Datamängd med borrhål för Trafikverkets databas för geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

As a test we have published a WMTS service of a newer DTM in 250m resolution. We call this compilation BSBD 0.9.6 and it contains newer data than the previous 0.9.3 500m DTM in many areas. For the areas outside of the Kategatt area (app. Long 7E) all bathymetry used is from the GEBCO dataset. For elevations on land the NASA SRTM dataset has been used.

Visningstjänst som innehåller områden med internationell status (för närvarande visas RAMSAR, OSPAR, HELCOM, Biosfärsområden och Världsarv med stora naturvärden).

WMS-tjänsten innehåller riskklassningar från VISS tredje förvaltningscykeln 2016-2021. I samband med kartläggning, analys och statusklassificering gör vattenmyndigheterna också en bedömning av risken att en vattenförekomst inte kommer att nå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen görs på alla statusklassificeringar där nuvarande tillstånd, påverkansbild och trolig utveckling av påverkan vägs in. Riskbedömningen görs för en begränsad tidsperiod eftersom tillståndet i vattnet förändras. För de vattenförekomster som riskerar att inte nå god status/potential behöver åtgärder sättas in, ofta övervakning och utredning för att ta reda på hela påverkansbilden. Det finns en länk till VISS för varje vatten - se VISS för att läsa mer om vattnet.

Produkten innehåller hydrografiobjekt inom hela Sverige, enligt EU-direktivet Inspires dataspecifikation för tema Hydrografi. Innehållande lager: - Vattenförekomster - Vattenfall och fors - Strandlinje - Sankmark - Konstgjorda objekt

Karttjänsten från Naturvårdsverket innehåller lagren: - Fågeldirektivet - Habitatdirektivet År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säl- och fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat- och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.

Visningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE som presenterar fastighetsinformation från Lantmäteriets grunddatalager. Kartinformationen är uppdelad i 13 separata skikt. - territorial-, riks-, läns-, kommun-, trakt-, kvarterstrakt- och fastighetsgräns - läns-, kommun-, trakt- och fastighetsgräns JB 1:5 - gräns för tredimensionellt utrymme - fastighetsstrand - tätningsgräns för fastighetsindelning - tätningsgräns för fastighetsindelning JB 1:5 - sockennamnsgräns (Gotland) - sockennamnsgräns JB 1:5 (Gotland) - linjeredovisad samfällighet - punktredovisad fastighet och samfällighet - sinka för fastighet, symbol - sinka för fastighet, liten symbol

EMODnet Human Activities aims to facilitate access to existing marine data on activities carried out in EU waters, by building a single entry point for geographic information on 20 different themes. Data on marine and maritime human activities are essential for effectively managing our seas and oceans in a sustainable way. This is becoming increasingly necessary due to growing population size and greater demand for resources, combined with advances in technology, resulting in a huge increase in the number and extent of marine and maritime human activities. These range from established activities such as fisheries and shipping to more recent activity such as construction of offshore energy facilities. Whilst there is considerable data available on these activities it is often only available on a per country, regional or sector-by-sector basis.

Karttjänst från Naturvårdsverket, innehållande lagren: - Naturvårdsavtal - Riksintresse friluftsliv - Riksintresse naturvård Naturvårdsavtal: Visningstjänst (WMS) med naturvårdsavtal som tecknats mellan fastighetsägare och Naturvårdsverket eller länsstyrelse som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal. Fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga. Riksintresse för friluftsliv: Tillgängliga data redovisar granskning och beslut. Uppdatering av data sker kontinuerligt efter det att Naturvårdsverket tar nya beslut. Senaste uppdateringen är gjord efter beslut 2017-10-19. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. En av utgångspunkterna för områden är att dessa bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan nyttjas ofta och mycket. Både för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Det är av stor vikt att utpekade riksintresseområden har god aktualitet genom att ny kunskap och nya bedömningar genomförs regelbundet. Handbok med allmänna råd finns publicerade av Naturvårdsverket i "Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5". Se även propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Riksintresse naturvård: Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Dataprodukten beskrivs som en produkt men egentligen består nätet av olika komponenter, referenslänkar, noder samt referenslänkdelar utan egna egenskaper i form av företeelser. Nätet ”Det svenska vägnätet” har i sig ingen kännedom om de egenskaper som knyts till det. Syftet med dataprodukten är att representera Sveriges vägnät. Nätet ska kunna användas som ett referensnät för att knyta händelser, egenskaper och objekt (företeelser) till vägnätet vilket bl.a. bidrar till att vägrelaterat data kan samutnyttjas mellan verksamheter. Produktens geometri och topologi tillsammans med företeelserna möjliggör t ex övergripande planering eller ruttplanering efter bearbetning (se dataprodukten ”Vägdata för transportplanering”). Referensvägnätet (Det svenska vägnätet) ska beskriva hur vägen sträcker sig genom landskapet och hur vägarna hänger ihop dvs. dess geometri och topologi. Referensvägnätet utgörs av vägar, gator och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon samt vägar som är avsedda för cykel- och mopedtrafik. Vägar som är avsedda för gångtrafik kan ingå. Däremot ingår inte traktorvägar, skoterleder eller tillfälliga vägar t.ex. isvägar. Såväl det befintliga som det historiska vägnätet ska visas men även framtida vägnät kan ingå. Det är inte möjligt att ladda ner nätverket utan koppling till annan kategori eller företeelse separat. I menyn på Lastkajen.se kan vid nedladdning av förslagsvis företeelsen ”Vägtrafiknät” referensvägnätet inkluderas genom att aktivera funktionen ”Inkludera referensnät” före nedladdning. Det ger den tydligaste representationen av vägnätet som helhet uppdelat på trafikslagen.