GE.Bedrock 1:1 000 000 is a transformed version of the SGU product Bedrock1:1 million with the purpose to conform to the Inspire data specification for Geology encoded according to GeoSciML 4.0. It is also a contribution to the OneGeology initiative (www.onegeoloy.org). Data is represented in a two-dimensional model of the top of the bedrock, describing identified geological units geometry, the material composition of the units and geologic events that has acted on the units. Shear displacement structures like faults on the top of bedrock are also included in the model. The main features of the bedrock geology of Sweden is represented in the produkt and since it is based on compilation of bedrock maps of different scales, age and quality the accuracy of the data varies within the dataset. The product is produced for presentation at the scale of 1:1 miilion which means that some units are heavily generalized.

The dataset GE.Bedrock 1:1 million covering the whole of Sweden is available in this OGC WMS service. It is being served as a contribution to the OneGeology initiative (www.onegeology.org). Bedrock geology layers are available in this service. Layers available for bedrock are age, lithology and faults. In this service these are attributed and coloured according to INSPIRE standards for age, lithology and faults.

The dataset GE.Bedrock 1:1 million covering the whole of Sweden is available in this OGC WFS service. The service delivers data compliant to the Inspire theme Geology encoded as GeoSciML 4.0. FeatureTypes included are MappedFeature and GeologicUnit. MappedFeatures (geometry) are specified by GeologicUnits containing information on lithology and age. The underlying dataset GE.Bedrock 1:1 million also contains information on shear displacement structures like faults that are not included in this service.

Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation av beräknad värmeledningsförmåga i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknad värmeledningsförmåga. Informationen kan användas för översiktlig planering av geoenergianläggningar.

Geologiskt intressanta platser innehåller information om geologiska platser som har ett intresse ur ett geologiskt vetenskapligt perspektiv och därmed visar geologiska naturvärden. De kan också vara besöksvärda eller användbara för att sprida geologisk kunskap. Geologiskt intressanta platser är till nytta för beslutsfattare och handläggare bland kommuner, regionerna och andra myndigheter. Produkten är också relevant för besöksnäringen, konsulter och allmänheten. Geologiskt intressanta platser innehåller bland annat uppgifter om platsernas namn, geografiska läge, geologiska värden, andra natur och kultvärden med geologiska sammanhang, förslag till bevarandeåtgärder och bedömd användningspotential. Data levereras dels med komplett attributuppsättning dels som en förenklad version med ett urval av de viktigaste attributen.

Produkten innehåller information om olika grundämnen i bäckvattenväxter samt pH i rinnande vatten. Analysresultat redovisas med olika analysmetoder, såväl totalhalter som syralakbara halter har bestämts. Produkten är direkt resultat av mångårigt geokemiskt karteringsprogram. Geokemisk kartering vid SGU bedrivs huvudsakligen i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen i vattenväxter samt pH i vatten. Inom regional biogeokemisk kartering provtogs och analyserats bäckvattenväxter, som olika Carex-arter (rötter), Filipendula ulmaria (rötter) och Fontinalis antipyretica (hela växten). Växter samlades från mindre bäckar med en provtäthet av 1 prov per 7 km2. Bäckvattenväxter (rötter) och mossa anses vara provmedier som utan åtskiljning tar upp spårelement och därför avspeglar bäckvattenkemin. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och antropogen påverkan. På grund av kemiska vittringsprocesser visar metallkoncentrationerna i bäckvatten på den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord. Utbytet av metaller mellan vatten och växtrötter är en långsam process som verkar inte påverkas av säsongsvariationer. Man kan uppskatta att biogeokemiska prov visar biotillgängliga metallkoncentrationer i akvatiska växter. Huvud- och spårelement i som analyseras i växtprov kommer ursprungligen från de levande rötterna och bladmossan, samt från minerogent material och järn-manganhydroxider som är associerade med växten. Andra geokemiska källor, till exempel humuspartiklar, anses ha mindre betydelse. Växtproven har analyserats på 30 grundämnen med röntgenfluorescens (XRF), där Al, As, Ba, Ca, Cl, Co, Cr, Cu, Fe, K, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, P, Pb, Rb, S, Si, Sr, Ti, U, V, W, Y, Zn och Zr gett tillräckligt hög analyskvalitet för att kunna användas för tolkning. En delmängd av proven har också analyserats på Hg, Cd, Se, Au, Sb, Bi och Tl med syralakning kombinerat med atomabsorptions-spektrometri (AAS) och induktivt kopplad plasmamasspektrometri (ICP-MS). Resultat från fjorton grundämnen (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mo, Ni, Pb, Se, U, V, W och Zn) har regelbundet blivit publicerade på SGU i form av rapporter, kartor och databaser. Provresultaten visar hur spridningsmönster av olika grundämnen i vattendragen varierar inom landet. Variation beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor.

Habitatkartorna över Hoburgs bank är resultaten från den utbredda marina habitatkartläggningen från Hoburgs bank, ett grunt havsbottenområde som sträcker sig från södra Gotland till centrala och sydvästra delarna av Egentliga Östersjön. Kartorna skapades genom att integrera bio-geofysiska data, samt maskininlärningsmodellering för att producera kontinuerliga täckningsmodeller (%) av substrat och biota. Dessa (biofysiska och geologiska) kontinuerliga modeller kombinerades sedan för att producera bentiska habitatkartor som kategoriseras enligt olika klassificeringssystem. Dessa inkluderar klassificeringssystemet HELCOM HUB för Östersjön samt det europeiska initiativprogrammet Natura 2000. Kartorna och modellerna som producerats med denna metod är dessutom högupplösta (5 m), vilket gör att de kan skalas upp till skalor relevanta för förvaltning, samtidigt som den behåller viktig information från högupplösta data.

Maringeologi 1:500 000 innehåller uppgifter om jordarternas och bergets utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). Produkten ger bland annat information om bottenmaterial, olika sediments mäktighet och bildningssätt. SGU ansvarar för att utforska och kartlägga bottenförhållanden inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). Informationen som tas fram används som underlag vid planering av och beslut om skydd och nyttjande av havsbottnen, bland annat vid projektering av marina anläggningsarbeten och vid miljöövervakning. Den utgör också viktigt underlag för Försvarsmakten samt vid biologiska inventeringar.

Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land samt raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig bedömning av skredkänslighet och markstabilitet. De flesta skred har skett i lerjord, men det förekommer även spår av skred i sandjordar, inte minst i de norrländska älvdalarna, samt i moränjordar. I de fall skred har inträffat i sandjord finns ofta silt- eller lerlager under ett ytligt sandlager. Spår av jordras har också inkluderats i den mån de har gett upphov till former liknande jordskredsspår. Jordskreden har inträffat någon gång efter den senaste istiden. I några fall finns uppgifter om när skredet skett, se information på Statens geotekniska instituts webbplats: http://gis.swedgeo.se/skred/. Särskilt i Norrlands inland finns en mängd spår av jordskred i moränterräng. Dessa jordskred har av allt att döma utlösts av kraftiga jordbävningar som ägde rum under den senaste istidens slutskede eller strax därefter, dvs. för ca 10 000 år sedan. Raviner uppstår genom erosion av rinnande vatten (ytvatten eller grundvattenutflöde) i lösa jordlager. Vid ökad avrinning till följd av intensiv nederbörd eller förändrad markanvändning kan nya raviner skapas och befintliga raviner växa till. I ravinernas slänter sker ofta mindre ras och skred. Såväl morfologiskt mycket framträdande skredkanter och raviner som former utjämnade genom till exempel markplanering och jordbruk har redovisats.

Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.