Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

--

Länsstyrelsen Västerbotten och ArtDatabanken gjorde en utökad baskartering av alpina översilningskärr (annex I-naturtypen 7240) i fjällen i Västerbottens län. Syftet var att öka kunskapen om det dåligt kända habitatet som ett underlag för biogeografisk uppföljning. Sammanlagt besökte vi sju olika fjällområden och avgränsade samt dokumenterade (referens: manual för basinventering av fjäll- och bergnaturtyper, Naturvårdsverket 2007) strukturer/funktioner samt typiska arter. Resultatet är GIS-skikt (lagras i NNK) samt excelfiler, foton och GPS-data. Data finns tillgängligt som en del av den generella NNK-karteringen, urprungsinventeringen finns via NV-05499-24.

Visningstjänst för datamängden: Nationella Marktäckedata. I tjänsten finns basskiktet ogeneraliserat version samt tilläggsskikten "Låg fjällskog" och "Produktivitet".

Data redovisar de yttre gränserna för Sveriges biosfärsområden. Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara. I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.

I rapporten redovisas resultaten från den screening av förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten som Naturvårdsverket genomförde på uppdrag av regeringen under 2015-2016. Screeningen genomfördes dels genom nya mätningar av PFAS och växtskyddsmedel, dels genom att sammanställa resultaten från äldre mätningar. Resultaten visar att PFAS finns i halter som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö i anslutning till bekräftade punktkällor, främst brandövningsplatser. Halterna av växtskyddsmedel i miljön bedöms i dagsläget inte utgöra en ökande risk för hälsa eller miljö – ett fåtal ämnen förekommer mest frekvent i halter över rikt- eller gränsvärden.

Syftet med en nationalpark är att 'bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick' (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 30 nationalparker.

Data innehåller resultatet från analys av värdekärnor för gräsmarker för grön infrastruktur. Data finns uppdelat länsvis och även nationellt och innehåller sex olika analyser: Områden med höga tätheter av värdekärna (> 5% alternativt >10 %) av gräsmark och annan öppen mark inom en radie av 500, 1000 eller 3000 meter. Leveransen innehåller data för samtliga län och samtliga analyser.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.