SMHI
Type of resources
Available actions
Keywords
Contact for the resource
Provided by
Years
Formats
Service types
Resolution
-
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Meter Egenskaper: Sikt uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje minut. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >= 0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dimma-och-fuktdis/sikt
-
Via dessa tjänster erhålls brandriskprognoser per dygn och per timme. APIet för dygn finns för 6 dygn och representerar brandrisken på eftermiddagen då brandrisken oftast är som högst. APIet per timme beskriver brandrisken timme för timme kommande 48 timmar och visar därmed variationen av brandrisken under dygnet. I APIerna för brandriskanalyser finns motsvarande beräkningar men bakåt i tiden, då brandrisken aktuell dag även beror på hur vädret var innan, speciellt med avseende på nederbörden. SMHIs arbete med brandriskberäkningar (prognos och analyser) sker på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Beräkningar av brandrisk (prognos och analys) görs endast över land och insjöar i Sverige. I både APIet för dygn och timme finns den kanadensiska Fire Weather Index(FWI)-modellen* som är en väl använd modell både i och utanför Europa. FWI-modellen ingår också i ett större modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS)**. På SMHI infördes dygnsvarianten av FWI-modellen år 1999. FWI-modellen beskriver bland annat brandbeteende, spridningshastighet och mängden tillgängligt bränsle för branden i olika variabler. Indata för dygnsvarianten av FWI-modellen är väderparametrarna temperatur, relativ luftfuktighet samt vind 12 UTC och nederbörd 18-18 UTC, från PMP. Indata för timvarianten av FWI-modellen är istället temperatur, relativ luftfuktighet och nederbörd för varje timme från PMP. Skillnaderna mellan dygns- och timvarianten av FWI-modellen: - Timvarianten använder indata från dygnsvarianten för (DMC, DC, BUI) då dessa variabler inte varierar nämnvärt under dygnet. - I timvarianten är uppfuktnings/upptorknings hastigheterna snabbare jämfört med i dygnsvarianten. I dygnsvarianten bortser man från de första 0.5 mm men i timvarianten ingår all nederbörd. - Då modelluppsättning och indata till dygns- och timvarianten inte är samma så kommer de olika FWI-modellerna få olika värden även för tidpunkten 12 UTC. APIet för timme innehåller förutom FWI-modellens variabler också: - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) - globalstrålning i W/m2 (GLirr). APIet för dygn innehåller förutom FWI-modellens variabler även: - bränsleuttorkningen, som anger hur uttorkat det blivit både i bränslet och i de markskikt som har störst betydelse vid skogsbrand*** - gräsbrandsbrandsrisk i det gamla fjolårsgräset enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis - potentiell spridningshastighet för en fullt utvecklad gräsbrand i oklippt och obetat fjolårsgräs (m/min) (Rn) enligt gräsbrandsmodellen på dygnsbasis. Dygnsmodellen**** för gräs utgår från timmodellen***** och använder temperatur, nederbörd, relativ luftfuktighet, vind, globalstrålning (solstrålning) och snötäcke som indata. Dygnsmodellen representerar den högsta gräsbrandsrisken under dygnet till skillnad från timmodellen som istället beskriver gräsbrandsrisken för varje timme. * Development and structure of the Canadian Forest Fire Weather Index System. 1987. Van Wagner, C.E. Canadian Forestry Service, Headquarters, Ottawa. Forestry Technical Report 35. 35 p. https://cfs.nrcan.gc.ca/publications?id=19927 ** https://cwfis.cfs.nrcan.gc.ca/background/summary/fdr *** Bränsleuttorkning - ersättare till HBV-skog (2022) Jansson, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/bransleuttorkning--ersattare-till-hbv-skog/ **** Utveckling av modell för gräsbrandsfara avseende prognos för dygn och timma (2022) Sjöström, J och Granström, A https://www.mcf.se/sv/publikationer/utveckling-av-modell-for-grasbrandsfara-avseende-prognos-for-dygn-och-timma/ samt Snötäcke i gräsbrandsmodellen - Utvärdering och implementation (2022) Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/snotacke-i-grasbrandsmodellen--utvardering-och-implementation/ ***** En ny modell för gräsbrandsfara (2021) Sjöström, J., Granström, A, Jansson, A och Böhlin, J https://www.mcf.se/sv/publikationer/en-ny-modell-for-grasbrandsfara-i-sverige/
-
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation. Enhet: Molnmängd i åttondelar, molnbas i meter. Egenskaper: Molnbas och molnmängd rapporteras med en timmes intervall från ett flertal officiella stationer utrustade med molnhöjdsmätare. Molnmängd och molnbas bestäms av en avancerad algoritm i mätinstrumentet. De flesta mätstationerna skickar automatiskt framställda rapporter. Alla molnlager som instrumentet detekterar rapporteras, dock max 4 molnlager. För manuella stationer rapporteras följande moln: - Lägsta förekommande molnskikt oberoende av dess molnmängd, som minst rapporteras 1/8. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 3/8 eller mer av himlen. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 5/8 eller mer av himlen. - Cumulonimbusmoln som ej rapporteras enl. punkt 1, 2 eller 3 rapporteras alltid i en särskild grupp oavsett molnmängd. Dagens mätinstrument kan inte särskilja sådana moln. - Molnbas för varje molnskikt rapporteras. Ex: 1/8 på 300 m, 3/8 på 500 m och 5/8 på 1000 m. Molnmängd rapporteras från 0/8 (molnfritt) till 8/8 (mulet). 9/8 betyder att molnhimlen ej kan observeras pga. dimma eller högt snödrev. Vid 9/8 används begreppet vertikalsikt vilket anger hur långt vertikalt det är möjligt att se. Molnmängd - Data finns med värde 0 till 9. Värde 10 till 15 är tomma; reserverade för flygplatsobservationer vilka inte ingår i detta dataset. - Värde 0 till 8 betyder 0 till 8 åttondelar, 9/8 avser vertikalsikt. Parameter 29 - Lägsta molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, lägst förekommande moln oavsett molnmängd. Parameter 31 - Andra molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (andra) molnskikt. Parameter 33 - Tredje molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (tredje) molnskikt. Parameter 35 - Fjärde molnlager momentanvärde 1 gång per timme - Molnmängd, nästa högre (fjärde) molnskikt. Molnbas - Med molnbas avses det lodräta avståndet från marken till molnens undersida. Parameter 28 - Molnbas, lägsta molnlager momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, lägsta molnskikt oavsett molnmängd. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 29.   Parameter 30 - Molnbas, andra molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (andra) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 31. Parameter 32 - Molnbas, tredje molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (tredje) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 33. Parameter 34 - Molnbas, fjärde molnlagret momentanvärde, 1 gång per timme - Molnbas, nästa högre (fjärde) molnskikt. Mängden av dessa moln återfinns under parameter 34. - Molnbasen av Cumulonimbusmoln (CB) som ej rapporterats i övriga molnlager. CB kan inte urskiljas av automatiska instrument, dessa uppgifter finns främst i historiska observationer som var manuella. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gröna värden (G) innebär godkänd kvalitet. Gula värden (Y) innebär data som kan vara misstänkt felaktigt. Det kan också vara ett aggregerat värde baserat på andra mätvärden. Gränser: 0 till 7500 m (molnbas), 0 till 9 (molnmängd) För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/moln/molnighet
-
Syfte: Observera havsvågornas riktning och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Sekunder med 2 decimaler. Egenskaper: Vågriktning definieras som riktningen för vågorna. Medelvågriktningen är medelvärdet av vågornas riktning under 30 minuter. Mätningen görs från bojar och med bottenplacerade instrument nära kusten och till havs. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Grovt kontrollerade värden, misstänkta eller aggregerade värden. Orange (O) = Okontrollerade värden Gränser: >0 För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matningar-i-havet/matning-och-berakning-av-vagor https://www.smhi.se/publikationer-fran-smhi/sok-publikationer/2010-07-05-vagor-i-svenska-hav
-
Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar det geografiska området som resp. analys producerar data för. Modellen HIRLAM avvecklades mars 2014 och ersattes då av AROME. För MESAN täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 10.5W nordvästra 75.1N, 11.5W nordöstra 63.3N, 51.6E sydöstra 42.4N, 22.9E För HIRLAM täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 12.0W nordvästra 77.0N, 15.1W nordöstra 64.6N, 55.2E sydöstra 42.6N, 22.7E För AROME täcker området Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 52.04N, 1.64W nordvästra 72.30N, 12.65W nordöstra 72.30N, 42.73E sydöstra 52.04N, 28.38E
-
Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 50829 delavrinningsområden. Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Beskrivning av huvudavrinningsområden: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24475!/haro_y_2012_2_beskrivning.pdf Beskrivning av delavrinningsområden: https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24474!/aro_y_2012_2_beskrivning.pdf
-
Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar det geografiska området som HIROMB producerade data för. Modellen HIROMB avvecklades december 2016 och ersattes då av NEMO. För HIROMB täcker området hela Östersjön och Sveriges västkust (Kattegatt och Skagerrak). Den västliga gränsen går strax väster om Jyllands nordspets. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 53.7N, 9.38E nordvästra 65.9N, 9.38E nordöstra 65.9N, 30.23E sydöstra 53.7N, 39.23E
-
BESKRIVNING Kartorna visar blomning av cyanobakterier detekterade från satellitdata. Blomningen kan detekteras från satellit när den finns på eller nära havsytan. En blomning som är otydlig eller svår att se på grund av att den befinner sig under ytan definieras som "Risk för ytansamling", medan en "Ytansamling" definierar de områden där blomningen har koncentrerats på ytan. Områden där moln skymmer sikten visas med grå färg, och områden där satellitdata saknas betecknas med svart. OBS! Kartor från 2002 - 2009 har annan beteckning för algblomningarna. Se legend i aktuell karta. Eftersom satelliten inte kan se blomningarna genom moln finns också en sammanställning av de senaste 7 dagarna. Den bilden visar antalet dagar som blomning observerats under de senaste 7 dagarna, vilket kan vara till stor nytta då en algblomning pågått en tid och området därefter blir molntäckt. Chansen är då stor att algblomningen finns under molntäcket men att den inte kan detekteras från satellit. LEVERANS Dagliga kartor (png) med tillhörande texter (json), alternativt veckosammanställningar (png) kan laddas ner för ett år i taget. KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen Sydvästra 53.33N, 6.89E Nordvästra 65.82N, 3.62E Nordöstra 64.90N, 33.73E Sydöstra 52.69N, 27.68E FORMAT Dagliga kartor (png) med tillhörande texter (json), alternativt veckosammanställningar (png) kan laddas ner för ett år i taget.
-
Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation Enhet: Åttondelar för molnmängd och meter för molnbas. Egenskaper: I det officiella nätet av observationer i Sverige finns ett flertal stationer som rapporterar molnmängd och molnbas med en timmes intervall. Dessa stationer är utrustade med molnhöjdsmätare vilka mäter höjden till molnens undersida. Molnmängden bestäms av en avancerad algoritm i mätinstrumentet. De flesta av mätstationerna skickar helt automatiskt framställda rapporter och när det gäller moln så rapporteras alla molnlager som instrumentet detekterar. Upp till 4 molnlager kan rapporteras. För manuella stationer som då främst utgörs av historiska observationer gäller: - Lägsta förekommande molnskikt oberoende av dess molnmängd, som minst rapporteras 1/8. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 3/8 eller mer av himlen. - Därnäst högre molnskikt som sammanlagt täcker 5/8 eller mer av himlen. - Cumulonimbusmoln som ej rapporteras enl. punkt 1, 2 eller 3 rapporteras alltid i en särskild grupp oavsett molnmängd. Detta gäller främst historiska manuella observationer. Dagens mätinstrument kan inte särskilja sådana moln. - Molnbasen till ovanstående molnskikt rapporteras också. Exempelvis kan en station rapportera 1/8 med molnbas 300 m, 3/8 med molnbas 500 m och 5/8 med molnbas 1000 m. - Alla molnskikt rapporteras inte alltid eftersom regelverket ovan måste vara uppfyllt. Enhet för molnmängd är åttondelar där 0/8 är molnfritt, 8/8 är helmulet. 9/8 betyder att molnhimlen ej kan observeras pga. dimma eller högt snödrev. Vid 9/8 används istället begreppet vertikalsikt vilket anger hur långt vertikalt det är möjligt att se. Enhet för molnbas och vertikalsikt är meter. Molnmängd - Data finns med värde 0 till 9. - Värde 10 till 15 är till för data som inkommer i form av flygplatsobservationer (METAR), sådana data ingår inte i detta dataset. Dessa värden kommer att vara tomma och kan därmed inte användas. - Värde 0 till 8 betyder 0 till 8 åttondelar. - Värde 9 betyder att molnhimlen ej kan observeras pga. dimma eller högt snödrev. Istället för molnbas anges då vertikalsikt. Molnbas - Med molnbas avses det lodräta avståndet från marken till molnens undersida. Enhet meter. Parameter 37 Lägsta observerade molnbas under de senaste 15 min. Nätinformation: - SMHIs stationsnät: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Data kvalitetskontrolleras vilket innebär att felaktiga data korrigeras och att databortfall kompletteras utifrån expertbedömning där det är möjligt. De flesta av stationerna övervakas, inspekteras och underhålls löpande av SMHI. - Övriga stationer: Data samlas in och lagras i SMHIs databaser. Datakvaliteten är för SMHI okänd då SMHI varken utför kvalitetskontroll på data eller inspektioner på stationerna. Kvalitetskoder: Gröna värden (G) innebär godkänd kvalitet. Gula värden (Y) innebär data som kan vara misstänkt felaktigt. Det kan också vara ett aggregerat värde baserat på andra mätvärden. Gränser: 0 till 7500 m (molnbas) För mer info se: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/moln/molnighet
-
BESKRIVNING I denna datamängd finns arkiverade MESAN-data fram till och med dygnet innan uttaget sker. Data finns fr.o.m. december 2014. Dessförinnan levererades motsvarande data av MESAN (HIRLAM). Mesan är en meteorologisk analysmodell som beskriver det aktuella väderläget i gridrutor. Varje timme under dygnet görs en tvådimensionell kartläggning av vanliga väderparametrar. Vilka dessa är varierar något över dygnet. I huvudsak beskriver de meteorologiska förhållanden som temperatur, nederbörd, moln, sikt, luftfuktighet, vind och snö. Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 52.4N, 2.0W nordvästra 71.5N, 9.5W nordöstra 71.2N, 39,7E sydöstra 52.3N, 27.8E Gridrutorna är 2.5*2.5 km. ANVÄNDNING Mesan-data används på SMHI för att göra väderkartor som meteorologen har som underlag i prognosverksamheten. Om observationer saknas kan analyserade värden ibland ersätta dessa. Mesan-data används också som indata till andra modeller t ex för att beräkna avrinningen i våra vattendrag eller för att kartlägga risken för bränder i skog och mark. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på: https://www.smhi.se/data/temperatur-och-vind/temperatur/historisk-data-i-grib-format/sa-fungerar-grib-format
Arctic SDI catalogue