Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

Visningstjänst för datamängden: Nationella Marktäckedata. I tjänsten finns basskiktet ogeneraliserat version samt tilläggsskikten "Låg fjällskog" och "Produktivitet".

Data redovisar de yttre gränserna för Sveriges biosfärsområden. Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara. I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.

Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Denna datamängd finns enbart för NMD2018, i NMD2023 finns den låga fjällskogen inkluderat i basskiktet.

Syftet med en nationalpark är att 'bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick' (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 30 nationalparker.

Species Distribution Sensitive beskriver förekomsten av känsliga arter listade i habitatdirektivet (EEG 92/443 annex 2, 4 och 5). Förekomsten är representerad i ett rutnät om 10 X 10 km och datasetet motsvarar det som rapporteras enligt Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Denna datamängd är skyddad.

I rapporten redovisas resultaten från den screening av förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten som Naturvårdsverket genomförde på uppdrag av regeringen under 2015-2016. Screeningen genomfördes dels genom nya mätningar av PFAS och växtskyddsmedel, dels genom att sammanställa resultaten från äldre mätningar. Resultaten visar att PFAS finns i halter som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö i anslutning till bekräftade punktkällor, främst brandövningsplatser. Halterna av växtskyddsmedel i miljön bedöms i dagsläget inte utgöra en ökande risk för hälsa eller miljö – ett fåtal ämnen förekommer mest frekvent i halter över rikt- eller gränsvärden.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

--