Snjómokstursleiðir eru fyrirfram skilgreindar leiðir á milli ákveðinna staða. Vegagerðin gefur út upplýsingar um færð á þessum leiðum. Hver leið hefur ákveðið þjónustustig og snjómokstursreglur.

Vegagerðin annast rekstur landsvitakerfisins og hefur umsjón og eftirlit með uppbyggingu hafnarvita og innsiglingarmerkja. Landsvitar eru til leiðbeiningar á almennum siglingaleiðum og eru í eigu og umsjá ríkisins en hafnarvitar, sem vísa leið inn til hafnar eða eru innan hafnsögu hafnar, eru í eigu og umsjá sveitarfélaga. Landsvitakerfið samanstendur af 104 ljósvitum, 11 siglingaduflum og 16 radarsvörum sem er komið fyrir þar sem landslagi er þannig háttað að erfitt er að ná fram endurvarpi á ratsjá skipa. Hafnarvitakerfið er byggt upp af tæplega 20 ljósvitum, um 90 innsiglingarljósum á garðsendum og bryggjum, rúmlega 80 leiðarljósalínum og tæplega 50 baujum er vísa leið í innsiglingum að höfnum. Viðhald og eftirlit Vegagerðarinnar með vitum landsins skiptist í stórum dráttum í eftirlit með ljósabúnaði og viðhald á vitabyggingum.

Totalförsvaret består av två delar – en militär respektive en civil del. Försvarsmakten redovisar områden av riksintresse samt av betydelse för totalförsvarets militära del. Områdenas gränser redovisas utifrån tillgängliga fastighetsuppgifter från Fortifikationsverket. Försvarsmakten är enligt förordningen (1988:896) om hushållning med mark- och vattenresurser m.m. sektorsmyndighet avseende redovisning av områden som av myndigheten bedöms vara av riksintresse för totalförsvarets militära del. I begreppet militär del ingår också civila myndigheter så som FOI, FRA och FMV vilkas intressen Försvarsmakten företräder. Redovisningen av riksintressen omfattar anläggningar med påverkansområden som Försvarsmakten bedömer har betydelse ur planhänseende.

Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007.

Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar enligt NACE 36-39 . Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Aeronautical Information (mAIS) is the official Swedish GIS dataset covering Air Traffic Management spatial information. The data set defined by approximately 40 layers covering the different feature types from Sweden AIP (Aeronautical Information Package), including Controlled Airspaces, Restricted Airspaces, Routes, Significant Points, Navigational Aids, Aerodrome facilities, En-route obstacles etc. The dataset does not follow the Feature Type definition of INSPIRE. The dataset is namespaced as "mais".

Höjddata i form av laserpunktmoln i klasserna mark, vatten, bro (klassificeringsnivå 3), low point (noise), high noise (punkter som registrerats ovan mark, vegetation, byggnad - exempelvis moln) samt oklassificerat. Punkttätheten är 1-2 punkter/kvm

Den nationella vindkarteringen är en kartläggning av vindförhållandena i Sverige genom en modellberäkning av vindhastigheten. Den senaste vindkarteringen togs fram år 2011 enligt MIUU-modellen och de metoder som har utvecklats vid Uppsala universitet. Vindkarteringen är gjord med en matematisk-fysikalisk modell (MIUU-modellen) som beskriver tillstånd i atmosfären såsom vindhastigheten. Modellen bygger på stor mängd grunddata och modellberäkningarna baseras på 192 modellerade fall av väder samt olika vind- och temperaturförhållanden som vägs samman. Resultatet har sedan analyserats statistiskt ur ett långtidsperspektiv för att göra årsklimatet representativt för en 30-års period. Upplösningen i denna vindkartering är 0,25 km2 vilket ger större variationer och upplösning i terräng och vindhastighet än tidigare vindkartering, trots detta förekommer det fortfarande variationer i terrängen vid mindre skala. Dessa variationer påverkar vindhastigheterna lokalt, men förbises av modellen på grund av vald upplösning. Detta betyder att lokala variationer och mer komplex terräng därför inte syns i vindkarteringen, vilket kan innebära att såväl högre som lägre vindhastigheter i praktiken förekommer. Det bör noteras att denna modellberäkning av årsmedelvinden är schablonkorrigerad avseende nollplansförskjutningen för att kunna ange höjd ovan mark. Nollplansförskjutningen är normalt cirka ¾ av vegetationens höjd, vilket i denna vindkartering innebär 15 meter. Denna datamängd och metadata tillhandahålls åt Energimyndigheten av Länsstyrelserna genom datavärdskap. Information om datamängden och metodik finns på Energimyndighetens sida: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/planering-och-tillstand/vindkraftsplanering1/nationell-vindkartering/

Punkter för Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter där utvinningsavfallsanläggningar finns registrerade. Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Denna datamängd innehåller punkter för anläggningar som innehåller avfallsdeponier. Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.