Syfte: Assimilera och validera modeller och analysera extremer. Enhet: cm Egenskaper: Havsvattenståndet relativt respektive års medelvattenstånd. Ett momentant mätvärde per minut. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: Både >0 och <0. För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matningar-i-havet/stationslista-vattenstand Årets medelvattenstånd avser en beräknad/teoretisk nivå baserad på observerade årsmedelvärden sedan mätstart: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-i-havet/arets-medelvattenstand

BESKRIVNING Tillgänglig data består av årsmedelhalter av svavel- och kväveföreningar samt olika mått på marknära ozon. Deposition inkluderar svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Data tas fram inom ramen för nationell miljöövervakning som finansieras av Naturvårdsverket. Data presenteras med en upplösning på ca 20*20 kilometer. Lufthalter presenteras som totalhalter samt uppdelade på det svenska respektive icke-svenska emissionsbidraget till aktuell halt. Depositionsdata fördelas på total-, torr- och våtdeposition. Sveriges bidrag till depositionen redovisas separat. Torrdepositionen till lövskog, vatten, granskog och åker redovisas också. Data finns tillgängligt från 1998 och framåt, med vissa undantag. Marknära ozon finns tillgängligt från 2013. Resultaten har tagits fram med olika metodiker olika år och är därför inte helt jämförbara. Mer information om datamängderna hittas här: https://www.smhi.se/data/miljo/atmosfarskemi Beskrivning av data: https://www.smhi.se/data/miljo/atmosfarskemi/beskrivning-av-data-1.149715 Datavärdskap för luftkvalitet: https://www.smhi.se/data/miljo/luftmiljodata TÄCKNINGSOMRÅDE Data täcker Sveriges landområden. Gridrutorna är 0.2°*0.2°, ca 20*20 km ANVÄNDNING Data används idag bl.a. som indata till spridningsberäkningar (regional bakgrund), för uppföljning inom miljöövervakning luft, för beräkningar av kritisk belastning på vissa ekosystem och som indata i olika forskningsprojekt. FORMAT Shapefiler. Bilder i pdf-format. KML-filer.

Datamängden kommer från SVARs geodatabas vid SMHI. Denna produkt är en delmängd av de havsområden som lagras i SVAR och innehåller kust- och havsområden från strandlinjen ut till 12 nm utanför baslinjen. Antalet polygoner i produkten är 684 st.

Syfte: Observera havsvågornas period och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Sekunder med 2 decimaler. Egenskaper: Vågperioden definieras som tidsintervallet mellan två på varandra följande vågtoppar. Peak period (VTPK) är perioden där vågornas energi är som störst under 30 minuter. Mätningen görs från bojar nära kusten och till havs och ger 1 värde per timme. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: >0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matningar-i-havet/matning-och-berakning-av-vagor https://www.smhi.se/publikationer-fran-smhi/sok-publikationer/2010-07-05-vagor-i-svenska-hav

BESKRIVNING I denna datamängd finns arkiverade MESAN-data fram till och med dygnet innan uttaget sker. Data finns t.o.m. maj 2016. Därefter baseras MESAN-analysen på den mer högupplösta prognosmodellen AROME. Mesan är en meteorologisk analysmodell som beskriver det aktuella väderläget i gridrutor. Varje timme under dygnet görs en tvådimensionell kartläggning av vanliga väderparametrar. Vilka dessa är varierar något över dygnet. I huvudsak beskriver de meteorologiska förhållanden som temperatur, nederbörd, moln, sikt, luftfuktighet, vind och snö. Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 10.5W nordvästra 75.1N, 11.5W nordöstra 63.3N, 51.6E sydöstra 42.4N, 22.9E Gridrutorna är 11*11 km. ANVÄNDNING Mesan-data används på SMHI för att göra väderkartor som meteorologen har som underlag i prognosverksamheten. Om observationer saknas kan analyserade värden ibland ersätta dessa. Mesan-data används också som indata till andra modeller t ex för att beräkna avrinningen i våra vattendrag eller för att kartlägga risken för bränder i skog och mark. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på: https://www.smhi.se/data/temperatur-och-vind/temperatur/historisk-data-i-grib-format/sa-fungerar-grib-format

Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar oceanografiska stationer som mäter våghöjd. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för denna parametrar. Insamlade från fartyg (FERRYBOX) eller havsbojar.

Framtida medelvattenstånd i RH 2000 och strandlinjens ungefärliga framtida läge utmed Sveriges kust är beräknade för flera olika scenarier och för varje årtionde från 2030 till 2150. Uppgifterna är baserade på regionala projektioner från IPCC:s sammanställning "AR6 Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden" som publicerades i augusti 2021. Beräkningarna är justerade för den lokala landhöjningen. Beräkningarna utgår från projektioner, vilka IPCC bedömer som troliga, för fem olika utsläppsscenarier: SSP1-1,9, SSP1-2,6, SSP2-4,5, SSP3-7,0 och SSP5-8,5. Utöver dessa finns två beräkningar baserade på projektioner som IPCC bedömer som mindre troliga, eftersom de inkluderar processer förknippade med djup osäkerhet relaterade till inlandsisarnas instabilitet: SSP1-2,6 mindre troligt och SSP5-8,5 mindre troligt. MEDIAN SAMT 17:E RESPEKTIVE 83:E PERCENTILER Tre olika nivåer ges för varje scenario och årtionde. De tre nivåerna är medianvärdet samt den 17:e och 83:e percentilen. För de troliga projektionerna benämns den 17:e till 83:e percentilen av IPCC som det sannolika intervallet för respektive scenario. Ytterligheterna visas inte, det vill säga varken den högsta möjliga eller lägsta möjliga nivån. Uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i CSV-format för varje kustkommun i Sverige (87 stycken). Nivåerna kan även ses i form av interaktiva figurer och tabeller på https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/framtida-medelvattenstand. Uppgifter om strandlinjens framtida läge finns tillgängliga för nedladdning i SHAPE-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. Dessa kan också hämtas via en WMS-tjänst. Medelvattenståndet i cm i RH 2000 finns tillgängliga för nedladdning i TIFF-format för respektive år och troligt, alternativt mindre troligt scenario. MEDIAN SAMT 5:E RESPEKTIVE 95:E PERCENTILER I tillägg till ovanstående finns också uppgifter om framtida medelvattenstånd i cm i RH 2000 tillgängliga för nedladdning i CSV-format för respektive kustkommun för ytterligare två nivåer. De två nivåerna är den 5:e och 95:e percentilen för respektive scenario och årtionde. För de troliga projektionerna benämns den 5:e till 95:e percentilen av IPCC som det mycket sannolika intervallet för respektive scenario. Dessa percentiler ger alltså ett bredare spann av framtida medelvattenstånd än 17:e till 83:e percentilerna, men det är fortfarande så att de absoluta ytterligheterna är okända. Det vill säga varken den högsta möjliga eller lägsta möjliga nivån visas. I dessa CSV-filer finns också scenariernas medianvärden, vilka alltså är samma som i de filer med 17:e och 83:e percentiler som beskrivs ovan. Uppgifter om strandlinjens framtida läge i SHAPE-format och medelvattenståndet i cm i RH 2000 i TIFF-format finns inte tillgängligt för 5:e och 95:e percentiler. BEGRÄNSNINGAR Den geografiska utbredningen av kartlagren är begränsad till området mellan ca 10 km utanför strandlinjen och 1,0 - 1,5 km innanför strandlinjen. Större vattendrag och sjöar som ligger inom detta område kan få en skarp gräns i kartlagren. Öar mindre än ca 1000 km2 filtreras bort och finns inte med i kartlagren. Kommentar till data i CSV-format: Det framtida medelvattenståndet för respektive SSP-scenario och år kan variera mellan gridrutor inom en kustkommun. Detta beror huvudsakligen på variationer i takten på landhöjningen, särskilt i kommuner som breder ut sig i nord-sydlig riktning. Störst skillnad i långsiktig landhöjning inom sitt kustområde har Gotland, där det skiljer knappt 1,8 mm/år mellan olika områden. Detta ger en skillnad på 9 centimeter på 50 år. Medelvattenståndet under referensperioden (1995 – 2014) kan också variera inom en kommuns kustområde, men det handlar om mindre variationer på upp till cirka 4 centimeter. Det framtida medelvattenståndet tillhandahålls därför som ett medeltal för respektive kustkommun. Kommentarer till kartlagren: 1. Medelvattenstånden kombineras med topografisk information från Lantmäteriet. Områden med en höjdnivå lägre än det beräknade medelvattenståndet klassas som permanent översvämmade. Eventuella variationer i noggrannhet i den topografiska informationen kan påverka utfallet av kartlagren. Det kan också finnas nyare eller mer detaljerad topografisk information än den som användes när kartlagren skapades. 2. I det topografiska kartunderlaget som använts vid beräkningarna kan det saknas detaljerad information om var det finns respektive saknas naturliga eller konstruerade hinder eller passager mellan land och hav. Det innebär att landområden som ligger lägre än den framtida havsnivån, kan visas som översvämmade trots att det i verkligheten kan finnas hinder för havet att nå dit. 3. Det förekommer att landhöjningen i delar av Sverige är större än havsnivåhöjningen. Det innebär att havsnivån i den nära framtiden kommer att vara lägre än vad den är idag. På dessa platser, där land höjer sig snabbare än havet stiger, visas den framtida havsnivån som om den vore oförändrad, dvs. på samma nivå som idag. 4. Eventuella effekter på kustlinjen av ett förändrat medelvattenstånd (t.ex. erosion) kan inte utläsas från kartlagren. ANVÄNDNING Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger. Datat kan användas för att studera möjliga framtida medelvattenstånd utifrån olika utsläppsscenarier och år. Datat ger ett översiktligt underlag för information om framtida havsnivåer. Syftet är inte att tillhandahålla ett fullständigt beslutsunderlag, utan att ge en indikation på i vilka områden ett mer detaljerat underlag bör tas fram. När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse. I planeringssammanhang finns det ofta behov av att ta hänsyn även till högvattenhändelser, vågeffekter och liknande. Högvattenhändelser och vågeffekter ingår inte i uppgifterna om framtida medelvattenstånd. Läs mer om detta på följande webbsida: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-och-extremnivaer. Beräknade återkomstnivåer för högvattenhändelser vid 25 mätstationer med längre dataserier längs Sveriges kust finns tillgängliga på webbsidan: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/stigande-havsnivaer/hogvattenhandelser-idag-och-i-framtiden.

Syfte: Observera havsvågornas riktning och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Sekunder med 2 decimaler. Egenskaper: Vågriktning definieras som riktningen för vågorna. Medelvågriktningen är medelvärdet av vågornas riktning under 30 minuter. Mätningen görs från bojar och med bottenplacerade instrument nära kusten och till havs. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: >0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matningar-i-havet/matning-och-berakning-av-vagor https://www.smhi.se/publikationer-fran-smhi/sok-publikationer/2010-07-05-vagor-i-svenska-hav

Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget i prognosmodellen (nulägesbeskrivningen) dygnsvis.

Syfte: Beskriver aktuellt och historiskt hydrologiskt tillstånd i Sverige. Enhet: m³/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Dygnsvärden anges i svensk sommartid, vilket betyder att det svenska dygnet startar kl 22 UTC dygnet innan. Tidstämpeln anger starttidpunkten på tidssteget i UTC. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data rimlighetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. Fysiska stationer övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Stationerna ingår ej i SMHIs stationsnät men data samlas in och lagras i SMHIs databaser genom avtal med en tredje part. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden