Svaghetszoner baseras på bland annat undermarksinformation från olika byggnationer, som t.ex. tunnlar, och andra underlag som höjddata och geofysik. Varje svaghetszon beskrivs av olika parametrar och mängden information som underlag bygger upp säkerheten i observationen vilket betecknas konfidens. I zoner med hög konfidens är kopplingar till olika observationer, objekt eller referenser gjorda. Till dessa zoner finns även information om hur zonen lutar (stupning) och vilken uppskattad bredd den har. För 3D-visualisering är även zonens riktning (strykning) angiven för att veta åt vilket håll zonen lutar åt enligt högerhandsregeln. I första hand är informationen begränsad till Stockholm men senare utökas att täcka andra områden i Sverige med behov av mer detaljerad information.

Datamängden Mineralrättigheter innehåller rikstäckande information om ansökta, beviljade och förfallna undersökningstillstånd, samt undersökningstillstånd under förbudsår. Ansökta och beviljade bearbetningskoncessioner, beviljade torvkoncessioner och markanvisningar ingår också i databasen. Innehavare, valt förstahandsmineral, tillståndets namn, identitetsnummer och giltighetstid framgår också.

Visningstjänsten visar datamängden Stränders jordart och eroderbarhet och ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Produkten bygger på en omklassning längs stränder av grundlagret (JG2) i datamängden Jordarter 1:25 000 – 1:100 000 till sju förenklade jordartsklasser och fyra eroderbarhetsklasser. Produkten redovisar förhållandena vi karteringstillfället. Byggnation och markarbeten kan ha ändrat strandens egenskaper. Kartan bör därför tolkas med stor försiktighet inom tätorter.

Visningstjänsten visar datamängden Förutsättningar för skred i finkornig jordart och ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Informationen är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras. Informationen bygger på en beräkningsalgoritm som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred.

Visningstjänsten Historiska strandlinjer visar strandlinjens läge längs Skånes kust som den tolkats från ortofoton från olika år. Som underlag har använts Lantmäteriets rektifierade historiska ortofoton samt ortofoton från 1939–1940 från Geocentrum, Lunds universitet. De flesta av Lantmäteriets ortofoton är sammansatta av en mosaik av bilder från olika årtal. I de fallen har en uppdelning efter årtal gjorts och bilderna har grupperats i decennier avseende flygår. Bilderna finns från 1970-talet, 1960-talet, 1950-talet och 1939-40 och täcker in större delen av den skånska kusten. Tjänsten innehåller också en analys av hur strandlinjen förändrats från 1940 till 2010.

Visningstjänsten Geofysiska markmätningar, tyngdkraft interpolerad visar de variationer som finns i Sveriges tyngdkraftsfält, uttryckt som Bougueranomali. Från punktvisa mätningar av tyngdkraften i hela Sverige har Bougueranomalier (mGal) beräknats i referensfältet RG82. Dessa har sedan griddats med cellstorleken 500m x 500m. Genom mätningar av tyngdkraften kan man kartlägga variationer i massfördelningen i jordskorpan. Dessa variationer beror på skillnader i berggrundens sammansättning.

Visningstjänsten Stranderosion, kust innehåller information om erosionsförhållanden längs Skånes havsstränder. Baserat på detaljerad kartläggning av stränder och havsbotten runt kusten har erosionsförhållanden och erosionskänslighet bedömts och beräknats med två olika metoder. En indelning har gjorts i olika strandtyper efter strändernas geologi, topografi och sedimentdynamik. De olika strandtyperna karaktäriseras av olika erosionsförhållanden beroende på om stränderna främst präglas av pålagring, erosion eller huvudsakligen är i balans samt hur snabbt erosionen sker. Dessutom visas en prognos för vilka erosionsförhållanden man kan förvänta sig i framtiden vid en havsnivåhöjning på ca 1 m. Strändernas känslighet för erosion visas med ett beräknat erosionsindex, baserat på en analys av jordarter på stränder och havsbotten, marklutning, erosionsprocesser och sedimentbudget på stränder och havsbotten samt vind- och vågexponering. I samband med fältinsamlingen har hårda erosionsskydd inventerats och sträckor med aktiv erosion kartlagts.

Geologiskt intressanta platser innehåller information om geologiska platser som har ett intresse ur ett geologiskt vetenskapligt perspektiv och därmed visar geologiska naturvärden. De kan också vara besöksvärda eller användbara för att sprida geologisk kunskap. Geologiskt intressanta platser är till nytta för beslutsfattare och handläggare bland kommuner, regionerna och andra myndigheter. Produkten är också relevant för besöksnäringen, konsulter och allmänheten. Geologiskt intressanta platser innehåller bland annat uppgifter om platsernas namn, geografiska läge, geologiska värden, andra natur och kultvärden med geologiska sammanhang, förslag till bevarandeåtgärder och bedömd användningspotential. Data levereras dels med komplett attributuppsättning dels som en förenklad version med ett urval av de viktigaste attributen.

Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation värmeledningstal i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknade värmeledningstal. Informationen kan användas för översiktlig planering av markanvändning med avseende på anläggning av geoenergi.

Bergets ålder, isotopanalyser innehåller radiometriska åldersbestämningar av svensk berggrund, sammanlagt ca 2300 poster. Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge, bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas etc. Till varje post finns en litteraturhänvisning till källan för informationen. I källreferensen finns generellt detaljerad information om bakgrund, syfte, metoder, data, diskussion och slutsatser. Engelska används som språk i data.