Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

--

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Som medlemsland i EU omfattas Sverige av Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än 100 000 invånare vart femte år. Kartläggningen ska genomföras med en inom EU gemensam metod. Beräkningsmetoden som ska användas är Cnossos-EU, Common Noise Assessment Methods in Europe.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Data innehåller resultatet från analys av värdekärnor för gräsmarker för grön infrastruktur. Data finns uppdelat länsvis och även nationellt och innehåller sex olika analyser: Områden med höga tätheter av värdekärna (> 5% alternativt >10 %) av gräsmark och annan öppen mark inom en radie av 500, 1000 eller 3000 meter. Leveransen innehåller data för samtliga län och samtliga analyser.

Analys av riskskogar för angrepp av granbarkborre med zoneringar från skyddade områden. Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand. Data är inte tillgängligt on-line, men finns via NV-08582-14. Skogar i Skogsstyrelsens riskindex beskrivs här som riskskogar. I princip är det granskogar med risk för angrepp av granbarkborrar. Dessa har identifierats på grund av ålder, volym, växtplats, etc. För att ge en tydlig bild av hur riskskogar fördelar sig i och runt varje naturreservat eller nationalpark har Naturvårdsverket genomfört en granskogsanalys med zoneringar. I denna är riskskogarna i och kring varje skyddat område kartlagda i zoner så att det framgår: • Hur mycket riskskog det finns i varje naturreservat, nationalpark etc • Hur mycket riskskog det finns i närzonen dvs, i direkt anslutning till naturreservatet, 1-300 meter från riskskog i naturreservat • Hur mycket riskskog det finns i den yttre närzonen, dvs 301-500 meter från riskskog i naturreservat • Dessutom ingår även riskskogar från omgivningszonen för att ge en bild av situationen i landskapet, 501-1000 meter från riskskog i naturreservat. Underlaget är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag till Länsstyrelserna i arbetet med att minska angrepp från granbarkborrar i skyddade skogar men shape-filerna och statistiken i bifogad excelfil kan förstås vara av intresse även för andra.

Eftersök efter fjällkrassing Braya linearis, en annex-art i Art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen Västerbotten på uppdrag av Naturvårdsverket. Själva fynduppgifterna ligger i Artportalen https://www.artportalen.se.

NMD Markanvändning är ett tilläggsskikt inom Nationella Marktäckedata. Detta tilläggsskikt består av tre separata rasterskikt i 10 m upplösning: - Betesmark (från LPIS, Jordbruksverket) - Kraftledning (från fastighetskarta, Lantmäteriet) - Anlagda områden (från SCBs infrastrukturobjekt) NMD består av en baskartering i flera hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - objekthöjd och -täckning - produktivitet (skoglig produktivitet) - markanvändning - låg fjällskog (endast 2018, därefter inkluderat i basskiktet) För baskartering och övriga tilläggsskikt finns separata metadatabeskrivningar och nedladdningstjänster.

Species Distribution Sensitive beskriver förekomsten av känsliga arter listade i habitatdirektivet (EEG 92/443 annex 2, 4 och 5). Förekomsten är representerad i ett rutnät om 10 X 10 km och datasetet motsvarar det som rapporteras enligt Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Denna datamängd är skyddad.