Platser där det utförts mätningar av radioaktiva ämnen i olika typer av miljöprover såsom luft, vatten, sediment och biota, eller mätningar av gammastrålning vid marknivån.

Myrtypsregionerna beskriver utbredningen av dominerande myrtyper i Sverige. De fyra regionerna som togs fram i samband med våtmarksinventeringen (VMI) är: palsmyr-region, aapamyr-region (med underregioner), högmosse-region, tallmosse-strandvåtmarks-region. Kartan visar också den ungefärliga utbredning av typen fjällmyr, som inte omfattades i VMI-inventeringen. Regionerna är baserade på myrarnas nuvarande utbredning enligt VMI och hänsyn har inte tagits till att mänsklig aktivitet till viss del kan ha påverkat myrarnas utbredning. Det skall också understrykas att gränserna inte är absoluta utan bör ses som övergångszoner från en region till en annan, vilket i praktiken gör det svårt att dra en absolut knivskarp gräns. De svenska myrregionsgränserna stämmer väl med gränsdragningarna som gjorts våra grannländer. Indelningen i myrregioner skiljer sig ganska mycket från indelningen i naturgeografiska regioner och även en hel del ifrån indelningen i vegetationszoner. Detta visar att grunderna för indelningen i naturgeografiska regioner och vegetationszoner inte helt samstämmer med vad som påverkar myrarnas förekomst i landet. Vissa huvuddrag i gränsdragningarna är trots allt likartade, speciellt gränsen mellan boreal och boreo-nemoral zon stämmer ungefärligen med gränsen mellan aapamyr-region och högmosse-region. Vid en framtida förvaltning av myrar kan man tänka sig att istället för att ha naturgeografiska regioner som bas använda denna nya indelning i myrregioner.

Nedladdningstjänst för datamängden: Habitatutbredning

Nedladdningstjänst för datamängden: Invasiva främmande arter

Data utgörs av rapporterade och expertvaliderade observationer av svensk förekomst av listade arter under en tidsperiod relevant för rapporteringen 2019 (2015-2018). Underlaget är sammanställt av SLU ArtDatabanken och olika observationsdatabaser har använts för olika arter.

Data utgörs av rapporterade och expertvaliderade observationer av svensk förekomst av listade arter under en tidsperiod relevant för rapporteringen 2019 (2015-2018). Underlaget är sammanställt av SLU ArtDatabanken och olika observationsdatabaser har använts för olika arter.

Nedladdningstjänst för geodatamängder som ingår i Naturvårdsverkets arbete med EU Registry.

Nedladdningstjänst för datamängden: Arters utbredning, fågeldirektivet

Inom datavärdskapet för den hälsorelaterade miljöövervakningen förvaltas resultat från övervakning av miljögifter i humana matriser samt luftexponeringsdata. Det är både löpande undersökningar och screeningar som samlas i datavärdskapet. Platser där man registrerar humanprover samt personburna luftprover finns endast registrerat som region i det specifika datavärdskapet. Platser för stationära luftprover registreras i Stationsregistret, som är ett samlat nationellt register över anläggningar (stationer, provplatser) där man bedriver miljöövervakning.

Aktuella utsläppsdata från industrienheter, rapportering 2021 (Förordning (EU) 166/2006, European Pollutant Release and Transfer Register). Gäller data från år 2020. Från och med 2020 rapporterar medlemsstaterna aktuella utsläppsdata (European Pollutant Release and Transfer Register) årligen integrerat med utsläppsdata för Large Combustion Plants (Industrial Emissions Directive), via den integrerade LCP och E-PRTR rapporteringen. De aktuella utsläppen kopplas via ett identifikationsnummer till respektive anläggning som rapporteras till EU Registry on Industrial sites – Sites and facilities (European Pollutant Release and Transfer Register).