Dataprodukten består av objekttypen Bank knuten till det svenska statliga järnvägsnätet. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst. Banken har även termen Banunderbyggnad. På banunderbyggnaden ligger sedan Banöverbyggnaden som består av Ballast, Sliper och Räl. För mer information om de delar som utgör Banöverbyggnad, hänvisas till respektive Dataproduktspecifikation. Banken är det understa lagret i uppbyggnaden av järnvägsspåret och är det som ska bära upp hela tyngden av banöverbyggnad samt tåglast. I nybyggda järnvägar är banunderbyggnaden ofta fast berggrund eller grovt krossad sten. Bärkraft och dräneringsmöjligheter är oerhört viktigt för att banan ska bli hållbar och säker. I vissa fall ersätts banken aven bro, vägport, tunnel eller skärning i jord eller berg. Skärningar beskrivs närmare i ”Dataproduktspecifikation Skärning”. Dataprodukten Bank beskriver bankens höjd och bredd, som det material som använts för fyllning och för åtskiljning av de olika materiallagren. Dataprodukten har sträckutbredning. För instanser på det statliga nätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. För instanser på det icke-statliga järnvägsnätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens till närmast föregående nod. I vissa fall finns referens till närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning även på icke-statligt järnvägsnät.

I spårnätet finns det enkelspår, dubbelspår och flerspår. Inne på driftplatser finns det flera parallella spår som är till för resandeutbyte, last- och lossning, möten, växling och uppställning av spårfordon. På linjen mellan driftplatser existerar endast huvudspår. De benämns UNE-spår, med E för enkelspår, U (uppspår) och N (nedspår) för dubbelspår, se indelningstypen Spår Upp/Ned/Enkel. Inne på driftplatser och linjeplatser med huvudspår och sidospår så skiljs spåren åt med hjälp av ett för driftplatsen/linjeplatsen unikt spårnummer (spårnr). Spårnummer ska anges enligt signalritningarna och kan vara antingen numeriskt eller alfanumeriskt. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Relaterade objekt: - Produkten ska vara heltäckande på indelningstypen Plats - Alla objekttyper registreras med spårnummer på en trafikplats

Objekttypen STH(A/B/C/S-tåg) ska utläsas som ”största tillåtna hastighet” (STH) för A/B/C/S-tåg som föraren får framföra tåget i. Hastigheten på en sträcka finns skyltad på plåttavlor längs med spåret. Uppgifter om dessa tavlor finns i dataprodukten Tavlor (främst ATC). De anger hastighetsgränsen för sträckan. Om banan är försedd med ATC-system kan en viss överhastighet i % tillåtas jämfört med skyltad hastighet. Det procentuella hastighetsöverskridandet anges i dataprodukten Hastighetsöverskridande %. Vilken hastighet det blir beror på vilken tågtyp som ska framföras. Detta gäller på banor som ej har trafikeringssystem ERTMS. Dataprodukten förädlas från indelningstypen Hastighetsöverskridande % och värdet på Tavlor (främst ATC) för bansträckningen. Värdena för en sträckning multipliceras (lite förenklat), vilket alltså ger största tillåtna hastighet på bansträckningen för tågtypen. Dataprodukten delas alltså upp på olika tågtyper; A, B, C och S tåg med värden i den ordning de står. Giltiga värden anges som x/y/z km/h. Värdena avrundas nedåt till närmaste tiotal (några undantag finns med värden i intervall om fem). Ett ytterligare undantag är värdet 1/1/1 som innebär att det saknas information för att kunna beräkna hastigheten. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Dataprodukten ärver samma läge som objekttypen Tavla(främst ATC).

Alla huvudspår på Det svenska järnvägsnätet är indelade i olika stråk i syfte att förenkla för planering, projektering och underhåll. Stråken ska ge helhetsperspektiv för de naturliga trafikflödena, t ex avseende teknisk banstandard. En eller flera sammanhängande bandelar sätts samman till ett stråk, där en bandel börjar och slutar i anslutning till en driftplats. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod i spårlänkens riktning. Dataprodukten är heltäckande på Det svenska järnvägsnätet avgränsat till indelningstypen Spår Huvud/Sido med värde huvudspår.

Dataprodukten består av två objekttyper: dels Projektionszon som innehåller ytor som representerar gällande Sweref 99 projektionszon för väg- och järnvägsanläggningar som förvaltas av Trafikverket, dels Skärningspunkt som representerar den punkt i järnvägsanläggningen vid vilken byte av projektionszon sker. Dataprodukten syftar till att avgöra vilken projektionszon som gäller för väg- och järnvägsanläggningar som förvaltas av Trafikverket.

Dataprodukten Plats/Platsmitt ska motsvara vissa typer av trafikplatser som omfattar: - Driftplats med driftplatsdelar- ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen - Linjeplats - plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. - Det finns ytterligare tre typer av trafikplatser som kallas hållställe, hållplats resp. övrig plats. Dessa ingår inte i Plats/platsmitt utan är en egen dataprodukt benämnd Hållplats/Hållställe/Övrig plats. Namn och Signatur (förkortat namn) är två viktiga attribut till dataprodukten. Då nya trafikplatser byggs fastställs namn och förkortning av Transportstyrelsen innan de läggs in i dataprodukten. Det gäller även om namn eller förkortning förändras på en befintlig trafikplats. I kombination med god säkerhetskommunikation borgar ett unikt namn på varje trafikplats för att inga missförstånd uppstår mellan trafikledning och personal som arbetar i spårmiljön. Transportstyrelsen beslutar om namn och förkortning efter att Trafikverket har haft samråd med lokala och regionala intressenter. Produkten ska ha koordinater i SWEREF 99 TM och uppgifter om höjd över havet (meter) angivet för platsmitten. Vidare ska vissa trafikrelaterade uppgifter finnas, som om: - den är bevakad, obevakad eller stängd - det finns möjlighet för tågklareraren att ge körtillstånd och om det finns en lokal tågklarerare eller om platsen är fjärrstyrd - det är en obevakad vänddriftsplats eller ej Produkten ska ha ett par uppgifter som är kartrelaterade. Det ena är vilken dignitet platsen har vid utritning på karta och det andra är textläget på kartan för textsättning av namnet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Plats/platsmitt kan förekomma på fler spårlänkar.

Dataprodukten Kilometertavla styr längdmätningen i referenssystemet och ger en lägesbestämning av anläggningens objekt. Kilometertavla innehåller referensinformation så att den kan härledas dels gentemot en nollpunkt (oftast Stockholms central men nollpunkten kan också utgå från andra platser), dels gentemot föregående kilometertavla och dess egenskaper, dels mot den bandel den själv befinner sig i. Kilometertavlorna förekommer en per kilometer och används för att positionsbestämma olika företeelser längs järnvägen såsom växlar, signaler, broar mm. I samband med en linjeomläggning, där järnvägens längd förändras, brukar normalt inte kilometerindelningen göras om. Därmed uppstår kilometermarkeringar som inte har 1000 meters skillnad i längd. Varje kilometerstolpe kan då anses utgöra referenspunkter för positionsbestämningen av objekt längs banan, där angivelsen utgår från närmast föregående kilometerstolpe, även om längden mellan dessa då inte är just 1000 meter. En angivelse kan vara "Huvudsignal 114+228" som innebär att huvudsignalen finns efter kilometerstolpe 114 plus 228 meter. De viktigaste attributen för Kilometertavla är Km som innehåller antal kilometer gentemot nollpunkten samt Bandel. Även Fg tavla Km och Fg tavla Bandel som refererar till föregående Kilometertavlas Km och Bandels attribut är väsentliga. Med deras hjälp kan man söka sig tillbaka efter respektive spår. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod. Angivelse km + meter är för Kilometertavla allting x km + 0 meter.

Fysisk hinderfri längd anger längden på det spåravsnitt som angränsar till den växel eller spårkorsning som ett spårfordon får befinna sig på utan att inkräkta på det fria rummet på det anslutande eller korsande spåret.

Behovet av antalet säkerhetsbesiktningar är bland annat beroende av följande faktorer: - tåghastighet - trafikbelastning - typ av trafik t ex farligt gods - klimat- och miljöförhållanden - geotekniska förutsättningar - teknisk uppbyggnad - inbyggd funktionssäkerhet - ålder och kvalitet. För att förenkla arbetar man med en generaliserad indelning i besiktningsklasser som bygger på hastighet och trafikbelastning. Samtliga anläggningar skall placeras in i någon av de förekommande besiktningsklasserna. Med hänsyn till bland annat övriga nämnda faktorer kan beslut om en högre besiktningsklassificering och/eller högre besiktningsfrekvens tas. Den klassificering som hastighet och trafikbelastning ger är dock en miniminivå för anläggningen. Dataprodukten Besiktningsklass_bana innehåller uppgifter om banans besiktningsklass där alla objekttyper kopplade till bandelen har minst denna besiktningsklass. Om besiktningsklassen avviker från banans, finns det angivet i uppgifterna om den enskilda anläggningen/det enskilda objektet. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod i spårlänkens riktning. Dataprodukten är heltäckande på Det svenska järnvägsnätet.

Generaliserat järnvägsnät med förbindelser är en förädlad järnvägsdataprodukt vilket innebär att den genereras utifrån ett antal grunddataprodukter. Syftet är att skapa företeelser som motsvarar förbindelser mellan vissa typer av trafikplatser i järnvägsnätet. Dataprodukten innehåller följande attribut: - TxID - är en identitet för respektive förbindelse som inleds med den tidtabellsperiod som dataprodukten är gällande för följt av ett fyrsiffrigt löpnummer. Är inte en stabil identitet över tid - StrNr - nummer på det stråk som förbindelsen ingår i. - Strak - namn på det stråk som förbindelsen ingår i. - BdlNr - nummer på den bandel som förbindelsen ingår i. - Bandel - namn på den bandel som förbindelsen ingår i. - Forbind - trafikplatssignaturer på de platser där förbindelsen startar och slutar åtsklilda med "-" - PlSignFr - trafikplatssignatur på förbindelsen "från plats" - PlNamnFr - trafikplatsnamnet på förbindelsens "från plats" - PlSignTi - trafikplatssignatur på förbindelsen "till plats" - PlNamnTi - trafikplatsnamnet på förbindelsens "till plats" - AntalSpar - antalet spår på förbindelsen - Elektrif - anger om förbindelsen är elektrifierad (Ja) eller inte (Nej) - Infraforv - namnet på infrastrukturförvaltaren för förbindelsen - UHdistr - koden för vilket underhållsdistrikt som förbindelsen ingår i. - TrSys - koden för det trafikeringssystem som gäller för förbindelsen. - TComr- koden för det trafikcentralområde som förbindelsen ingår i. - Status - anger den trafikala statusen för förbindelsen (Öppen = Öppen för trafik, Avstängd = avstängd minst ett år, EjUnderhåll = Beslutat att upphöra med underhåll, Nedlagd, Rivet) - BdlSeq - ett sorteringsattribut som möjliggör att sortera förbindelserna i längdmätningens riktning inom en bandel. Sekundära grenar på en bandel sorteras efter huvudgrenen.