Analysen är gjord under våren 2021. Produkten ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Den bygger på en beräkningsalgoritm (Tryggvason, 2014) som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Utöver detta har informationen bearbetats ytterligare i GIS-miljö för att minimera systematiska fel. Sådana områden kallas i denna produkt aktsamhetsområden. Produkten är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras. Ett lerlagers skredbenägenhet beror inte bara på marklutning, utan även på dess tekniska egenskaper. Metoden tar inte hänsyn till detta utan betraktar alla jordlager av viss jordartstyp (främst silt och lera) som skredkänsliga vid viss marklutning. Detta innebär att inom många av de identifierade aktsamhetsområdena är lerornas egenskaper sådana att någon risk för skred knappast föreligger, trots att lutningskriteriet är uppfyllt. Modellen är utvecklad för finkorniga jordarter och jordarten morän är därför inte inkluderad. Således ger modellen ingen information om jordskred i moränområden. Som komplement till modelleringen baserad på lutningsanalys innehåller produkten även en enklare GIS-analys i huvudsak baserad på närhet till vatten. Grundläggande geoteknisk/geologisk kompetens är nödvändig för att kunna tolka informationen på ett riktigt sätt.

Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang.

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (processerad, nivå 2) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Nivå 2 representerar en processeringsnivå där data är klargjort för eventuell vidare spektral processering och produktgenerering. Notera att mineralidentifikation inte ingår i nivå 2, utan detta kräver vidare bearbetning och tolkning av datat.

Datamängden ger information om jordartstyp samt jordartens eroderbarhet längs stränder. Produkten redovisar förhållandena vi karteringstillfället. Byggnation och markarbeten kan ha ändrat strandens egenskaper. Kartan bör därför tolkas med stor försiktighet inom tätorter.

Hyperspektral IR, data från borrkärnor (rådata, nivå 0) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Informationen består av rådata, dvs. den har inte genomgått någon vidare processering (ingen datakorrektion eller normalisering).

Seismiska data, OPAB innehåller data från oljeprospekteringsmätningar som genomfördes under 1960-, 70- och 80-talen. Mätningarna täcker främst havsområden kring södra Sveriges kust men i det material som SGU förvaltar ingår även data från landmätningar i Skåne och på Gotland. Samlingarna innehåller följande typ av information. SGU rekommenderar i samband med beställning en diskussion med geofysiker kring datakvalitet, tillgång och användbarhet. Skannade kartor (tiff) Skannade seismiska sektioner (tiff) Skannade borrhålsloggar (tiff) Rapporter (pdf) Övriga skannade dokument; fältanteckningar o. dyl. (pdf) Koordinater (ascii) Digitala seismiska data; fältdata (segy) Digitala seismiska data; bearbetade data (segy) Digitala seismiska data; mindre vanliga format (segd, abm)

Markytans genomsläpplighet baserat på jordartkarteringar från SGU. Analysen bygger på en rapport från SGU som baserar riskbedömningen på markens genomsläpplighet av vätskor beroende på jordart och kornstorlek och underliggande grundvattenmagasin. Från 2012

Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper.

Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land samt raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig bedömning av skredkänslighet och markstabilitet. De flesta skred har skett i lerjord, men det förekommer även spår av skred i sandjordar, inte minst i de norrländska älvdalarna, samt i moränjordar. I de fall skred har inträffat i sandjord finns ofta silt- eller lerlager under ett ytligt sandlager. Spår av jordras har också inkluderats i den mån de har gett upphov till former liknande jordskredsspår. Jordskreden har inträffat någon gång efter den senaste istiden. I några fall finns uppgifter om när skredet skett, se information på Statens geotekniska instituts webbplats: http://gis.swedgeo.se/skred/. Särskilt i Norrlands inland finns en mängd spår av jordskred i moränterräng. Dessa jordskred har av allt att döma utlösts av kraftiga jordbävningar som ägde rum under den senaste istidens slutskede eller strax därefter, dvs. för ca 10 000 år sedan. Raviner uppstår genom erosion av rinnande vatten (ytvatten eller grundvattenutflöde) i lösa jordlager. Vid ökad avrinning till följd av intensiv nederbörd eller förändrad markanvändning kan nya raviner skapas och befintliga raviner växa till. I ravinernas slänter sker ofta mindre ras och skred. Såväl morfologiskt mycket framträdande skredkanter och raviner som former utjämnade genom till exempel markplanering och jordbruk har redovisats.