Dataprodukten innehåller information om genomsnittligt trafikflöde och kommer från mätningar eller bedömningar. Den består av företeelserna avsnittsidentitet, ÅDT fordon, ÅDT lastbilar och ÅDT axelpar. Som beskrivning av kvalitén finns också företeelserna mätmetod, mätårsperiod, osäkerhet fordon, osäkerhet lastbilar samt osäkerhet axelpar. Trafik är viktig grunddata för dimensionering av såväl investeringsåtgärder som drift- och underhållsåtgärder i det statliga vägnätet. Trafik används också för trafik- och samhällsplanering.

Företeelser från Nationella Vägdatabasen (NVDB) för hela vägnätet: - Begränsad bruttovikt - Begränsad fordonsbredd - Begränsad fordonslängd - Begränsat axel - boggitryck - Bärighet - Cirkulationsplats - Förbjuden färdriktning - Förbjuden sväng - Förbud mot trafik - Gågata & Gångfartsområde - Hastighetsgräns - Inskränkningar för transport av farligt gods - Miljözon - Motortrafikled & Motorväg - Tättbebyggt område

Vägdata för transportplanering är en förädlad dataprodukt som genereras utifrån ett antal företeelsetyper (grunddataprodukter). Produkten skapas genom att ett antal för ruttning intressanta egenskaper från de olika grunddataprodukterna ärvs ner till ett gemensamt nät av länkar genom en process kallad homogenisering. Homogeniserat data innebär att ingående företeelsetypernas attribut gäller över ett helt segment (länk). Där attribut förändras avslutas länken och ett nytt segment börjar. Vilka attribut en användare behöver beror på för vilken typ av fordon och till vilket syfte ruttningen eller transportplanering ska göras. Vägdata för transportplanering kan upplevas väldigt omfattande då produkten innehåller data som ska kunna användas för alla typer av fordon som attributen har insamlat.

Datamängden beskriver data om vägtrummor för statliga vägar. Trummors läge utgörs av koordinater för trummans inlopp. Attribut beskriver bl.a. dimension, material och typ för inlopp resp utlopp. Datainsamling pågår och förväntas vara heltäckande till 2025.

Uppgifter för det statliga vägnätet som ajourhålls av Trafikverket: - Driftområde - Huvudväg för godstransport - NRL-nät - Pendling- och serviceväg - Vägunderhållsklass - Vägkategori - Vägtyp

Tekniska företeelser statliga vägdata innehållande: - Korsning - Mittremsa - Stigningsfält - Vägräcke - Vägnybyggnad - Vägombyggnad - Viltstängsel - VVIS (vägväderstationer)

Uppgifter om Sveriges vägnät från Nationella Vägdatabasen (NVDB) om: - Färjeled - Höjdhinder upp till 4,5 meter - Farthinder och Väghinder - Vägbredd - Antal körfält - Korsning Grövre/översiktlig information om: - Bro/tunnel - Slitlager (belagd/grus)

Detta paket innehåller barriärkartor för väg- och järnväg inkl. potentiella passager för större däggdjur. Detaljer om barriärkartorna för större däggdjur finns i följande rapport: http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1364535/FULLTEXT01.pdf Paketet innehåller både vektor-data (geopackage) och en gemensam lyr-fil för Esri användare och en stil-fil för Qgis-användare. Öppna lyrfilen ("Barriaranalys.lyr") i ARCGIS för att läsa in alla datalager med föreslagen layout. I Qgis startar du Qgis och drar in stilfilen så startar den med rätt symbologi. Innehåll --------------------------- Alla lager ligger i en gemensam geopackage-fil som heter Barriaranalys.gpkg. I denna finns följande geopackagelager: 1) "Barriaranalys_2024.lyr" läser in alla övriga lager och styr layouten av kartorna (bör öppnas först om du använder Esri) 2) "Barriaranalys_2024_qgis.qlr" läser in alla övriga lager och styr layouten av kartorna (bör öppnas först om du använder Qgis) 3) Effektområde för potentiella passager vid väg "Effektomrade_passager_vag" = Cirklar som illustrerar passagernas teoretiska, barriärupplösande effektavstånd. Detta avstånd kan vara 500, 1000, 1500 eller 2000 meter beroende på hur hög funktionalitet passagen potentiellt bedöms kunna uppnå. 4) Vägbarriärsträckor: "Barriarer_vag_oklippt" = Vägsträckor som utgör barriärer enligt ett antal kriterier. 5) Kvarvarande vägbarriär: "Barriarer_kvarvarande_vag" = De vägbarriärsträckor som kvarstår efter att sträckor innanför passagers effektavstånd och inom tätorter har uteslutits. 6) Effektområde för potentiella passager vid järnväg: "Effektomrade_passager_jvg" = Cirklar som illustrerar passagernas teoretiska, barriärupplösande effektavstånd. Detta avstånd kan vara 500, 1000, 1500 eller 2000 meter beroende på hur hög funktionalitet passagen potentiellt bedöms kunna uppnå. 7) Järnvägbarriärsträckor: "Barriarer_jvg_oklippt" = Järnvägssträckor som utgör barriärer enligt ett antal kriterier. 8) Kvarvarande järnvägsbarriär: "Barriarer_kvarvarande_jvg" = De järnvägsbarriärsträckor som kvarstår efter att sträckor innanför passagers effektavstånd och inom tätorter har uteslutits. 9) Potentiella passager 2024: "Potentiella_passager_2024" = Passager på barriärsträckor med potential för passager. Dessa inkluderar alla passageplatser som använts för att skapa skikt 3 och 6 samt de passageplatser som bedömts ha en funktion under 10 % men som inte exkluderats i urvalsprocessen. 9) Tätortsbuffert: "Tatorter_50mBuffert" = Tätortsskikt från SCB med en buffert på 50 meter.

Viltolyckskartor för klövvilt utgörs av vektor- och rasterdata som presenterar aggregerad viltolycksstatistik med klövvilt (rådjur, älg, vildsvin, dovhjort och kronhjort) under den angivna femårsperioden. Materialet levereras i en .gpkg-fil som  hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet.

Dataprodukten består av företeelsetypen Vägunderhållsklass och tillhör STVDB. Dataprodukten beskriver gällande standardklassning av vägnätet bland annat för insatser att hålla vägnätet i drift under vinterperioden, den så kallade Vinterväghållningsstandarden. Den innehåller information om genomsnittligt trafikflöde på statliga vägsträckor och har delats upp i fem klasser utifrån storlek på trafikflödet. Vissa sträckor kan vara justerade för att få till längre homogena sträckor inom och utanför driftområdesgränser samt för att passa ihop med klassningen i dataprodukten Underhållstyp väg.