Kontraktsområde Bas Underhåll (Indelning), ekonomisk indelning, anger vilket geografiskt område eller kontrakt en Underhållsentreprenör är upphandlad för att sköta.

Järnvägsspåren i Sverige har i regel en lutning som underskrider 10 promille i syfte att kunna köra tunga godståg. Banor där endast persontrafik framförs kan ha större lutning. Längden på en spårdel med jämn lutning ska vara minst 20 m. Se vidare referens [101]. Lutning ingår som ett spårelement i beskrivningen av spårgeometrin och är en del av profilgeometrin, som även omfattar vertikalkurvor. Spårgeometrin representerar den projekterade geometrin och avser spårmitt. Dataprodukten innehåller lutningen angiven i promille, längden på spårdelen som har aktuell lutning och vilken metod som använts vid datafångsten. Då geometrin har attributet Ursprung = G (Geodetiskt) är data koordinatbestämt och kommer från GAD-systemet eller är överfört från Geosecma-systemet. Dataprodukten har då en hög kvalitet och kan användas för alla typer av tillämpningar. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på lutningens sträcka (=tangentpunkterna) i spårlänkens riktning.

Spårvidd (Indelning), anger avståndet mellan höger och vänster räl. Det finns en specialare i Haparanda där både 1435mmoch 1524mm används mot Finska gränsen. Det finns också 1435/981 inne på Västerviks driftplats som förbinder smalspårsbangården (891mm) via normalspåret inne på driftplatsen ut till smalspåret mot Hultsfred- Åseda (har tidigare gått fram till Växjö). ). Utöver dessa förekommer 600 mm spårvidd på olika historiska museijärnvägar runt om i landet.

Enligt Järnvägslagen ska den som önskar driva och förvalta infrastruktur ha tillstånd från Transportstyrelsen. Följande uppgifter kan förekomma för en infrastrukturförvaltare: - förvalta och driva infrastrukturen - fördela kapacitet - ta ut avgifter - tillhandahålla tjänster - upprätta en järnvägsnätsbeskrivning - bestämma vem som har rätt att utföra eller organisera persontrafik - trafikleda Järnvägslagen ger möjlighet att låta någon annan utföra vissa uppgifter. Denne behöver då också tillstånd för infrastrukturförvaltning men det begränsas till enbart den specifika uppgiften. Indelningstypen ska visa vem som förvaltar vad på Det svenska järnvägsnätet. Det finns ca 350 infrastrukturförvaltare i Sverige. Trafikverket är den infrastrukturförvaltare med nästan hela innehavet (82%). Tidigare hette indelningstypen Spårägare. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Dataprodukten är heltäckande på det svenska järnvägsnätet.

I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på driftplatser finns det flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så benämns spåren med ett spårnummer som kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. På linjen mellan driftplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår, med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelspår. Uppspår (U;usp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med jämna tågnummer, dvs i regel tåg med målet nordligare än utgångsstationen. Uppspåret används huvudsakligen för den upp-(=nord)gående trafiken. Nedspår (N;nsp) är det vänstra spåret på dubbelspår för tåg med udda tågnummer, dvs. i regel tåg med målet sydligare än utgångsstationen. Nedspåret används huvudsakligen för den ”ned-(syd)gående trafiken. Enkelspår (E;esp) är en sträcka med bara ett huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser. Kapaciteten är beroende av hur tätt driftplatserna för tågmöten (mötesstationerna) är placerade och hur snabbt tågen kan köra samt hur signalsystemet fungerar. Flerspår. Vid flera spår får varje spår sin egen benämning med hjälp av U eller N samt et löpnummer. Vid riktigt stora driftplatser, t.ex. Stockholm Central kan ytterligare en bokstav behövas, ex U1S. . Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Relaterade objekt: - Produkten ska vara är heltäckande på Indelningstypen Spår Huvud/Sido med värde Normalhuvudspår. Uppgiften har egentligen endast relevans på en linje, men för att fungera som heltäckande i databasen måste registrering ske även på normalhuvudspåren på trafikplatserna

Signalpunktstavla ERTMS är en viktig komponent i säkerhetssystemet ERTMS. Den motsvarar signalläge i konventionellt system dvs. en punkt i spåret som inte får passeras utan körtillstånd. Varje driftplats efter järnvägen omges av ett antal informationspunkter som markerar signallägen för in- och utfart till driftplatsen och där körtillstånd krävs för passage. För positioner ute på spårnätet finns linjetavlor och mellantavlor. En Balisgrupp ERTMS är oftast placerad i omedelbar anslutning till Signalpunktstavla ERTMS. De viktigaste objektattributen för Signalpunktstavla ERTMS är följande: - Typ av IP (Infopunkt): Infartstavla, utfartstavla, mellantavla eller linjetavla. - Riktningsgiltighet: I vilken riktning signalen gäller - Platssignatur: Till vilken plats tavlan är kopplad. (Senast passerad driftplats för Linjetavlor och Mellantavlor). - Nummer: Signalpunktens nummer (unikt) Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning.

Sliprarnas huvuduppgift är att överföra krafter från rälen till ballasten via elastiska mellanlägg. I kombination med befästningssystemet och ballasten skall sliprarna se till att rätt spårvidd och ett bra spårläge upprätthålls. Dataprodukten Sliper innehåller de sträckor som har enhetliga sliper när det gäller modell, USP, tillverkare, tillverkningsår och inläggningsår. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning.

LÖ-väg är benämningen på en spårlänk som kan ingå som tänkbar spårlänk för simulering av specialtransporter som har en last större än tillåten profil eller för långa specialtransporter inom profilen. Dataprodukten innehåller de spårlänkar som är fastställda som LÖ-vägar samt där FOMUL-objekt och spåravstånd är inmätta. Spårlänk som utgör en instans i dataprodukten LÖ-väg har en indelningskod . Inre spårlänkar har spårnummer och övriga LÖ-vägar har + (plustecken). Inre spårlänk tas fram och beslutas av handläggare av transportvillkor för specialtransporter på järnväg. En inre spårlänk är alltid en LÖ-väg och om den förbjuds i transportvillkor ska den inte beröra någon annan inre spårlänk. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Specialfall: Det förekommer att del av en spårlänk markeras som LÖ-väg, tex Ånge spår 6, där utbredning är begränsad med km+m angivelse i attributet Kmtal om gräns.

Fysisk hinderfri längd anger längden på det spåravsnitt som angränsar till den växel eller spårkorsning som ett spårfordon får befinna sig på utan att inkräkta på det fria rummet på det anslutande eller korsande spåret.

En järnvägsbro är en bro som belastas av tågen. Järnvägsbron är en del av järnvägsnätet. Produkten ska innehålla allmänna uppgifter om alla järnvägsbroar som ingår i Det statliga järnvägsnätet (indelningstyp Trafikverkets spåranläggning) även om inte Trafikverket förvaltar dem. För att kunna söka ut om man planskilt kan passera järnvägen finns attributet ”Typ av planskildhet” som t.ex. kan ha värden för att visa planskildhet för GC-trafik och planskildhet för motordrivna fordon. Ett attribut är Kombinerad jvg/vägbro. Med det menas en bro där väg och järnväg delar på farbanan. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Undantag: De broar som Trafikverket äger och ska förvalta men som ligger vid en nedlagd eller flyttad bana. Dessa broar saknar läge eftersom det inte finns något järnvägsnät att koppla till.