Gränsnoder markerar gräns mellan driftplatser, driftplatsdelar, gränser mellan två olika infrastrukturförvaltare, stationsgräns eller riksgräns.

Möteslängd, den maximala längd ett tågfordon kan ha för att inte påverka säkerhet eller fordonsrörelser på intilliggande spår. I aktuellt fall är längden angiven mellan två signaler på en driftplats.

Dataprodukten innehåller information om genomsnittligt trafikflöde och kommer från mätningar eller bedömningar. Den består av företeelserna avsnittsidentitet, ÅDT fordon, ÅDT lastbilar och ÅDT axelpar. Som beskrivning av kvalitén finns också företeelserna mätmetod, mätårsperiod, osäkerhet fordon, osäkerhet lastbilar samt osäkerhet axelpar. Trafik är viktig grunddata för dimensionering av såväl investeringsåtgärder som drift- och underhållsåtgärder i det statliga vägnätet. Trafik används också för trafik- och samhällsplanering.

Dataprodukten består av objekttypen Bank knuten till det svenska statliga järnvägsnätet. Banken är den del av järnvägsspåret som ligger allra underst. Banken har även termen Banunderbyggnad. På banunderbyggnaden ligger sedan Banöverbyggnaden som består av Ballast, Sliper och Räl. För mer information om de delar som utgör Banöverbyggnad, hänvisas till respektive Dataproduktspecifikation. Banken är det understa lagret i uppbyggnaden av järnvägsspåret och är det som ska bära upp hela tyngden av banöverbyggnad samt tåglast. I nybyggda järnvägar är banunderbyggnaden ofta fast berggrund eller grovt krossad sten. Bärkraft och dräneringsmöjligheter är oerhört viktigt för att banan ska bli hållbar och säker. I vissa fall ersätts banken aven bro, vägport, tunnel eller skärning i jord eller berg. Skärningar beskrivs närmare i ”Dataproduktspecifikation Skärning”. Dataprodukten Bank beskriver bankens höjd och bredd, som det material som använts för fyllning och för åtskiljning av de olika materiallagren. Dataprodukten har sträckutbredning. För instanser på det statliga nätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. För instanser på det icke-statliga järnvägsnätet kopplas produkten till järnvägsnätet med referens till närmast föregående nod. I vissa fall finns referens till närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning även på icke-statligt järnvägsnät.

Spårvidd (Indelning), anger avståndet mellan höger och vänster räl. Det finns en specialare i Haparanda där både 1435mmoch 1524mm används mot Finska gränsen. Det finns också 1435/981 inne på Västerviks driftplats som förbinder smalspårsbangården (891mm) via normalspåret inne på driftplatsen ut till smalspåret mot Hultsfred- Åseda (har tidigare gått fram till Växjö). ). Utöver dessa förekommer 600 mm spårvidd på olika historiska museijärnvägar runt om i landet.

Hägnad, finns i flera olika utföranden för att förhindra spårspring, inhägnad av betesmark eller av andra säkerhetsskäl.

Sliprarnas huvuduppgift är att överföra krafter från rälen till ballasten via elastiska mellanlägg. I kombination med befästningssystemet och ballasten skall sliprarna se till att rätt spårvidd och ett bra spårläge upprätthålls. Dataprodukten Sliper innehåller de sträckor som har enhetliga sliper när det gäller modell, USP, tillverkare, tillverkningsår och inläggningsår. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning.

Dataprodukten Signal (ej ATC) beskriver de signaler som ej är relaterade till ATC. Information till tågföraren via optiska signaler och tavlor finns i alla spår oavsett om de är ATC kontrollerade eller inte. Objekttypen Signal (ej ATC) beskriver placering och utformning av optiska signaler i det svenska järnvägsnätet för signaler som inte är relaterade till ATC. Optiska signaler är ljussignaler med färg, placering och fast eller blinkande sken som ger lokföraren information beträffande framförande av tågsätt. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning samt med uppgift om objektets sidoläge i förhållande till spårlänkens riktning (höger|vänster|båda).

En järnvägsbro är en bro som belastas av tågen. Järnvägsbron är en del av järnvägsnätet. Produkten ska innehålla allmänna uppgifter om alla järnvägsbroar som ingår i Det statliga järnvägsnätet (indelningstyp Trafikverkets spåranläggning) även om inte Trafikverket förvaltar dem. För att kunna söka ut om man planskilt kan passera järnvägen finns attributet ”Typ av planskildhet” som t.ex. kan ha värden för att visa planskildhet för GC-trafik och planskildhet för motordrivna fordon. Ett attribut är Kombinerad jvg/vägbro. Med det menas en bro där väg och järnväg delar på farbanan. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Undantag: De broar som Trafikverket äger och ska förvalta men som ligger vid en nedlagd eller flyttad bana. Dessa broar saknar läge eftersom det inte finns något järnvägsnät att koppla till.

Spårsträcka mellan två intilliggande platser. Med plats avses trafikplatser av typerna driftplatser utan driftplatsdelar, driftplatsdelar och linjeplatser. För icke statligt nät kan platser också utgöras av stationer och hållplatser.