From 1 - 10 / 20
  • Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes mellan åren 1981 och 2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats. Tolkningen finns dokumenterad på tolkningsöverlägg innehållande avgränsningen av objekten, avgränsning av delobjekt och annan information som hydrologi, hydromorfologi, trädtäckning och ingrepp. Ritfilmerna med tolkningsöverlägg har sedan inventeringen varit arkiverade på länsstyrelsen. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början utgående från vegetationskartan. För att göra tolkningsöverläggen digitalt tillgängliga har de fotograferats, geokorrigerats till koordinatsystem RT90 (som gällde under VMI) och sedan konverterats till SWEREF. För de län som är klara läggs leverans för nedladdning successivt upp. Leveransbeskrivning inklusive kvalitetskontroll framgår av Leverans-PM för respektive län (finns i respektive läns nedladdningsfil). För närvarande är följande län klara: Stockholm, Värmland, Uppsala.

  • Hyperspektral IR, data från borrkärnor (rådata, nivå 0) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Informationen består av rådata, dvs. den har inte genomgått någon vidare processering (ingen datakorrektion eller normalisering).

  • "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

  • Data har producerats inom projektet ”Analyser av skogliga värdetrakter och nätverk i den boreala regionen” där syftet har varit att genomföra landskapsanalyser utifrån kända skogliga värdekärnor inom och utanför formellt skyddade områden i den boreala regionen med hjälp av geografiska analyser. De län som omfattats av projektet är Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Projektets användare/kravställare har varit Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Material är ett arbetsmaterial.

  • Buskskikten är producerade från laserdata (Nationella höjdmodellens punktmoln från Lantmäteriet) och inkluderar höjder mellan 0,5 och 5 m. Till varje pixel återfinns information om höjd (tre klasser), täckningsgrad (i 10 % intervall) och laserscannings aktualitet samt avstånd till olika ägoslag/företeelser inklusive skogsbryn, åkerholmar, vattendrag, sjöar, hav, våtmarker, vägar, kraftledningsgator, ängs- och betesmarker, åkermarker, övriga gräsmarker, skyddade områden och träd som inte tillhör en skog.

  • Den satellitbaserade våtmarksövervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Sedan 2007 ingår "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram och inom en tioårsperiod ska det första inventeringsvarvet vara genomfört i hela Sverige. Arbetet utförs inom Naturvårdsverkets ramavtal med experter på satellitövervakning och sker i nära samarbete med berörda länsstyrelser. De större länen behandlas separat medan de mindre länen samkörs i länsgrupper för att undersökningen ska bli kostnadseffektiv. Varje län/länsgrupp tar cirka två år att färdigställa. För att ytterligare skynda på processen genomförs två län/länsgrupper samtidigt med visst överlapp. Här framgår den nationella tidplanen för den satellitbaserade våtmarksövervakningen 2007-2017. - Norrbotten: 2007-2009. - Västerbotten: 2009-2011. - Jämtland & Västernorrland: 2011-2012. - Dalarna & Gävleborg: 2012-2014. - Västra Götaland, Värmland & Örebro: 2014-2015. - Gotland, Kalmar, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland & Östergötland: 2015-2016. - Blekinge, Halland, Jönköping, Kronoberg & Skåne: 2016-2017.

  • Områden (inom t.ex. Naturreservat, Nationalparker, djur- och växtskyddsområden mfl) med föreskrifter som inskränker rätten att färdas eller vistas i området, permanent eller under en del av året. Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område upprättas om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas. I Örebro län finns det för närvarande brister i ajourföringen vad gäller tillträdesförbud, och pga det så redovisas inte tillträdesförbud inom länet.

  • Hyperspektral IR, data från borrkärnor (processerad, nivå 2) består dels av bilder tagna med högupplöst optisk kamera och dels av infraröda bilder. Data har tagits fram genom att borrkärnor från SGUs arkiv har skannats och analyserats med avseende på mineralens förmåga att reflektera och absorbera olika våglängder av det elektromagnetiska spektrumet. Kamerorna i skannern täcker det synliga spektrumet, samt den kortvågiga och långvågiga delen av det infraröda (IR) spektrumet. Mineralen som utgör beståndsdelarna i borrkärnan ger ofta karakteristiska signaturer i dessa våglängdsintervall och kombinationen av kortvågig och långvågig IR ger ett dataset som har stor potential för mineralidentifikation. Information om mineralsammansättningen i en borrkärna ger kunskap användbar för tolkning och modellering av bergarters ursprung och geologiska utveckling. Nivå 2 representerar en processeringsnivå där data är klargjort för eventuell vidare spektral processering och produktgenerering. Notera att mineralidentifikation inte ingår i nivå 2, utan detta kräver vidare bearbetning och tolkning av datat.

  • Data har producerats inom projektet ”Analyser av skogliga värdetrakter och nätverk i den boreala regionen” där syftet har varit att genomföra landskapsanalyser utifrån kända skogliga värdekärnor inom och utanför formellt skyddade områden i den boreala regionen med hjälp av geografiska analyser. De län som omfattats av projektet är Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Projektets användare/kravställare har varit Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland.

  • Datamängden ”Sur sulfatjord” visar var det kan finnas sura sulfatjordar längs Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens kust. Informationen kan användas för att identifiera områden där det är viktigt att undvika markanvändning som kan leda till negativ påverkan från sur sulfatjord eller där det är lämpligt att vidta åtgärder för att minska miljöbelastning från jordarna. ”Sur sulfatjord” består av en yttäckande modellering och insamlade punktobservationer av sur sulfatjord. Den modellerade kartan visar den sannolika utbredningen av sur sulfatjord. Punktobservationerna kommer från kartering och provtagning av sur sulfatjord som utförts inom olika projekt på SGU. Klasserna i den yttäckande modellen är ”Ej sur sulfatjord”, ”Aktiv sur sulfatjord på potentiell sur sulfatjord” och ”Potentiell sur sulfatjord”. För varje klass finns dessutom ett separat raster som visar hur säker klassningen är i varje punkt (från 0 – 100 procents sannolikhet).