Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Meter Egenskaper: Sikt uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje minut. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >= 0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dimma-och-fuktdis/sikt

Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/bransleuttorkning--ersattare-till-hbv-skog/ **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/utveckling-av-modell-for-grasbrandsfara-avseende-prognos-for-dygn-och-timma/ samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/snotacke-i-grasbrandsmodellen--utvardering-och-implementation/ ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/en-ny-modell-for-grasbrandsfara-i-sverige/

Syfte: Analysera trender, landhöjning och havsnivåhöjning. Enhet: cm Egenskaper: Havsvattenståndet i höjdsystemet RH2000 (Sveriges nya nationella höjdsystem). Ett momentant mätvärde per minut. Stationer som mäter kan hittas på https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matningar-i-havet/stationslista-vattenstand. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: Både >0 och <0. För mer info se: https://www.smhi.se/data/oceanografi/havsvattenstand

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation. Enhet: Molnmängd i åttondelar, molnbas i meter. Egenskaper: Molnbas och molnmängd rapporteras med en timmes intervall från ett flertal officiella stationer utrustade med molnhöjdsmätare. Molnmängd och molnbas bestäms av en avancerad algoritm i mätinstrumentet. De flesta mätstationerna skickar automatiskt framställda rapporter. Alla molnlager som instrumentet detekterar rapporteras, dock max 4 molnlager. För manuella stationer rapporteras följande moln: - Lägsta förekommande molnskikt oberoende av dess molnmängd, som minst rapporteras 1/8. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 3/8 eller mer av himlen. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 5/8 eller mer av himlen. - Cumulonimbusmoln som ej rapporteras enl. punkt 1, 2 eller 3 rapporteras alltid i en särskild grupp oavsett molnmängd. Dagens mätinstrument kan inte särskilja sådana moln. - Molnbas för varje molnskikt rapporteras. Ex: 1/8 på 300 m, 3/8 på 500 m och 5/8 på 1000 m. Molnmängd rapporteras från 0/8 (molnfritt) till 8/8 (mulet). 9/8 betyder att molnhimlen ej kan observeras pga. dimma eller högt snödrev. Vid 9/8 används begreppet vertikalsikt vilket anger hur långt vertikalt det är möjligt att se. Molnmängd - Data finns med värde 0 till 9. Värde 10 till 15 är tomma; reserverade för flygplatsobservationer vilka inte ingår i detta dataset. - Värde 0 till 8 betyder 0 till 8 åttondelar, 9/8 avser vertikalsikt. Parameter 29 - Lägsta molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, lägst förekommande moln oavsett molnmängd. Parameter 31 - Andra molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (andra) molnskikt. Parameter 33 - Tredje molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (tredje) molnskikt. Parameter 35 - Fjärde molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (fjärde) molnskikt. Molnbas - Med molnbas avses det lodräta avståndet från marken till molnens undersida. Parameter 28 - Molnbas, lägsta molnlager momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, lägsta molnskikt oavsett molnmängd. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 29. &#x2003; Parameter 30 - Molnbas, andra molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (andra) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 31. Parameter 32 - Molnbas, tredje molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (tredje) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 33. Parameter 34 - Molnbas, fjärde molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (fjärde) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 34. - Molnbasen av Cumulonimbusmoln (CB) som ej rapporterats i övriga molnlager. CB kan inte urskiljas av automatiska instrument, dessa uppgifter finns främst i historiska observationer som var manuella. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gröna värden (G) innebär godkänd kvalitet. Gula värden (Y) innebär data som kan vara misstänkt felaktigt. Det kan också vara ett aggregerat värde baserat på andra mätvärden. Gränser: 0 till 7500 m (molnbas), 0 till 9 (molnmängd) För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/moln/molnighet

Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar oceanografiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna salthalt, våghöjd, vågperiod, vågriktning, ytvattentemperatur, havsvattenstånd, strömriktning och strömhastighet. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa parametrar. De är insamlade från fartyg (FERRYBOX) eller havsbojar.

Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet) och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”.

Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar oceanografiska stationer som mäter våghöjd. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för denna parametrar. Insamlade från fartyg (FERRYBOX) eller havsbojar.

Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet.

Produkten består av dammpunkter med unik identitet. En delmängd av dammarna har också namn. Uppgifterna om dammarna har inrapporterats till SMHI av länsstyrelserna. Dokumentation av produkten : https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34541!/dammprod%202013_3%2C%20beskrivning%2C%20SVAR2012_2.pdf

Produkten Utloppspunkter visar var utloppspunkterna ligger för de delavrinningsområden som ingår i SVAR2022. Utloppspunkterna används vid genereringen av avrinningsområden och representerar avrinningsområdets utlopp. All nederbörd som faller inom ett avrinningsområde passerar, i teorin, förr eller senare ut ur avrinningsområdet vid utloppspunkten. Produkten utloppspunkter baserar sig på version SVAR 2022:1.2. Leveransbeskrivning: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2022_1_2.pdf