Data redovisar de yttre gränserna för Sveriges biosfärsområden. Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara. I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.

Data innehåller resultatet från analys av värdekärnor för gräsmarker för grön infrastruktur. Data finns uppdelat länsvis och även nationellt och innehåller sex olika analyser: Områden med höga tätheter av värdekärna (> 5% alternativt >10 %) av gräsmark och annan öppen mark inom en radie av 500, 1000 eller 3000 meter. Leveransen innehåller data för samtliga län och samtliga analyser.

Nedladdningstjänst för datamängden: Nationella Marktäckedata basskikt 2018 I tjänsten finns basskiktet från 2018. Data är uppdelat länsvis eller rikstäckande. Tjänsten är läsbar i en webbläsare om Internet Explorer används.

Länsstyrelsen Västerbotten och ArtDatabanken gjorde en utökad baskartering av alpina översilningskärr (annex I-naturtypen 7240) i fjällen i Västerbottens län. Syftet var att öka kunskapen om det dåligt kända habitatet som ett underlag för biogeografisk uppföljning. Sammanlagt besökte vi sju olika fjällområden och avgränsade samt dokumenterade (referens: manual för basinventering av fjäll- och bergnaturtyper, Naturvårdsverket 2007) strukturer/funktioner samt typiska arter. Resultatet är GIS-skikt (lagras i NNK) samt excelfiler, foton och GPS-data. Data finns tillgängligt som en del av den generella NNK-karteringen, urprungsinventeringen finns via NV-05499-24.

--

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

NMD Markanvändning är ett tilläggsskikt inom Nationella Marktäckedata. Detta tilläggsskikt består av tre separata rasterskikt i 10 m upplösning: - Betesmark (från LPIS, Jordbruksverket) - Kraftledning (från fastighetskarta, Lantmäteriet) - Anlagda områden (från SCBs infrastrukturobjekt) NMD består av en baskartering i flera hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - objekthöjd och -täckning - produktivitet (skoglig produktivitet) - markanvändning - låg fjällskog (endast 2018, därefter inkluderat i basskiktet) För baskartering och övriga tilläggsskikt finns separata metadatabeskrivningar och nedladdningstjänster.

Syftet med en nationalpark är att 'bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick' (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 30 nationalparker.

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.