Analysen är gjord under våren 2021. Produkten ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Den bygger på en beräkningsalgoritm (Tryggvason, 2014) som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Utöver detta har informationen bearbetats ytterligare i GIS-miljö för att minimera systematiska fel. Sådana områden kallas i denna produkt aktsamhetsområden. Produkten är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras. Ett lerlagers skredbenägenhet beror inte bara på marklutning, utan även på dess tekniska egenskaper. Metoden tar inte hänsyn till detta utan betraktar alla jordlager av viss jordartstyp (främst silt och lera) som skredkänsliga vid viss marklutning. Detta innebär att inom många av de identifierade aktsamhetsområdena är lerornas egenskaper sådana att någon risk för skred knappast föreligger, trots att lutningskriteriet är uppfyllt. Modellen är utvecklad för finkorniga jordarter och jordarten morän är därför inte inkluderad. Således ger modellen ingen information om jordskred i moränområden. Som komplement till modelleringen baserad på lutningsanalys innehåller produkten även en enklare GIS-analys i huvudsak baserad på närhet till vatten. Grundläggande geoteknisk/geologisk kompetens är nödvändig för att kunna tolka informationen på ett riktigt sätt.

Geofysiska markmätningar, seismik innehåller information om seismiska mätningar. Informationen består av tolkad seismik och dess position. Tolkningen innehåller information om t.ex. djup till berg, jordart, torr eller vattenmättad jordart, djup till grundvattenyta och sprickzoner i berg. Information om den seismiska hastigheten i de olika materialen/objekten kan också ingå.

Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.

Geofysiska markmätningar, markradar innehåller information om mätningar markradar. Informationen består av bearbetade radargram och dess position. I de bearbetade radargrammen kan man t.ex. se grundvattenytor, geologiska strukturer och berggrundsytan.

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Produkten redovisar förhållandena vi karteringstillfället. Byggnation och markarbeten kan ha ändrat strandens egenskaper. Kartan bör därför tolkas med stor försiktighet inom tätorter.

Seismiska data, OPAB innehåller data från oljeprospekteringsmätningar som genomfördes under 1960-, 70- och 80-talen. Mätningarna täcker främst havsområden kring södra Sveriges kust men i det material som SGU förvaltar ingår även data från landmätningar i Skåne och på Gotland. Samlingarna innehåller följande typ av information. SGU rekommenderar i samband med beställning en diskussion med geofysiker kring datakvalitet, tillgång och användbarhet. Skannade kartor (tiff) Skannade seismiska sektioner (tiff) Skannade borrhålsloggar (tiff) Rapporter (pdf) Övriga skannade dokument; fältanteckningar o. dyl. (pdf) Koordinater (ascii) Digitala seismiska data; fältdata (segy) Digitala seismiska data; bearbetade data (segy) Digitala seismiska data; mindre vanliga format (segd, abm)

Bergkvalitet, tekniska analyser innehåller lägesuppgifter och analysresultat för prover tagna på berghällar. Det huvudsakliga ändamålet med analyserna är att underlätta en utvärdering av det bästa användningsområdet för olika bergarter, som t.ex. ballast för väg, järnväg och betong. Provresultaten kan med fördel användas av såväl prospektörer som planerare, för att få närmare information om var bra respektive dåligt bergmaterial för ballastproduktion finns. I huvudsak har tekniska analyser utförts på berggrund i Sveriges tätortsregioner.

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (rådata, nivå 0) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Informationen består av rådata, dvs. den har inte genomgått någon vidare processering (ingen datakorrektion eller normalisering).

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (processerad, nivå 2) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Nivå 2 representerar en processeringsnivå där data är klargjort för eventuell vidare spektral processering och produktgenerering. Notera att mineralidentifikation inte ingår i nivå 2, utan detta kräver vidare bearbetning och tolkning av datat.