Datamängd med borrhål för Trafikverkets databas för geotekniska undersökningar. Innehåller lagret borrhål.

Nationella marktäckedata (NMD) är en heltäckande kartering av Sverige. Syftet är att få grundläggande information om landskapet och hur det förändras. Karteringen genomfördes 2017- februari 2019 och därefter är planerna att data ska uppdateras vart 5:e år. NMD består av en baskartering i 25 tematiska klasser i tre hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - Låg fjällskog - Skoglig produktivitet Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Skoglig produktivitet: Produkten redovisar uppdelningen av produktiv och improduktiv skogsmark inom vad som är karterat som skogsmark i NMDs basskikt. Skogsmark, produktiv skog och improduktiv skog som tas fram i NMD är i enlighet med definitionerna i skogsvårdslagen (och FAO) med undantag av att NMD även karterar skog i jordbruks- och bebyggda områden som skogsmark.

EMODnet Human Activities aims to facilitate access to existing marine data on activities carried out in EU waters, by building a single entry point for geographic information on 20 different themes. Data on marine and maritime human activities are essential for effectively managing our seas and oceans in a sustainable way. This is becoming increasingly necessary due to growing population size and greater demand for resources, combined with advances in technology, resulting in a huge increase in the number and extent of marine and maritime human activities. These range from established activities such as fisheries and shipping to more recent activity such as construction of offshore energy facilities. Whilst there is considerable data available on these activities it is often only available on a per country, regional or sector-by-sector basis.

WMS/WFS-tjänst och ATOM-tjänst innehållande de delar av Naturvårdsregistret där Naturvårdsverket är s.k. informationsansvarig myndighet. I dagsläget omfattar tjänsterna följande skyddstyper; nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, djur- och växtskyddsområden, naturminnen, biotopskyddsområden beslutade av kommun eller länsstyrelse, kulturreservat och skogliga biotopskyddsområden. Utöver de data som finns i tjänsterna innehåller naturvårdsregistret landskapsbildsskyddsområden och vattenskyddsområden.

Natura naturtypskartan beskriver utbredningen av naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektivet, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper. Kodlistan och en kort beskrivning finns i dokumentet ”Tillgängliga koder för attributet naturtyp i NNK-IT systemet” (bifogas vid nedladdning av data). Den geografiska utbredningen för data är beslutade Natura 2000-områden, naturreservat och nationalparker, men det kan finnas områden som ej är karterade.

Består av flera kartlager med nationella miljödata från ett antal IT-system som Länsstyrelserna använder och förvaltar gemensamt. IT-stöden är: • Nikita - Länsstyrelsens handläggningsstöd för miljöfarlig verksamhet. (ersätter Miljöreda) • EBH-stödet - Länsstyrelsens handläggningsstöd för efterbehandling av förorenade områden. • Åtgärder i Vatten - Länsstyrelsens rapporterings- och uppföljningssystem för åtgärder som genomförts i vatten. • Biotopkarteringsdatabasen - Länsstyrelsens applikation för inmatning och sammanställning av inventeringsdata för biotopkarterade vattendrag (enligt speciell metodik). • NORS - Nationellt Register över Sjöprovfisken (SLU) • SERS - Databasen för provfiske i vattendrag (Svenskt elfiskeregister) (SLU) • Samrådsstrukturer inom fiskförvaltning på regional och lokal nivå i Sverige Kartlagren är: • Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift. Innehåller A, B och T-anläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling. Ej anläggningar där generalläkaren har tillsynsansvar. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggningsstöd (Nikita) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. • Potentiellt förorenade områden. Förorenad mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Observera att kartan inte ger en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information om förorenade områden kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten och Trafikverket. Områdena är identifierade och klassificerade av Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket och med hjälp av MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), Naturvårdsverkets rapport 4918. Landets Länsstyrelser har arbetat med att inventera potentiellt förorenade områden sedan 1990-talet. Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan vara förorenade. Utifrån inventeringens resultat prioriteras sedan det fortsatta arbetet med att undersöka och sanera. • Genomförda åtgärder i vatten, innehåller fysiska åtgärder som genomförts i och omkring vattendrag. Till exempel biotopvård och fiskutsättning. • Fiskvägar, innehåller uppgifter om befintliga fiskvägar t ex typ av fiskväg, fallhöjd och när fiskvägen togs i bruk. • Vandringshinder för fisk, exempelvis dammar, naturliga hinder (vattenfall) och vägtrummor. • Vandringshinder för öring, bedömning om öring kan ta sig förbi hindren. • NORS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i sjöar (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/databas-for-sjoprovfiske-nors/) • SERS - fångstdata från SLUs databas för provfiske i vattendrag (https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/) • LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning - allmänt vatten. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) har primärt föreskriftsrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen. • LST Samrådsstrukturer fiskförvaltning -enskilt vatten. Vattenområden med i huvudsak enskild fiskrätt. Samrådsstrukturer är i detta avseende rådgivande organ med syfte att bistå med beslutsunderlag gällande frågor inom fiskförvaltningen. Innehållet i kartlagren uppdateras dagligen. Dock ej ""Samrådsstrukturer fiskförvaltning"", som enbart uppdateras vid behov.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes mellan åren 1981 och 2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats. Tolkningen finns dokumenterad på tolkningsöverlägg innehållande avgränsningen av objekten, avgränsning av delobjekt och annan information som hydrologi, hydromorfologi, trädtäckning och ingrepp. Tolkningsöverlägg har sedan inventeringen varit arkiverade på länsstyrelsen. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början utgående från vegetationskartan. För att göra tolkningsöverläggen digitalt tillgängliga har de fotograferats och geokorrigerats (SWEREF 99 TM). För de län som är klara läggs leverans för nedladdning successivt upp. Leveransbeskrivning inklusive kvalitetskontroll framgår av Leverans-PM för respektive län (finns i respektive läns nedladdningsfil i undermapp ""4. Tolkningsskisser""). För närvarande är följande län klara: Stockholm, Värmland, Uppsala, Jämtland, Blekinge, Västmanland, Södermanland, Gävleborg, Dalarna, Kalmar, Göteborg och Bohus, Älvsborg, Skaraborg, Jönköping, Västernorrland, Halland, Gotland, Örebro och Västerbotten.

Karttjänsten från Naturvårdsverket innehåller lagren: - Fågeldirektivet - Habitatdirektivet År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säl- och fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat- och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper.

This web mapping service contains HELCOM monitoring stations network as defined in HELCOM Monitoring manual and HELCOM Assessment units The service is created with ArcGIS Server 10.9 and can be accessed via ArcGIS REST interface or OGC WMS. The service is used by HELCOM Map and Data service.

WMS-tjänsten innehåller de övergripande statusklassningarna från VISS för förvaltningscykel 2016-2021 (tredje cykeln). Bedömningen av hur ett vatten mår gör vattenmyndigheterna enligt speciella regler, så kallade föreskrifter. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) står för föreskrifter över hur det ska göras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) sköter grundvatten. Statusklassificeringen, av både grundvatten och ytvatten, ligger till grund för bestämmandet av miljökvalitetsnormen för varje vattenförekomst. Ekologisk och kemisk status går att se både som avrinningsområden för vattenförekomsterna samt uppdelat i de ingående vattenkategorierna: vattendrag, sjöar och kustvatten. Innehåll ytvatten: ekologisk och kemisk status. Grundvatten: kemisk och kvantitativ status. Det finns en länk till VISS för varje vatten - se VISS för att läsa mer om vattnet. Läs mer på VISS-hjälp om statusklassningarna: https://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta-beskrivs-i-viss/statusklassning/Pages/default.aspx