Information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Lämningar kan finnas både på land och i vatten.

Malmer innehåller uppgifter om produktion vid gruvor och gruvområden med uppgifter om namn på gruvan eller gruvområdet, malmtyp, produktionsår, producerad mängd malm och metallhalter, producerad mängd gråberg och andra uppgifter. Malmer innehåller även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter med information om typ av malm, mängd malm och metallhalt. Anrikningsverk innehåller uppgifter om mängd malm som processats vid anrikningsverket och mängd producerat mineralkoncentrat, allt med metallhalter. Mängden producerad anrikningssand har beräknats som mellanskillnaden mellan ingående malm och utgående mineralkoncentrat. Statistik om malm i Sverige är användbart för beslutsfattare inom kommuner, län och statsmakter, för gruv- och prospekteringsbolag och för allmänheten. Här kan man se var de senaste hundra årens gruvor och anrikningsverk har funnits och vad de har producerat. Information om möjliga framtida malmer finns också med.

Datamängden innehåller fastighets- och samfällighetsgeometrier i marknivå. Även fiskeområden och gränspunkter ingår.

Petrofysik handlar om bergarternas fysikaliska egenskaper. De egenskaper som undersökts är främst bergarternas magnetism, densitet och radiometri. Även bergarters porositet har undersökts men i mycket begränsad omfattning. Produkten Gammastrålning innehåller data från fältmätningar vid blottad berggrund från observerade berghällar i Sverige. Bedömning om bergarters Gammastrålning används ofta som hjälp för att karaktärisera och klassificera bergarter och för byggmaterial finns normer och riktlinjer som beskriver gränsvärden för sådan strålning. Kontroll och kännedom om gammastrålning i berg är viktigt för brytning, och täktverksamhet, men även vid uppläggning och deposition. Eftersom mätning av gammastrålning bedömer halter av radioaktiva isotoper så ger det genetisk information och tidsinformation via sönderfallskedjans status. Trots att den joniserande strålningen dämpas kraftigt av endast några centimeter tjockt jordtäcke, och att därtill majoriteten av markytan är täckt av jordmaterial, så är mätningar av gammastrålning på berghällar ett kraftfullt verktyg för att tolka yttäckande strålningsmätningar. Dessutom följer materialtransport efter vittringsprocesser, och glaciationsepoker mönster som är dokumenterade och kartlagda inom kvartärgeologi.

Geofysiska markmätningar, seismik innehåller information om seismiska mätningar. Informationen består av profillinjer med uppgifter om mätningarna och en URL till en tolkning i pdf-format för seismikprofilen. Tolkningen innehåller information om till exempel djup till berg, jordart, torr eller vattenmättad jordart, djup till grundvattenyta och sprickzoner i berg. Information om den seismiska hastigheten i de olika materialen/objekten kan också ingå.

Genom att mäta hur marken reagerar på elektromagnetiska vågor går det att få information om markens förmåga att leda elektrisk ström. God elektrisk ledningsförmåga är exempelvis förknippat med vissa typer av bergarter, vattenförande sprickzoner i berggrunden eller vattenrika jordarter. Geofysiska flygmätningar, slingram (detaljerad) innehåller punktinformation om det inducerade (sekundära) elektromagnetiska fältets real- och imaginärdel från flygburna mätningar med slingram-system i syfte att skapa en bild av markens ledningsförmåga.

Vid flygmätningar av jordens magnetfält registreras mycket små variationer i magnetfältets styrka. Detta ger bland annat information om djup- och ytfördelningen av olika bergarter och bergartsled, samt deras stryknings- och stupningsriktningar. Förkastningar och deras relativa rörelser kan i vissa fall också identifieras i de magnetiska mönstren. Geofysiska flygmätningar, magnetfält (detaljerad) innehåller uppmätta variationer i det magnetiska totalfältet före och efter subtraktion av det geomagnetiska referensfältet (DGRF 1965.0). Mätningarna är gjorda från flygplan på låg höjd från 1960 och framåt. Filen innehåller värdet för enskild mätpunkt. Mätpunktsavståndet varierar beroende på var och när data samlats in.

Berggrundsobservationer innehåller punktobjekt med information från berggrundsgeologiska observationer och mätningar från hällar samt andra ställen där berggrunden är blottad, som exempelvis i borrhål och tunnlar. Informationen bygger på fältbedömningar och vissa mätningar. Fältobservationsdata har kontinuerligt tillförts produkten sedan början av 1990-talet. Digitalisering av information ur äldre analoga dagböcker har endast skett i begränsad omfattning. Produkten innehåller dels observationsresultat, t.ex. bergart och struktur, dels mätresultat, t.ex. riktningar för lagring och magnetisk susceptibilitet. I punktskiktet berggrundsobservationer_berg representerar en punkt en observerad bergart. Om flera bergarter dokumenterades på samma punkt finns det alltså flera sådana på varandra i punktskiktet. Samma gäller för de uppmätta strukturerna i punktskiktet berggrundsobservationer_strukturer.

Produkten innehåller områdesindelning för beräknad fyllnadsgrad och grundvattensituation från 1961 till och med föregående söndag. Beräkningarna görs för områden som motsvarar 4x4 km rutor baserad på SMHI:s grid för PTHBV inom rikets gränser. Fyllnadsgrad och grundvattensituation är olika sätt att beskriva grundvattennivån i förhållandena till nivåer vid andra tidpunkter för samma plats. Varje område har ett ID, som konstrueras från områdets rad+kolumn i ett rutnät som täcker hela beräkningsytan. I detta API kan motsvarande beräknade nivåer, hela tidserien från 1961 och framåt, erhållas per område. API:et kan också anropas med ett koordinatpar (n, e), dock erhålls beräknade nivåer för det område som omfattar koordinaten i fråga. Produkten visualiseras även i kartvisaren för beräknade nivåer.

Bergets ålder, isotopanalyser innehåller radiometriska åldersbestämningar av svensk berggrund, sammanlagt ca 2700 poster (Fig. 1). Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge, bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas etc. Till varje post finns en litteraturhänvisning till källan för informationen. I källreferensen finns generellt detaljerad information om bakgrund, syfte, metoder, data, diskussion och slutsatser. Engelska används som språk i data.