Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Meter Egenskaper: Sikt uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje minut. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >= 0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dimma-och-fuktdis/sikt

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: m/s Egenskaper: Byvindhastighet uppmätt vid mätstationer. Avser det högsta avlästa momentana värdet under en mätperiod av en timme. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >=0 m/s För mer info se: https://www.smhi.se/data/meteorologi/vind

Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/bransleuttorkning--ersattare-till-hbv-skog/ **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/utveckling-av-modell-for-grasbrandsfara-avseende-prognos-for-dygn-och-timma/ samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/snotacke-i-grasbrandsmodellen--utvardering-och-implementation/ ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/en-ny-modell-for-grasbrandsfara-i-sverige/

Meteorologisk modell (KNEP) - kort nederbördsprognos BESKRIVNING: I denna datamängd finns prognosdata från prognosmodellen KNEP. Knep är en kort prognos för nederbörd med 1-6 timmars prognoslängder. Prognosen utgår från nederbördsmängd beräknad utifrån radardata som under 6 prognostidssteg med justerad viktning övergår i antingen MEPS eller ECMWF meteorologiska prognosmodell. Modellen körs varje timme. Prognosen täcker ett område över Skandinavien och har rumslig upplösning på ca 2.5 km. ANVÄNDNING: På SMHI används vidarebearbetad data från KNEP som en möjlig delmängd i prognosmodellen PMP_P. FORMAT: Data är i format GRIB edition 1. TILLKOMSTHISTORIK/REDOGÖRELSE: Modellen försöker skapa en med verkligheten bättre överensstämmande nederbördsprognos för dom första prognostidsstegen genom att använda radarobservationer av nederbörden. Nederbördens troliga rörelse beräknas med hjälp av vindhastighet och vindriktning från meteorologisk prognosmodell. Med hjälp av temperatur görs en beräkning av andelen av nederbörden som kommer i fast form.

Nedladdningstjänsten tillhandahåller meteorologiska observationer som inte är inspireklassade. Dessa kan laddas ned stationsvis på fyra olika sätt: 1. Alla granskade arkivdata fram till den förste föregående månad. 2. Alla ogranskade data de senaste två månaderna. 3. Alla data för det senaste dygnet. 4. Alla data för den senaste timmen.

En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor. Ett vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Produkten, som baseras på version SVAR 2016:8, innehåller 42 178 polygoner som representerar sjö- och vattendragsytor. Leveransbeskrivning av sjöytor: https://opendata-download.smhi.se/svar/SVAR_Basprodukter_2016_8.pdf

Denna produkt är skapad med hjälp av data från EU Copernicus Marine Services. Datamängden innehåller karta över isläget i Östersjön. Analysen är baserad på satellitdata och in-situ observationer, och är manuellt producerad i en GIS-programvara. Dataformat är ESRI shapefil med följande attributuppsättning: iceact (iskoncentration i tiondelar) 01 - Open Water (<1/10) 10 - 1/10 20 - 2/10 30 - 3/10 40 - 4/10 50 - 5/10 60 - 6/10 70 - 7/10 80 - 8/10 90 - 9/10 91 - 9+/10 92 - 10/10 98 - Ice Free icetck (medeltjocklek i cm) icemax (maximal tjocklek i cm) icemin (minimumtjocklek i cm) type (istyp enligt WMO standard) 0 - Ice Free 1 - Open Water 2 - Very Open Ice 3 - Open Ice 4 - Close Ice 5 - Very Close Ice 6 - Consolidated Ice 7 - Level Ice 8 - Fast Ice 9 - New Ice 10 - Rotten Ice deformatio (deformationsgrad) 0 - No Deformation 1 - Rafted Ice 2 - Slightly Ridged Ice 3 - Moderately Ridged Ice 4 - Heavily Ridged Ice 5 - Brash Ice Barrier publicatio (publikationsdatum YYYY-MM-DD hh:mm:ss) chartdate (kartans gällandedatum, YYYY-MM-DD)

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Används främst för forskning och utveckling inom meteorologi och klimatologi samt bl.a. för energiforskning och biologisk forskning. Enhet: W/m2 Egenskaper: Uppmätt långvågsstrålning vid automatiska strålningsstationer, timmedelvärde. Det som mäts är den nedåtriktade strålningen mot en horisontell yta. Kan även ses som ackumulerat energivärde per ytenhet med enheten Wh/m2. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: -15 till 1600 W/m2 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stralning/olika-sorters-stralning och https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/stralning

BESKRIVNING Datamängden innehåller observerad vattenföring, dygnsvärden, från alla stationer inom SMHIs grundnät för de senaste 30 dagarna. Dygnsvärdet är ett medelvärde över perioden 06:00 till 06:00. Observationsdata har hämtats från SMHIs observationsdatabas. Nya filer skapas 5 ggr/d. Data för innevarande dygn fylls på successivt. Parametrar som ingår i filen är: q: Observerad vattenföring, enhet m³/s Som identitet i datamängden har stationens stationsnummer använts. LEVERANS I denna tjänst kan du ladda ned filer med realtidsdata via web-tjänst mot leveransavgift. Filerna ska sparas innan vidare användning. Skicka mail till kundtjanst@smhi.se för beställning. GEOGRAFISK INFORMATION För stationernas namn och geografiska plats, se kopplingstabellen (csv) som nås via nedladdningstjänsten. Där finns även en readme-fil som beskriver hur filerna ska användas. ANVÄNDNING På SMHI används hydrologisk observationsdata för den hydrologiska varningstjänsten, prognoser, klimatstudier samt för scenarier för infrastruktur, näringstransporter och översvämningskartering m m. FORMAT Data levereras i NetCDF4-format som delvis följer CF conventions CF-1.6 för punktdata. Beskrivning av konventionen finns på https://cf-pcmdi.llnl.gov/documents/cf-conventions/1.6/cf-conventions.html

Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget i prognosmodellen (nulägesbeskrivningen) dygnsvis.