Framtida medelvattenstånd i RH 2000 och strandlinjens ungefärliga framtida läge utmed Sveriges kust är beräknade för flera olika scenarier och för varje årtionde från 2030 till 2150. Uppgifterna är baserade på regionala projektioner från IPCC:s sammanställning "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden" som publicerades i augusti 2021. Beräkningarna är justerade för den lokala landhöjningen. Beräkningarna utgår från projektioner, vilka IPCC bedömer som troliga, för fem olika utsläppsscenarier: SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 och SSP5-8,5. Utöver dessa finns två beräkningar baserade på projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga, eftersom de inkluderar processer förknippade med djup osäkerhet relaterade till inlandsisarnas instabilitet: SSP1-2,6 mindre troligt och SSP5-8,5 mindre troligt. MEDIAN SAMT 17:E RESPEKTIVE 83:E PERCENTILER Tre olika nivåer ges för varje scenario och årtionde. De tre nivåerna är medianvärdet samt den 17:e och 83:e percentilen. För de troliga projektionerna benämns den 17:e till 83:e percentilen av IPCC som det sannolika intervallet för respektive scenario. Ytterligheterna visas inte, det vill säga varken den högsta möjliga eller lägsta möjliga nivån. Uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i CSV-format för varje kustkommun i Sverige (87 stycken). Nivåerna kan även ses i form av interaktiva figurer och tabeller på https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand. Uppgifter om strandlinjens framtida läge finns tillgängliga för nedladdning i SHAPE-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. Dessa kan också hämtas via en WMS-tjänst. Medelvattenståndet i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i TIFF-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. MEDIAN SAMT 5:E RESPEKTIVE 95:E PERCENTILER I tillägg till ovanstående finns också uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 tillgängliga för nedladdning i CSV-format för respektive kustkommun för ytterligare två nivåer. De två nivåerna är den 5:e och 95:e percentilen för respektive scenario och årtionde. För de troliga projektionerna benämns den 5:e till 95:e percentilen av IPCC som det mycket sannolika intervallet för respektive scenario. Dessa percentiler ger alltså ett bredare spann av framtida medelvattenstånd än 17:e till 83:e percentilerna, men det är fortfarande så att de absoluta ytterligheterna är okända. Det vill säga varken den högsta möjliga eller lägsta möjliga nivån visas. I dessa CSV-filer finns också scenariernas medianvärden, vilka alltså är samma som i de filer med 17:e och 83:e percentiler som beskrivs ovan. Uppgifter om strandlinjens framtida läge i SHAPE-format och medelvattenståndet i cm i RH 2000 i TIFF-format finns inte tillgängligt för 5:e och 95:e percentiler. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen av kartlagren är begränsad till området mellan ca 10 km utanför strandlinjen och 1,0 - 1,5 km innanför strandlinjen. Större vattendrag och sjöar som ligger inom detta område kan få en skarp gräns i kartlagren. Öar mindre än ca 1000 km2 filtreras bort och finns inte med i kartlagren. Kommentar till data i CSV-format: Det framtida medelvattenståndet för respektive SSP-scenario och år kan variera mellan gridrutor inom en kustkommun. Detta beror huvudsakligen på variationer i takten på landhöjningen, särskilt i kommuner som breder ut sig i nord-sydlig riktning. Störst skillnad i långsiktig landhöjning inom sitt kustområde har Gotland, där det skiljer knappt 1,8 mm/år mellan olika områden. Detta ger en skillnad på 9 centimeter på 50 år. Medelvattenståndet under referensperioden (1995 – 2014) kan också variera inom en kommuns kustområde, men det handlar om mindre variationer på upp till cirka 4 centimeter. Det framtida medelvattenståndet tillhandahålls därför som ett medeltal för respektive kustkommun. Kommentarer till kartlagren: 1. Medelvattenstånden kombineras med topografisk information från Lantmäteriet. Områden med en höjdnivå lägre än det beräknade medelvattenståndet klassas som permanent översvämmade. Eventuella variationer i noggrannhet i den topografiska informationen kan påverka utfallet av kartlagren. Det kan också finnas nyare eller mer detaljerad topografisk information än den som användes när kartlagren skapades. 2. I det topografiska kartunderlaget som använts vid beräkningarna kan det saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det i verkligheten kan finnas hinder för havet att nå dit. 3. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 4. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas från kartlagren. ANVÄNDNING Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger. Datat kan användas för att studera möjliga framtida medelvattenstånd utifrån olika utsläppsscenarier och år. Datat ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse. I planeringssammanhang finns det ofta behov av att ta hänsyn även till högvattenhändelser, vågeffekter och liknande. Högvattenhändelser och vågeffekter ingår inte i uppgifterna om framtida medelvattenstånd. Läs mer om detta på följande webbsida: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-och-extremnivaer. Beräknade återkomstnivåer för högvattenhändelser vid 25 mätstationer med längre dataserier längs Sveriges kust finns tillgängliga på webbsidan: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-idag-och-i-framtiden.

Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar det geografiska området som resp. analys producerar data för. Modellen HIRLAM avvecklades mars 2014 och ersattes då av AROME. För MESAN täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 10.5W nordvästra 75.1N, 11.5W nordöstra 63.3N, 51.6E sydöstra 42.4N, 22.9E För HIRLAM täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 12.0W nordvästra 77.0N, 15.1W nordöstra 64.6N, 55.2E sydöstra 42.6N, 22.7E För AROME täcker området Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 52.04N, 1.64W nordvästra 72.30N, 12.65W nordöstra 72.30N, 42.73E sydöstra 52.04N, 28.38E

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: Procent Egenskaper: Relativ luftfuktighet uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje minut. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0 till 100 % För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet

Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation. Enhet: % Egenskaper: Den totala molnmängden uppmätt var femte minut. Om molnmängden inte går att avgöra på grund av dimma, nederbörd eller andra siktnedsättande fenomen så sätts värdet till 113%. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Rött (R) = Misstänkta/felaktiga data eller data som kommer från en givare med max mäthöjd 3800 m. Den missar moln på högre höjd, vilket ger ett osäkert mätvärde generellt. Gränser: 0 till 100 % samt 113 % För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/moln/molnighet

Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar meteorologiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna temperatur, nederbörd, vindriktning, vindhastighet, relativ luftfuktighet, lufttryck, rådande väder, sikt, snödjup, molnmängd, globalstrålning och solskenstid. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa parametrar..

Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 50829 delavrinningsområden. Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Beskrivning av huvudavrinningsområden: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24475!/haro_y_2012_2_beskrivning.pdf Beskrivning av delavrinningsområden: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24474!/aro_y_2012_2_beskrivning.pdf

Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet.

Produkten består av dammpunkter med unik identitet. En delmängd av dammarna har också namn. Uppgifterna om dammarna har inrapporterats till SMHI av länsstyrelserna. Dokumentation av produkten : https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34541!/dammprod%202013_3%2C%20beskrivning%2C%20SVAR2012_2.pdf

Framtida medelvattenstånd för Sveriges kust för mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100) är beräknade för tre olika klimatscenarier. GIS-lager för de beräknade medelvattenstånden är framtagna och visar strandlinjens placering i medeltal. Lagren är baserade på projektioner från IPCC:s specialrapport Havet och kryosfären i ett förändrat klimat (SROCC) som beslutades i september 2019. I lagren finns medianvärdet samt den övre och nedre gränsen för det sannolika intervallet för projicerade havsnivåhöjningar under tre olika utsläppsscenarier: RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5. Det sannolika intervallet begränsas av den 17:e och 83:e percentilen. Dessa nivåer utgör således varken en nedre eller en övre gräns för medelvattenståndets möjliga nivå år 2050 och 2100. Totalt finns 252 lager tillgängliga för nedladdning. Observera att nyare underlag finns framtaget. Ni hittar det under metadataposten "Framtida medelvattenstånd - Baserat på data från IPCC AR6 WG 1 (2021)", https://www.smhi.se/data/sok-oppna-data-i-utforskaren/framtida-medelvattenstand-baserat-pa-data-fran-ipcc-ar6-wg-1-2021. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen är begränsad till området mellan Sveriges sjöterritoriums gräns i havet och 1,0 - 1,5 km innanför kustlinjen. Kommentarer: 1. I kartunderlaget som använts vid beräkningarna saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det kan finnas hinder för översvämning från havet. 2. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 3. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas ur kartan. TÄCKNINGSOMRÅDE Samtliga data berör Sverige. Koordinater för området ges av hörnen sydvästra 55.25N, 10.79E nordöstra 65.91N, 24.18E ANVÄNDNING Lagren ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. Observera att det finns senare beräkningar av framtida medelvattenstånd än de som återfinns i detta datamaterial. Lagren visar strandlinjen för möjliga framtida medelvattenstånd i mitten av seklet (2050) och århundradets slut (2100). Detta baserat på information om medelvattenståndet under referensperioden (1986-2005), havsnivåhöjning inklusive regionala variationer samt lokal landhöjning. I planeringssammanhang bör hänsyn även tas till bland annat högvattenhändelser som exempelvis kan inträffa vid storm. Högvattenhändelser ingår inte i dessa lager. FORMAT Shape och WMS

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: g/cm3 samt mm Egenskaper: Uppgift om snöns densitet samt snöns vatteninnehåll i Sverige. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden