi.

SGU använder i sina flygmätningar den så kallade VLF-metoden (Very Low Frequency), vilket är en konceptuellt enkel men effektiv metod för att få information om hur bra marken leder ström. Metoden går ut på att mäta de magnetfält som induceras av strömmar i marken, som i sin tur uppstår på grund av interaktion med radiovågor från sändare i VLF-bandet. Geofysiska flygmätningar, elektromagnetiska fält, VLF (detaljerad) innehåller information om den magnetiska komponenten (H) av det elektromagnetiska fältet i VLF-bandet (frekvensbandet 15–30 kHz), vilken varierar beroende på markens elektriska ledningsförmåga. Denna är beräknad för koordinatsatta punkter, ur mätningar gjorda från flygplan på låg höjd. Samtliga mätningar har gjorts med en 3-axlig antenn som mäter amplitud och fas av den magnetiska vektorns komponenter. Metodens djupseende varierar med hur bra marken leder elektrisk ström, från ett par hundra meter i kristallin berggrund till några tiotal meter i konduktiva tjocka lerlager.

Produkten Grundvattenmagasin innehåller framför allt information om grundvatten i större magasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. Vid kartläggningen av grundvattenmagasinen bestäms bl.a. grundvattnets strömningsriktningar, grundvattendelares lägen samt grundvattenmagasinets storlek och uttagsmöjligheter. Vid kartering i detaljerad skala bestäms även tillrinningsområden till magasinet, ytvattenkontakter m.m. SGU:s information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EG:s ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier m.m.

Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar för energiproduktionsanläggningar enligt NACE D35. Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Datamängden saknar uppgifter om vattenkraftsproduktion.

Tillhandahållande: Produkten tillhandahålls som komprimerade zip-filer med data per borrhål. Länkar till de nedladdningsbara filerna kommer du åt via SGU:s produkt Borrhål, antingen genom att ladda ner borrhål som en förpaketerad GeoPackage-databas för användning i en GIS-klient, eller genom direktåtkomst via ett API. Här kan du läsa mer om produkterna Borrhål och Hyperspektral IR https://www.sgu.se/produkter-och-tjanster/geologiska-data/malmer-och-mineral--geologisk-data/borrkarnor-och-borrhal/ Beskrivning: Hyperspektral IR, data från borrkärnor (processerad, nivå 2) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera, dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGU:s arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Nivå 2 representerar en processeringsnivå där data är klargjort för eventuell vidare spektral processering och produktgenerering. Notera att mineralidentifikation inte ingår i nivå 2, utan detta kräver vidare bearbetning och tolkning av datat. Nivå 2 data kan bearbetas vidare för att få fram tolkningar av mineralsammansättningen i borrkärnan. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. På längre sikt kan resultaten ge ökad kunskap om malmbildningsprocesser och detta kan möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av landets mineralresurser. Analysdata från borrkärneskanningen kan sannolikt också användas för andra ändamål än malmprospektering som t.ex. underlag för miljöutredningar och forskning. Potentiella användare är prospekteringsbolag, gruvbolag, konsulter, forskare och studenter.

Gammastrålning är en del av människans naturliga miljö. Delar av strålningen kommer från marken under oss, det vill säga från berggrunden och jordarterna. Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad) innehåller information om halter av de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna K-40 (kalium), U-238 (uran) och Th-232 (torium), i markens översta delar. Halterna är beräknade ur mätningar gjorda från flygplan på låg höjd. Mätvärdena i en mätpunkt representerar medelvärdet över en större yta på marken ner till några decimeters djup. För uran och torium har radiometrisk jämvikt förutsatts i sönderfallskedjan.