Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (processerad, nivå 2) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Nivå 2 representerar en processeringsnivå där data är klargjort för eventuell vidare spektral processering och produktgenerering. Notera att mineralidentifikation inte ingår i nivå 2, utan detta kräver vidare bearbetning och tolkning av datat.

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Produkten redovisar förhållandena vi karteringstillfället. Byggnation och markarbeten kan ha ändrat strandens egenskaper. Kartan bör därför tolkas med stor försiktighet inom tätorter.

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (rådata, nivå 0) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Informationen består av rådata, dvs. den har inte genomgått någon vidare processering (ingen datakorrektion eller normalisering).

Analysen är gjord under våren 2021. Produkten ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Den bygger på en beräkningsalgoritm (Tryggvason, 2014) som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Utöver detta har informationen bearbetats ytterligare i GIS-miljö för att minimera systematiska fel. Sådana områden kallas i denna produkt aktsamhetsområden. Produkten är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras. Ett lerlagers skredbenägenhet beror inte bara på marklutning, utan även på dess tekniska egenskaper. Metoden tar inte hänsyn till detta utan betraktar alla jordlager av viss jordartstyp (främst silt och lera) som skredkänsliga vid viss marklutning. Detta innebär att inom många av de identifierade aktsamhetsområdena är lerornas egenskaper sådana att någon risk för skred knappast föreligger, trots att lutningskriteriet är uppfyllt. Modellen är utvecklad för finkorniga jordarter och jordarten morän är därför inte inkluderad. Således ger modellen ingen information om jordskred i moränområden. Som komplement till modelleringen baserad på lutningsanalys innehåller produkten även en enklare GIS-analys i huvudsak baserad på närhet till vatten. Grundläggande geoteknisk/geologisk kompetens är nödvändig för att kunna tolka informationen på ett riktigt sätt.

Seismiska data, OPAB innehåller data från oljeprospekteringsmätningar som genomfördes under 1960-, 70- och 80-talen. Mätningarna täcker främst havsområden kring södra Sveriges kust men i det material som SGU förvaltar ingår även data från landmätningar i Skåne och på Gotland. Samlingarna innehåller följande typ av information. SGU rekommenderar i samband med beställning en diskussion med geofysiker kring datakvalitet, tillgång och användbarhet. Skannade kartor (tiff) Skannade seismiska sektioner (tiff) Skannade borrhålsloggar (tiff) Rapporter (pdf) Övriga skannade dokument; fältanteckningar o. dyl. (pdf) Koordinater (ascii) Digitala seismiska data; fältdata (segy) Digitala seismiska data; bearbetade data (segy) Digitala seismiska data; mindre vanliga format (segd, abm)

Produkten visar läget av högsta kustlinjen, HK, dvs. den högsta nivån i terrängen där strandmärken från det hav, eller de stadier av Östersjön, som täckte delar av landet vid inlandsisens försvinnande, påträffas. Högsta kustlinjen varierar i hela landet. De högsta nivåerna, cirka 289 meter ovan dagens yta, finns i Ångermanland. I sydligaste Sverige ligger högsta kustlinjen endast 10-20 meter ovan dagens havsyta. Exempel på strandmärken är erosionshak och strandvallar.

Malmer innehåller uppgifter om produktion vid gruvor och gruvområden med uppgifter om namn på gruvan eller gruvområdet, malmtyp, produktionsår, producerad mängd malm och metallhalter, producerad mängd gråberg och andra uppgifter. Malmer innehåller även uppgifter om rapporterade reserver och tillgångar vid svenska fyndigheter med information om typ av malm, mängd malm och metallhalt. Anrikningsverk innehåller uppgifter om mängd malm som processats vid anrikningsverket och mängd producerat mineralkoncentrat, allt med metallhalter. Mängden producerad anrikningssand har beräknats som mellanskillnaden mellan ingående malm och utgående mineralkoncentrat. Statistik om malm i Sverige är användbart för beslutsfattare inom kommuner, län och statsmakter, för gruv- och prospekteringsbolag och för allmänheten. Här kan man se var de senaste hundra årens gruvor och anrikningsverk har funnits och vad de har producerat. Information om möjliga framtida malmer finns också med.

Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik]