Datamängd med borrhål för Trafikverkets databas för geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

Tjänsten uppfyller kraven för EU-direktivet Inspire och visar rasterbilder över Sverige som visualiserar terrängens form i två varianter, en lutningsbild och en skuggningsbild. Tidigare hette tjänsten Höjdmodell Visning. Produkten baseras på höjddata från nationella markhöjdmodellen och visualiserar terrängen i form av rasterbilder, lutning och skuggning. Tjänsten innehåller också ett skikt med information om insamlingstidpunkt, ursprung och metod för insamling av data

As a test we have published a WMTS service of a newer DTM in 250m resolution. We call this compilation BSBD 0.9.6 and it contains newer data than the previous 0.9.3 500m DTM in many areas. For the areas outside of the Kategatt area (app. Long 7E) all bathymetry used is from the GEBCO dataset. For elevations on land the NASA SRTM dataset has been used.

Sjöfartsverkets karttjänster ger en överblick om vad som händer i svenska vatten. Tjänsterna innehåller all information som finns i databasen och datamängderna uppdateras löpande året runt. Detta innebär att tjänsten ger information som till viss del kan skilja sig från de tryckta produkterna då dessa trycks vid ett fåtal tillfällen varje år. Informationen i Sjöfartsverkets databas är lagrad i sex olika skalområden. Tillsammans med hydrografisk information som djupkurvor och djupsiffror, finns även nautiska objekt redovisade.

Karttjänsten innehåller följande lager: - Ackumulerade uppströmsområden 2016 - Ackumulerade uppströmsområden per vattenförekomst 2016 - BARO 2022 - Delavrinningsområden 2016 - Delavrinningsområden 2022 - Havsområden 2016 - Huvudavrinningsområden 2016 - Huvudavrinningsområden 2022 - Kustvattenområden 2022 - Utloppspunkter 2022 - Vattendistrikt 2022 - Vattendragslijer nätverk 2016 - Vattenförekomstavrinningsområden 2022 - Vattenytor 2016

Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen är uppdelad i femton informationsslag. Skiktindelningen ger dig frihet att välja vilken information du vill visa i kartbilden. Vart och ett av informationsslagen, utom terrängskuggning, finns i två skikt. Ett skikt där informationen presenteras tydligt framträdande och färgsatt och ett där informationen presenteras nedtonad i en gråskala. Varje skikt är en separat bild.

Karttjänsten från Naturvårdsverket innehåller lagren: - Fågeldirektivet - Habitatdirektivet År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säl- och fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat- och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.

EMODnet Human Activities aims to facilitate access to existing marine data on activities carried out in EU waters, by building a single entry point for geographic information on 20 different themes. Data on marine and maritime human activities are essential for effectively managing our seas and oceans in a sustainable way. This is becoming increasingly necessary due to growing population size and greater demand for resources, combined with advances in technology, resulting in a huge increase in the number and extent of marine and maritime human activities. These range from established activities such as fisheries and shipping to more recent activity such as construction of offshore energy facilities. Whilst there is considerable data available on these activities it is often only available on a per country, regional or sector-by-sector basis.

Tjänsten visar miljökvalitetsnormer vattendrag vattenförvaltningen beslutade i december 2021 av de fem vattendelegationerna i Västerhavet, Södra Östersjön, Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Nya normer för 67 vattenförekomster trädde ikraft 2024-01-08, detta data är uppdaterat med dessa (förvaltningscykel 3,5). Innehåller kvalitetskraven för ekologisk och kemisk status för ytvatten, kemisk och kvantitativ status för grundvatten. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. En norm anger en lägstanivå. Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen. Kraven för vattenförekomsterna framgår av attributen KemstatSW (kvalitetskrav kemisk status) samt EkostatSW (kvalitetskrav ekologisk status). För grundvatten finns även KvantstatGW (kvalitetskrav kvantitativ status). Om ett vatten har ett undantag framgår det av dessa attribut. För att läsa om vad som ligger till grund för undantaget använd länken till vattnets sida i VISS. Vid behov av teknisk hjälp om VISS eller GIS-datat kontakta VISS centrum viss_support@lansstyrelsen.se för vägledning om tolkningar kontakta respektive Vattenmyndighet. Läs mer om normerna på Vattenmyndigheternas sida: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/miljokvalitetsnormer-for-vatten.html

I VISS registreras övervakning av vattenförekomster enligt vattenförvaltningen. Det är endast metadata kring en station som finns i VISS, var mätdata finns lagrat finns angivet (i vissa fall finns direktlänkar). Innehåller bland annat stationer från nationell och regional miljöövervakning, kalkeffektuppföljning, samordnad recipientkontroll och recipientkotroll. Det är framförallt varje Länsstyrelse som står för inmatningen av länets data, men även datavärdar gör registreringar i VISS. WMS-tjänsten visar samtliga övervakningsstationer som finns registrerade i VISS. Tjänsten visar upp stationerna ur flera perspektiv; vilka kvalitetsfaktorer som övervakas, i vilken vattenkategori stationen tillhör, om stationen används för internationell rapportering eller ramdirektivet för vatten. Datat uppdateras dagligen utom för datat som visar den rapportering som skett enligt vattendirektivet. Se enskild metadatapost för varje lager. Frågor om datat kan ställas till viss_support@lansstyrelsen.se.