Datamängden består av punkter som var och en utgör centrum för en 10 x 10 km ruta i ett rutnät som täcker Sverige. För varje ruta är antalet observationer per art beräknad och presenteras som data kopplad till mittpunkten.

Datamängden består av punkter som var och en utgör centrum för en 10 x 10 km ruta i ett rutnät som täcker Sverige. För varje ruta är antalet observationer och antalet taxa beräknad och presenteras som data kopplad till mittpunkten.

Eftersök efter fjällkrassing Braya linearis, en annex-art i Art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen Västerbotten på uppdrag av Naturvårdsverket. Själva fynduppgifterna ligger i Artportalen https://www.artportalen.se.

Data innehåller flygbildstolkningar av Natura 2000 och skyddade områden som genomfördes inom projektet "Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden" och som avslutades 2008. Flygbildstolkningen är gjord av Metria och är baserad på infraröda flygbilder från 4600 meters höjd, tagna 1997 eller senare. Tolkning har skett enligt en fastställd manual och har fokus på att tolka de naturtyper som ingår i Art- och Habitatdirektivets bilaga 1. Data är inte tillgängliga on-line men finns via NV-05499-24

Länsstyrelsen Västerbotten och ArtDatabanken gjorde en utökad baskartering av alpina översilningskärr (annex I-naturtypen 7240) i fjällen i Västerbottens län. Syftet var att öka kunskapen om det dåligt kända habitatet som ett underlag för biogeografisk uppföljning. Sammanlagt besökte vi sju olika fjällområden och avgränsade samt dokumenterade (referens: manual för basinventering av fjäll- och bergnaturtyper, Naturvårdsverket 2007) strukturer/funktioner samt typiska arter. Resultatet är GIS-skikt (lagras i NNK) samt excelfiler, foton och GPS-data. Data finns tillgängligt som en del av den generella NNK-karteringen, urprungsinventeringen finns via NV-05499-24.

Arbetet (rapport och data) redovisar ett uppdrag med syfte att ta fram underlag för beslut om kompletterande kartering av naturtyperna i Art- och habitatdirektivets bilaga 1, 2320 Rissandhedar och 2330 Grässandhedar i Sverige. Arbetet baseras på en baskartering som genomfördes 2013 som har kompletterats med ytterligare indata och GIS-analyser. Fyra testområden har tolkats i IR-bilder.

Framtida potentiella lövskogar är ett projekt med målet att identifiera potentiella utvecklingsområden för lövskog vilket kan främja arbetet med både grön infrastruktur och värdetrakter inom både planering och beslutsfattande. Syftet med projektet är att i samband med att kartera dessa områden, presentera dessa som digitala tjänster som riktar sig till användare på både informations- och expertnivå. Detta är en del i en förstudie där kartinformationen tagits fram för två områden, ett i södra Sverige och ett i Västernorrland. Dataseten som tagits fram har tagits fram med stöd av en referensgrupp med deltagare från Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och representanter för markägare.

Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen till och med 2011. Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013). Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.

Analys av riskskogar för angrepp av granbarkborre med zoneringar från skyddade områden. Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand. Data är inte tillgängligt on-line, men finns via NV-08582-14. Skogar i Skogsstyrelsens riskindex beskrivs här som riskskogar. I princip är det granskogar med risk för angrepp av granbarkborrar. Dessa har identifierats på grund av ålder, volym, växtplats, etc. För att ge en tydlig bild av hur riskskogar fördelar sig i och runt varje naturreservat eller nationalpark har Naturvårdsverket genomfört en granskogsanalys med zoneringar. I denna är riskskogarna i och kring varje skyddat område kartlagda i zoner så att det framgår: • Hur mycket riskskog det finns i varje naturreservat, nationalpark etc • Hur mycket riskskog det finns i närzonen dvs, i direkt anslutning till naturreservatet, 1-300 meter från riskskog i naturreservat • Hur mycket riskskog det finns i den yttre närzonen, dvs 301-500 meter från riskskog i naturreservat • Dessutom ingår även riskskogar från omgivningszonen för att ge en bild av situationen i landskapet, 501-1000 meter från riskskog i naturreservat. Underlaget är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag till Länsstyrelserna i arbetet med att minska angrepp från granbarkborrar i skyddade skogar men shape-filerna och statistiken i bifogad excelfil kan förstås vara av intresse även för andra.

Species Distribution Models (SDM) were used to predict and identify priority areas for enhanced monitoring of cetaceans in eastern Canadian waters off Nova Scotia, Newfoundland and Labrador. This data set represents information presented in Gomez et al. (2020) and includes sighting records and SDM outputs for ten cetacean species with sufficient records (n > 450) and sightings only for an additional six species. For more information about sighting records including which were included in each SDM, please see Gomez et al. 2020. This study used a compilation of aerial- and vessel-based cetacean sightings data from 1975-2015 assembled in Gomez et al. (2017) from variety of sources. Note that sightings data from many of these sources are not effort-corrected and apparent distribution patterns based on these opportunistic sightings data are biased by when and where survey activities were conducted. Unfavorable weather and reduced visual effort in winter, spring, and autumn likely account for the fewer sighting records in these seasons compared to summer. The dataset does not include dead animal, stranding, entanglement or entrapment data. While some of the databases include records obtained during the whaling period (catches or sightings recorded prior to 1975), for all analyses/modelling conducted in this study, only sightings of free-swimming whales obtained during the post-whaling period (1975-2015) were used. Quality control checks included discarding all records outside of our study area and removing redundant records (identical species, day, month, latitude and longitude).The data used do not reflect any updates or corrections to the databases that have occurred since the data were compiled in 2016. Sightings are not available for download here, please contact the original data sources listed below to obtain raw sightings data. This study represents an important initiative in eastern Canada to highlight key areas for cetacean monitoring in waters off Nova Scotia, Newfoundland and Labrador. Habitats with high suitability are interpreted as areas where cetacean monitoring efforts may be prioritized, and results can help direct future survey efforts. These model outputs used cetacean sightings from several decades and dynamic environmental predictors that used seasonal averages across multiple years. As proxies for prey availability, five predictor environmental variables were selected for the SDM: ocean depth, compound topographic index, sea surface temperature, areas of persistently high chlorophyll-a concentration, and regional chlorophyll-a magnitude. See Gomez et al. (2020) for further details on modelling methods. Persistent patterns over time (between 1975-2015) are the main patterns expected to be captured by these models. Further, SDM results presented here are not the same as species density maps; rather, they portray predicted suitable habitat based on environmental characteristics and sightings data that were not always derived from effort-based surveys. Consequently, the use of these models in marine spatial planning processes should be accompanied by complimentary approaches such as acoustic and visual validation of the SDM results as well as additional monitoring and modeling efforts. Please refer to Gomez et al. (2020) for examples on how to best use these data outputs. Future efforts will focus on using more recent data and improving these models to facilitate the inclusion of cetaceans in marine spatial planning processes that are currently underway. Data sources: Fisheries and Oceans Canada Maritimes region and Newfoundland and Labrador region (Whale Sightings Database, Ocean and Ecosystem Sciences Division, Dartmouth, NS; http://www.inter.dfo-mpo.gc.ca/Maritimes/SABS/popec/sara/Database, MacDonald et. al. 2017) Ocean Biogeographic Information System (OBIS; http://www.iobis.org/), North Atlantic Right Whale Consortium (NARWC; http://www.narwc.org/) Whitehead Lab at Dalhousie University (http://whitelab.biology.dal.ca/) Environment and Climate Change Canada’s (Canadian Wildlife Service) Eastern Canada Seabirds at Sea (ECSAS) program (Gjerdrum et al. 2012). References: Gomez, C., Konrad, C.M., Vanderlaan, A., Moors-Murphy, H.B., Marotte, E., Lawson, J., Kouwenberg, A-L., Fuentes-Yaco, C., Buren, A. 2020. Identifying priority areas to enhance monitoring of cetaceans in the Northwest Atlantic Ocean. Can. Tech. Rep. Fish. Aquat. Sci. 3370: vi + 103 p. http://waves-vagues.dfo-mpo.gc.ca/Library/40869155.pdf Gomez C, Lawson J, Kouwenberg A, Moors-Murphy H, Buren A, Fuentes-Yaco C, Marotte E, Wiersma YF, Wimmer T. 2017. Predicted distribution of whales at risk: identifying priority areas to enhance cetacean monitoring in the Northwest Atlantic Ocean. Endangered Species Research 32:437-458 https://www.int-res.com/abstracts/esr/v32/p437-458/ Gjerdrum, C., D.A. Fifield, and S.I. Wilhelm. 2012. Eastern Canada Seabirds at Sea (ECSAS) standardized protocol for pelagic seabird surveys from moving and stationary platforms. 31 Canadian Wildlife Service Technical Report Series No. 515. Atlantic Region. vi + 37 p. MacDonald, D., Emery, P., Themelis, D., Smedbol, R.K., Harris, L.E., and McCurdy, Q. 2017. Marine mammal and pelagic animal sightings (Whalesightings) database: a user’s guide. Can. Tech. Rep. Fish. Aquat. Sci. 3244: v + 44 p.