Datamängd med borrhål för Trafikverkets databas för geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller anläggningar för avloppsrening samt behandling av avfall enligt NACE 37-39 . Källa: Länsstyrelsernas handläggningssystem (NikITa) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län.

Produkten Ortofoto Visning innehåller ortofoton (skalriktiga flygbilder) i färg (RGB) i fyra detaljeringsnivåer (upplösningar) samt infrarött (IR) i en nivå. Tjänsten uppfyller kraven för EU-direktivet Inspire.

I VISS registreras övervakning av vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Det är endast metadata kring en station som finns i VISS, var mätdata finns lagrat finns angivet (i vissa fall finns direktlänkar). Innehåller bland annat stationer från nationell och regional miljöövervakning, kalkeffektuppföljning, samordnad recipientkontroll och recipientkotroll. Det är framförallt varje Länsstyrelse som står för inmatningen av länets data, men även datavärdar gör registreringar i VISS. WMS-tjänsten visar samtliga övervakningsstationer som finns registrerade i VISS. Tjänsten visar upp stationerna ur flera perspektiv; vilka kvalitetsfaktorer som övervakas, i vilken vattenkategori stationen tillhör, om stationen används för internationell rapportering eller ramdirektivet för vatten. Datat uppdateras dagligen utom för datat som visar den rapportering som skett enligt vattendirektivet. Se enskild metadatapost för varje lager. Frågor om datat kan ställas till viss_support@lansstyrelsen.se.

Karttjänst från Naturvårdsverket. Innehåller lagren: - Framtida potentiella lövskogar - Myrskyddsplan - Myrskyddsplan 1994 - Nationalparksplan - Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog - Statlig natur och urskogsinventering - Stora skogsägares markinnehav 2023 Utförligare beskrivning för varje lager finns under ingångssida för respektive datamängd.

This web mapping service contains datasets on land-based pollutions sources, human activities and aggregated pressure layers used for Baltic Sea Pressures and Impact Index. The service is created with ArcGIS Server 10.6.1 and can be accessed via ArcGIS REST interface or OGC WMS. The service is used by HELCOM Map and Data service.

As a test we have published a WMTS service of a newer DTM in 250m resolution. We call this compilation BSBD 0.9.6 and it contains newer data than the previous 0.9.3 500m DTM in many areas. For the areas outside of the Kategatt area (app. Long 7E) all bathymetry used is from the GEBCO dataset. For elevations on land the NASA SRTM dataset has been used.

Nationella marktäckedata (NMD) är en heltäckande kartering av Sverige. Syftet är att få grundläggande information om landskapet och hur det förändras. Karteringen genomfördes 2017- februari 2019 och därefter är planerna att data ska uppdateras vart 5:e år. NMD består av en baskartering i 25 tematiska klasser i tre hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - Låg fjällskog - Skoglig produktivitet Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Skoglig produktivitet: Produkten redovisar uppdelningen av produktiv och improduktiv skogsmark inom vad som är karterat som skogsmark i NMDs basskikt. Skogsmark, produktiv skog och improduktiv skog som tas fram i NMD är i enlighet med definitionerna i skogsvårdslagen (och FAO) med undantag av att NMD även karterar skog i jordbruks- och bebyggda områden som skogsmark.

WMS-tjänsten innehåller ekologiska och kemiska kvalitetsfaktorer från VISS - https://viss.lansstyrelsen.se . Klassningarna är från den tredje förvaltningscykeln. Bedömningen av hur ett vatten mår gör vattenmyndigheterna enligt speciella regler, så kallade föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) står för föreskrifter över hur det ska göras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) sköter grundvatten. Statusklassificeringen, av både grundvatten och ytvatten, ligger till grund för bestämmandet av miljökvalitetsnormen för varje vattenförekomst. Innehåll ytvatten: växtplankton, makrofyter, bottenfauna, kiselalger, fisk, näringsämnen, siktdjup, syrgas, försurning, hydromorfologi, prioriterade ämnen (grupp) . För grundvatten nitrat, bekämpningsmedel, klorid och sulfat. Det finns en länk till VISS för varje vatten - se VISS för att läsa allt om vattnet.

Sjöterritoriet består av territorialhavet och inre vatten. Sjöterritoriet beskrivs av sjöterritoriets gräns i havet (tidigare kallad territorialgräns) tillsammans med landgränsen mot Norge och gränsen i gränsälven mot Finland. Alla dessa gränser utgör del av sjöterritoriets gräns. Observera att Sjöfartsverket bara redovisar den del av sjöterritoriets gräns som går i havet från gränsröset beläget i Idefjordens inre del till älvmynningen i Haparanda. Resten av sjöterritoriets gräns (riksgränsen mot Norge respektive Finland) finns hos Lantmäteriet. Territorialhavet definieras av sjöterritoriets gräns i havet som utgör den yttre gränsen tillsammans med baslinjerna som utgör den inre gränsen. Inre vatten, som kan anses omsluta den yta som vi oftast kallar Sveriges landområde inklusive skärgård, skapas av landgränsen mot Norge och gränsen i gränsälven mot Finland samt baslinjerna. Sveriges angränsande zon bildas av "Den angränsande zonens yttre avgränsningslinjer" tillsammans med de avsnitt av sjöterritoriets gräns som ligger innanför. Sveriges ekonomiska zon är belägen där sjöterritoriets gräns i havet inte når ut till den avgränsning som överenskommits med berörda grannländer. Det innebär att Sveriges ekonomiska zon utgörs av fyra delytor som är helt separerade från varandra; en i Bottenviken, Bottenhavet, egentliga östersjön och på Västkusten. Detta är ingen nyhet men har inte framgått så tydligt av den tidigare lagstiftningen. Ekonomisk zon bildas av den yttre gränsen för ekonomisk zon (alltså berörd del av avgränsningen som överenskommits med berörda grannländer) tillsammans med det avsnitt av sjöterritoriets gräns som ligger innanför. Kontinentalsockelns yttre gräns går från en punkt i Idefjorden till en punkt i Haparanda skärgård och däremellan följs den avtalade avgränsningen som överenskommits med berörda grannländer, förutom vid ön Märket där den följer baslinjerna. Kontinentalsockelns inre gräns utgörs av de yttersta fastighetsgränserna (tillika gränsen mellan enskilt och allmänt vatten). De yttersta fastighetsgränserna är i dagsläget sällan fastställda och redovisas inte av Sjöfartsverket. Se vidare lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde.