Datamängden består av punkter som var och en utgör centrum för en 10 x 10 km ruta i ett rutnät som täcker Sverige. För varje ruta är antalet observationer och antalet taxa beräknad och presenteras som data kopplad till mittpunkten.

Datamängden består av punkter som var och en utgör centrum för en 10 x 10 km ruta i ett rutnät som täcker Sverige. För varje ruta är antalet observationer per art beräknad och presenteras som data kopplad till mittpunkten.

Data innehåller flygbildstolkningar av Natura 2000 och skyddade områden som genomfördes inom projektet "Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden". Flygbildstolkningen är gjord baserad på infraröda flygbilder från 4600 meters höjd, tagna 1997 eller senare. Tolkning har skett enligt en fastställd manual och har fokus på att tolka de naturtyper som ingår i Art- och Habitatdirektivets bilaga 1.

Samlade kunskapen om naturvärdena i Jönköpings län, gjord 1995 utifrån befintliga inventeringar (exkl. Habo och Mullsjö kommuner). NVP95, fram till år 1995, enskilda inventeringar preciseras.

Eftersök efter fjällkrassing Braya linearis, en annex-art i Art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen Västerbotten på uppdrag av Naturvårdsverket. Själva fynduppgifterna ligger i Artportalen https://www.artportalen.se.

Analys av riskskogar för angrepp av granbarkborre med zoneringar från skyddade områden. Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand. Skogar i Skogsstyrelsens riskindex beskrivs här som riskskogar. I princip är det granskogar med risk för angrepp av granbarkborrar. Dessa har identifierats på grund av ålder, volym, växtplats, etc. För att ge en tydlig bild av hur riskskogar fördelar sig i och runt varje naturreservat eller nationalpark har Naturvårdsverket genomfört en granskogsanalys med zoneringar. I denna är riskskogarna i och kring varje skyddat område kartlagda i zoner så att det framgår: • Hur mycket riskskog det finns i varje naturreservat, nationalpark etc • Hur mycket riskskog det finns i närzonen dvs, i direkt anslutning till naturreservatet, 1-300 meter från riskskog i naturreservat • Hur mycket riskskog det finns i den yttre närzonen, dvs 301-500 meter från riskskog i naturreservat • Dessutom ingår även riskskogar från omgivningszonen för att ge en bild av situationen i landskapet, 501-1000 meter från riskskog i naturreservat. Underlaget är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag till Länsstyrelserna i arbetet med att minska angrepp från granbarkborrar i skyddade skogar men shape-filerna och statistiken i bifogad excelfil kan förstås vara av intresse även för andra.

Inventering av grova ekar med efterträdare i Särö, Tjolöholm och Hördalen, utförd av ProNatura under åren 2004-2005. Kombineras med LstN Trädinventering och LstN Skyddsvärda träd (Äldre inventering) för en mer heltäckande bild av länets särskilt skyddsvärda träd.

Skikt över beslutade viltvårdsområden i Jönköpings län. viltvårdsområden beslutade enligt lag (2000:592) om viltvårdsområden.

Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen till och med 2011. Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013). Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen.

Kernel density estimation (KDE) utilizes spatially explicit data to model the distribution of a variable of interest. It is a simple non-parametric neighbour-based smoothing function that relies on few assumptions about the structure of the observed data. It has been used in ecology to identify hotspots, that is, areas of relatively high biomass/abundance, and in 2010 was used by Fisheries and Oceans Canada to delineate significant concentrations of corals and sponges. The same approach has been used successfully in the Northwest Atlantic Fisheries Organization (NAFO) Regulatory Area. Here, we update the previous analyses with the catch records from up to 5 additional years of trawl survey data from Eastern Canada, including the Gulf of Saint Lawrence. We applied kernel density estimation to create a modelled biomass surface for each of sponges, small and large gorgonian corals, and sea pens, and applied an aerial expansion method to identify significant concentrations of these taxa. We compared our results to those obtained previously and provided maps of significant concentrations as well as point data co-ordinates for catches above the threshold values used to construct the significant area polygons. The borders of the polygons can be refined using knowledge of null catches and species distribution models of species presence/absence and/or biomass.