SGI Statens geotekniska institut är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till att minska riskerna inom det geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska kunna bo på säker grund, så att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid stranderosion. SGI's skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc - se vidare SGI Varia 512. Antal objekt apr 2026: 1576 st. Vissa större skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB's Naturolycksdatabas. [Geoteknik]

SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nätverks-DGNSS-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering med en halvmeters noggrannhet i realtid. Med begreppet DGNSS menas vanligen relativ kodmätning i realtid på en frekvens, det vill säga GNSS-mottagarens (Global Navigation Satellite System) position bestäms relativt en känd punkt.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform (som bildades med stöd av 19 § naturvårdslagen) och ett begrepp som inte finns i miljöbalken. Det ersätts successivt med andra skyddsformer, men fram tills dess gäller bestämmelserna i landskapsskyddsområdena. Särskilda föreskrifter finns framtagna för varje landskapsbildsskydd. Skyddet reglerar bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden. Det reglerar inte skogsbruk och jordbruk. Länsstyrelserna handlägger landskapsbildsskydd. Kontakta respektive länsstyrelse om ytterligare information efterfrågas.

Nedladdningstjänst för datamängden: Biogeografiska regioner

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Öppna tjänster (WMS, WFS, REST-API) mot Sveriges Natura 2000-områden. Natura 2000-databasen omfattar svenska områden som pekats ut att ingå i EU:s sammanhängande europeiska ekologiska nätverk av naturområden, Natura 2000. Informationen visar de beslut som Sveriges regering har fattat vid olika tillfällen om områden till nätverket. Natura 2000-områden utpekas enligt EU:s art- och habitatdirektiv (direktiv 92/43/EEG) eller fågeldirektiv (direktiv 79/409/EEG), ibland båda direktiven. I tjänsterna visas detta som: •Natura 2000 (SCI), områden utpekade enligt art- och habitatdirektivet •Natura 2000 (SPA), särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet •Natura 2000 (SPA/SCI), områden som är utpekade enligt båda direktiven. Tjänsterna ger information om vilka arter och/eller naturtyper som området är utpekat för att bevara. Fågeldirektivet behandlar fåglar. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Tjänsterna ger inte tillgång till den fullständiga databasen. Naturvårdsverket ansvarar för informationen i databasen men respektive länsstyrelse är primär källa för all denna information.

Handelsområden är koncentrationer av arbetsställen i SCB:s företagsdatabas med SNI 47 Detaljhandel, vilka tillsammans bildar ett geografiskt avgränsat område, bestående av: 1. minst fem detaljhandelsföretag, eller 2. fyra detaljhandelsföretag, vilka tillsammans har minst 100 anställda. Syftet med handelsområdena är att ge en både översiktlig och heltäckande bild av detaljhandeln i Sverige, avseende geografisk lokalisering, antal handelsområden, antal anställda inom handelsområdena och hur mycket mark de tar i anspråk. Handelsområden redovisas som ytor. Handelsområden kan överlappa andra typer av områdesavgränsningar från SCB, som tätorter och småorter. Handelsområden utgör ett komplement till datamängden verksamhetsområden. Dessa två områdestyper kan överlappa varandra geografiskt. Handelsområden publiceras från och med 2015 vart femte år.

Data innehåller flygbildstolkningar av Natura 2000 och skyddade områden som genomfördes inom projektet "Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden" och som avslutades 2008. Flygbildstolkningen är gjord av Metria och är baserad på infraröda flygbilder från 4600 meters höjd, tagna 1997 eller senare. Tolkning har skett enligt en fastställd manual och har fokus på att tolka de naturtyper som ingår i Art- och Habitatdirektivets bilaga 1. Data är inte tillgängliga on-line men finns via NV-05499-24

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.