Datamängd med borrhål för Trafikverkets databas för geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

Sjöfartsverkets karttjänster ger en överblick om vad som händer i svenska vatten. Tjänsterna innehåller all information som finns i databasen och datamängderna uppdateras löpande året runt. Detta innebär att tjänsten ger information som till viss del kan skilja sig från de tryckta produkterna då dessa trycks vid ett fåtal tillfällen varje år. Informationen i Sjöfartsverkets databas är lagrad i sex olika skalområden. Tillsammans med hydrografisk information som djupkurvor och djupsiffror, finns även nautiska objekt redovisade.

Visningstjänst som innehåller områden med internationell status (för närvarande visas RAMSAR, OSPAR, HELCOM, Biosfärsområden och Världsarv med stora naturvärden).

Sjöterritoriet består av territorialhavet och inre vatten. Sjöterritoriet beskrivs av sjöterritoriets gräns i havet (tidigare kallad territorialgräns) tillsammans med landgränsen mot Norge och gränsen i gränsälven mot Finland. Alla dessa gränser utgör del av sjöterritoriets gräns. Observera att Sjöfartsverket bara redovisar den del av sjöterritoriets gräns som går i havet från gränsröset beläget i Idefjordens inre del till älvmynningen i Haparanda. Resten av sjöterritoriets gräns (riksgränsen mot Norge respektive Finland) finns hos Lantmäteriet. Territorialhavet definieras av sjöterritoriets gräns i havet som utgör den yttre gränsen tillsammans med baslinjerna som utgör den inre gränsen. Inre vatten, som kan anses omsluta den yta som vi oftast kallar Sveriges landområde inklusive skärgård, skapas av landgränsen mot Norge och gränsen i gränsälven mot Finland samt baslinjerna. Sveriges angränsande zon bildas av "Den angränsande zonens yttre avgränsningslinjer" tillsammans med de avsnitt av sjöterritoriets gräns som ligger innanför. Sveriges ekonomiska zon är belägen där sjöterritoriets gräns i havet inte når ut till den avgränsning som överenskommits med berörda grannländer. Det innebär att Sveriges ekonomiska zon utgörs av fyra delytor som är helt separerade från varandra; en i Bottenviken, Bottenhavet, egentliga östersjön och på Västkusten. Detta är ingen nyhet men har inte framgått så tydligt av den tidigare lagstiftningen. Ekonomisk zon bildas av den yttre gränsen för ekonomisk zon (alltså berörd del av avgränsningen som överenskommits med berörda grannländer) tillsammans med det avsnitt av sjöterritoriets gräns som ligger innanför. Kontinentalsockelns yttre gräns går från en punkt i Idefjorden till en punkt i Haparanda skärgård och däremellan följs den avtalade avgränsningen som överenskommits med berörda grannländer, förutom vid ön Märket där den följer baslinjerna. Kontinentalsockelns inre gräns utgörs av de yttersta fastighetsgränserna (tillika gränsen mellan enskilt och allmänt vatten). De yttersta fastighetsgränserna är i dagsläget sällan fastställda och redovisas inte av Sjöfartsverket. Se vidare lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde.

WMS-tjänsten innehåller riskklassningar från VISS tredje förvaltningscykeln 2016-2021. I samband med kartläggning, analys och statusklassificering gör vattenmyndigheterna också en bedömning av risken att en vattenförekomst inte kommer att nå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen görs på alla statusklassificeringar där nuvarande tillstånd, påverkansbild och trolig utveckling av påverkan vägs in. Riskbedömningen görs för en begränsad tidsperiod eftersom tillståndet i vattnet förändras. För de vattenförekomster som riskerar att inte nå god status/potential behöver åtgärder sättas in, ofta övervakning och utredning för att ta reda på hela påverkansbilden. Det finns en länk till VISS för varje vatten - se VISS för att läsa mer om vattnet.

Består av flera kartlager med nationella miljödata från ett antal IT-system som Länsstyrelserna använder och förvaltar gemensamt. IT-stöden är: • Nikita - Länsstyrelsens handläggningsstöd för miljöfarlig verksamhet. (ersätter Miljöreda) • EBH-stödet - Länsstyrelsens handläggningsstöd för efterbehandling av förorenade områden. • Åtgärder i Vatten - Länsstyrelsens rapporterings- och uppföljningssystem för åtgärder som genomförts i vatten. • Biotopkarteringsdatabasen - Länsstyrelsens applikation för inmatning och sammanställning av inventeringsdata för biotopkarterade vattendrag (enligt speciell metodik). • NORS - Nationellt Register över Sjöprovfisken (SLU) • SERS - Databasen för provfiske i vattendrag (Svenskt elfiskeregister) (SLU) • Samrådsstrukturer inom fiskförvaltning på regional och lokal nivå i Sverige Kartlagren är: • Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift. Innehåller A, B och T-anläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling. Ej anläggningar där generalläkaren har tillsynsansvar. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggningsstöd (Nikita) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. • Potentiellt förorenade områden. Förorenad mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Observera att kartan inte ger en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information om förorenade områden kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten och Trafikverket. Områdena är identifierade och klassificerade av Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket och med hjälp av MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), Naturvårdsverkets rapport 4918. Landets Länsstyrelser har arbetat med att inventera potentiellt förorenade områden sedan 1990-talet. Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan vara förorenade. Utifrån inventeringens resultat prioriteras sedan det fortsatta arbetet med att undersöka och sanera. • Genomförda åtgärder i vatten, innehåller fysiska åtgärder som genomförts i och omkring vattendrag. Till exempel biotopvård och fiskutsättning. • Fiskvägar, innehåller uppgifter om befintliga fiskvägar t ex typ av fiskväg, fallhöjd och när fiskvägen togs i bruk. • Vandringshinder för fisk, exempelvis dammar, naturliga hinder (vattenfall) och vägtrummor. • Vandringshinder för öring, bedömning om öring kan ta sig förbi hindren. • NORS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i sjöar (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/) • SERS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i vattendrag (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/) • LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning - allmänt vatten. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) har primärt föreskriftsrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen. • LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning -enskilt vatten. Vattenområden med i huvudsak enskild fiskrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen. Innehållet i kartlagren uppdateras dagligen. Dock ej ""Samrådsstrukturer fiskförvaltning"", som enbart uppdateras vid behov.

Visningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE som presenterar fastighetsinformation från Lantmäteriets grunddatalager. Kartinformationen är uppdelad i 13 separata skikt. - territorial-, riks-, läns-, kommun-, trakt-, kvarterstrakt- och fastighetsgräns - läns-, kommun-, trakt- och fastighetsgräns JB 1:5 - gräns för tredimensionellt utrymme - fastighetsstrand - tätningsgräns för fastighetsindelning - tätningsgräns för fastighetsindelning JB 1:5 - sockennamnsgräns (Gotland) - sockennamnsgräns JB 1:5 (Gotland) - linjeredovisad samfällighet - punktredovisad fastighet och samfällighet - sinka för fastighet, symbol - sinka för fastighet, liten symbol

Karttjänsten innehåller följande lager: - Ackumulerade uppströmsområden 2016 - Ackumulerade uppströmsområden per vattenförekomst 2016 - BARO 2022 - Delavrinningsområden 2016 - Delavrinningsområden 2022 - Havsområden 2016 - Huvudavrinningsområden 2016 - Huvudavrinningsområden 2022 - Kustvattenområden 2022 - Utloppspunkter 2022 - Vattendistrikt 2022 - Vattendragslijer nätverk 2016 - Vattenförekomstavrinningsområden 2022 - Vattenytor 2016

Karttjänst från Naturvårdsverket, innehållande lagren: - Naturvårdsavtal - Riksintresse friluftsliv - Riksintresse naturvård Naturvårdsavtal: Visningstjänst (WMS) med naturvårdsavtal som tecknats mellan fastighetsägare och Naturvårdsverket eller länsstyrelse som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal. Fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga. Riksintresse för friluftsliv: Tillgängliga data redovisar granskning och beslut. Uppdatering av data sker kontinuerligt efter det att Naturvårdsverket tar nya beslut. Senaste uppdateringen är gjord efter beslut 2017-10-19. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. En av utgångspunkterna för områden är att dessa bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Både för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar genomförs regelbundet. Handbok med allmänna råd finns publicerade av Naturvårdsverket i "Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5". Se även propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Riksintresse naturvård: Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

I VISS registreras övervakning av vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Det är endast metadata kring en station som finns i VISS, var mätdata finns lagrat finns angivet (i vissa fall finns direktlänkar). Innehåller bland annat stationer från nationell och regional miljöövervakning, kalkeffektuppföljning, samordnad recipientkontroll och recipientkotroll. Det är framförallt varje Länsstyrelse som står för inmatningen av länets data, men även datavärdar gör registreringar i VISS. WMS-tjänsten visar samtliga övervakningsstationer som finns registrerade i VISS. Tjänsten visar upp stationerna ur flera perspektiv; vilka kvalitetsfaktorer som övervakas, i vilken vattenkategori stationen tillhör, om stationen används för internationell rapportering eller ramdirektivet för vatten. Datat uppdateras dagligen utom för datat som visar den rapportering som skett enligt vattendirektivet. Se enskild metadatapost för varje lager. Frågor om datat kan ställas till viss_support@lansstyrelsen.se.