GE.Bedrock 1:1 000 000 is a transformed version of the SGU product Bedrock1:1 million with the purpose to conform to the Inspire data specification for Geology encoded according to GeoSciML 4.0. It is also a contribution to the OneGeology initiative (www.onegeoloy.org). Data is represented in a two-dimensional model of the top of the bedrock, describing identified geological units geometry, the material composition of the units and geologic events that has acted on the units. Shear displacement structures like faults on the top of bedrock are also included in the model. The main features of the bedrock geology of Sweden is represented in the produkt and since it is based on compilation of bedrock maps of different scales, age and quality the accuracy of the data varies within the dataset. The product is produced for presentation at the scale of 1:1 miilion which means that some units are heavily generalized.

The dataset GE.Bedrock 1:1 million covering the whole of Sweden is available in this OGC WFS service. The service delivers data compliant to the Inspire theme Geology encoded as GeoSciML 4.0. FeatureTypes included are MappedFeature and GeologicUnit. MappedFeatures (geometry) are specified by GeologicUnits containing information on lithology and age. The underlying dataset GE.Bedrock 1:1 million also contains information on shear displacement structures like faults that are not included in this service.

Produkten visar översiktligt den variation i värmeledningsförmåga som finns i Sveriges berggrund. Kartans ytor är baserade på berggrundskartan i SGU:s kartdatabas Berggrund 1:50 000 – 1:250 000. I kombination med punktinformation värmeledningstal i bergartsprov, se produkt Modaldata och värmeledningstal (öppna data), så går det att i vissa områden få bättre information om bergarternas mineralsammansättning och beräknade värmeledningstal. Informationen kan användas för översiktlig planering av markanvändning med avseende på anläggning av geoenergi.

Primärkarta över Värmdökommun. Primärkarta finns för de centrala delarna av kommunen/tätorter. Informationen består av vägar, byggnader, anläggningar på allmän mark, fastigheter och höjdkurvor.

I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomsterna med bedömningar av 35 olika kvalitetsfaktorer från VISS. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar, exempelvis fisk, bottenfauna och tungmetaller. Datat uppdateras kontinuerligt.

Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning av skredrisker visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred. På uppdrag av regeringen kartlades skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv 2009-2011 mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdrag ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. I april 2012 redovisades det s k Göta älvuppdraget (GÄU) i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.sgi.se samt https://www.sgi.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, transportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik]

Datamängden redovisar järnvägens infrastrukturägare enligt Inspiretema transportnät (TN) OwnerAuthority. Datamängden går att komma åt via wms, wfs och nedladdning av förgenererade filer.

Nedladdningstjänst för datamängden: Naturtypskartering WMS-tjänst innehållande Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS). Syftet med KNAS är att ha en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA). Karteringen görs per satellitbild och ett delresultat är en grundkartering som täcker mer än 95 % av Sverige. Den slutliga karteringen omfattar de objekt som ska karteras. Dessa har genomgått en visuell kontroll och en bestämning av om kala skogsområden är skogliga impediment eller hygge/ungskog. Den aktuella versionen av KNAS är KNAS 6 som är en sammanslagning av KNAS 4 (nedanför fjällnära gränsen) och KNAS 5 (ovanför fjällnära gränsen). Karteringens utbredning utökas kontinuerligt genom att nya områden läggs till, detta uppdateras regelbundet i tjänsten (ca 6-8 vecka).

Befolkningsstatistik redovisas för Rutor (1x1 km). Statistiken avser 2022-12-31.

Länsstyrelsen beslutade den 5 september 2018 om ”Plan för skydd av värdefull natur i Kronobergs län 2018–2022”. Planen redovisar vilka områden som Länsstyrelsen och kommunerna utreda för formellt skydd av värdefulla naturmiljöer. Syftet med planen är att bidra till öppenhet, skapa framförhållning, göra nödvändiga prioriteringar och presentera hur aktuella miljömål ska kunna nås. Planen ska styra och underlätta arbetet men är inte bindande. Beslutet om plan är förlängt tom 2025. GIS-skiktet visar vilka ytor som ingår i planen, men observera följande: - Detta är en plan- det går inte att i förväg förutse exakt vilka områden som i slutänden blir föremål för formellt skydd eftersom detta beror av flera faktorer som klarläggs vid närmre utredning t.ex. vilka naturvärden som finns vid närmre fältinventering och berörda fastighetsägares önskemål om typ av avsättningar. Det påverkas också av vilka önskemål om skydd som kommer in från fastighetsägare, vilka områden som bjuds ut till försäljning, m.m. -För vissa områden är avgränsningen bara en grov avgränsning av utredningsområde medan för andra, där större utredning skett, är gränsen mer noggrann.