Datamängd för vägar och vägpunkter hämtad från Trafikverkets produkter: Vägslag, Väghinder, Rastplats och Vändmöjlighet.

Ett spårkors är en växeltyp där spåren korsar varandra i samma plan. Spårkorset har inga rörliga delar och det finns ingen möjlighet att byta/växla spår. Ett spårkors ses funktionellt som en växeltyp men datamässigt saknar den spårväxelns funktion som nod i referensnätet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla, med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Läget för spårkorset anges för spårkorsets tänkta mittpunkt.

Syftet med dataprodukten bytespunkter är att ange platser där det finns en koppling mellan olika transportnät och/eller trafikslag. Bytespunkterna ska även utgöra en nationell referens och tas fram i samarbete mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Datamängden är att betrakta som testdata. Både fullständighet och aktualitet är bristande. En bytespunkt (TransferNode) är beskrivning av en plats där byte mellan olika transportmedel eller trafikslag är möjligt. En bytespunkt innehåller minst en stoppunkt (StopPoint) där varje stoppunkt endast hör till ett trafikslag. Stoppunkter utgör de platser där transportmedel kan stanna och där personer kan kliva på/av och/eller gods kan lastas på/av. Om det på en plats skulle kunna finnas gemensamma bytespunkter för Luft/Sjö/Väg/Järnväg så skapas endast en bytespunkt enligt följande hierarkiska ordning: 1. Flygplats (LFV) 2. Hamn (SjöV) 3. Järnväg (TRV) 4. Väg (TRV) Kompletterat med dataprodukten stoppunkt kan man beskriva kopplingen mellan olika transportnät och/eller trafikslag för en bytespunkt. Attributet TransportTypeValueOwner anger det trafikslag som är ”huvudägare” till bytespunkten enligt hierarkin ovan. Attributet TransportModeCode anger typ av transportslag som betjänas av bytespunkten. Dataprodukten bytespunkter är inte direkt lägesanknuten till ett trafiknät. Via dataprodukten stoppunkter kan en bytespunkt få en koppling till ett trafiknät. Datamängden tillhandahålls via beställning till Trafikverket: geografisk.information@trafikverket.se.

En plankorsning är en korsning mellan väg och järnväg i samma plan i syfte att möjliggöra säkra och kostnadseffektiva passager för olika trafikslag och järnväg, där olika trafikslag framförallt innebär bilister, men även gående, cyklister och skoterförare. En plankorsning kan vara försett med ett antal olika säkerhetsutrustningar och komponenter både för järnvägstrafiken och för vägtrafik. För objekten ska redovisas hur de är utrustade (ex olika bommar, ljussignaler etc). Det stora antalet komponenter finns med för att underlätta underhållsarbetet. Ett stort antal attribut finns med för att kunna utvärdera plankorsningarnas trafiksäkerhetspåverkan och kunna föreslå bortbyggnad eller ombyggnad av korsningar med brister. För att kunna lokalisera korsningen finns uppgifter om läge, både i relation till järnvägsnätet men också med GPS-koordinater (northing, easting) samt uppgifter om t ex vägnamn. En plankorsning existerar i dataprodukten, så länge som någon juridiskt har rätt att använda den även om den fysiskt sett är borttagen. En stor del av information till dataprodukten Plankorsning hämtas från NVDB (för data relaterat till plankorsningen sett från vägen) och Plk-webb. De attribut som hämtas förklaras i korthet i dataproduktspecifikationen. Ett antal objekttyper hämtas också in i dataprodukten och visas eller används i beräkningar, se referenserna[105-108] i dataproduktspecifikationen. • Attributet Gällande vägskydd genererar attributvärden för Vägskydd(NVDB) och Klass enligt 2009/149/EG automatiskt. • Attributet Ursprunglig linje visar värden från indelningstypen Linje för vägkorsning på plankorsningens placering på en sträcka. Plk-webb använder attributet för att ange vilken riktning som kilometertalet ökar och därmed kunna veta vilket som är höger respektive vänster sida. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Ett plankorsningsobjekt kan vara kopplat till flera spårlänkar (objektet ska kopplas till samtliga korsande spårlänkar).

Vändskiva, anordning för att vända riktning på tåg- arbetsfordon för att få optimal användning av fordonet eller för att ett eller flera ingående spår delas upp till flera mot ett lokstall.

Signalpunktstavla ERTMS är en viktig komponent i säkerhetssystemet ERTMS. Den motsvarar signalläge i konventionellt system dvs. en punkt i spåret som inte får passeras utan körtillstånd. Varje driftplats efter järnvägen omges av ett antal informationspunkter som markerar signallägen för in- och utfart till driftplatsen och där körtillstånd krävs för passage. För positioner ute på spårnätet finns linjetavlor och mellantavlor. En Balisgrupp ERTMS är oftast placerad i omedelbar anslutning till Signalpunktstavla ERTMS. De viktigaste objektattributen för Signalpunktstavla ERTMS är följande: • Typ av IP (Infopunkt): Infartstavla, utfartstavla, mellantavla eller linjetavla. • Riktningsgiltighet: I vilken riktning signalen gäller • Platssignatur: Till vilken plats tavlan är kopplad. (Senast passerad driftplats för Linjetavlor och Mellantavlor). •Nummer: Signalpunktens nummer (unikt) Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning.

Dataprodukten omfattar data om de vägsträckor där trafikregeln för motortrafikled gäller, meddelad genom föreskrift beslutad av länsstyrelse och i något fall kommun Dataprodukten består av företeelsetypen Motortrafikled som tillhör produktgruppen NVDB samt produktundergruppen Trafikregelföreteelsetyper i NVDB. Dataprodukten omfattar trafikregel om motortrafikled. Dataprodukten registreras på bilnätet. Bilnätet omfattar de referenslänkar där vägtrafiknätär angivet som Bilnät. Syftet med dataprodukten är att visa var trafikregeln motortrafikled gäller. Motortrafikled har särskild skyltning och särskilda regler som innebär att endast motorfordon som inte är långsamtgående får färdas på den. Sedan 1990-talet har de flesta motortrafikleder i Sverige byggts om och fått mitträcken, vilket innebär att de blivit mötesfria, växelvisindelade i 2+1 körfält. Dataprodukten kan användas för reglering av trafikens framkomlighet genom att i applikationer för ruttplanering och navigering styra fordon i möjligaste mån till motortrafikleder och motorvägar.

Dataprodukten Plats/Platsmitt ska motsvara vissa typer av trafikplatser som omfattar: • Driftplats med driftplatsdelar- ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen • Linjeplats - plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. • Det finns ytterligare tre typer av trafikplatser som kallas hållställe, hållplats resp. övrig plats. Dessa ingår inte i Plats/platsmitt utan är en egen dataprodukt benämnd Hållplats/Hållställe/Övrig plats. Namn och Signatur (förkortat namn) är två viktiga attribut till dataprodukten. Då nya trafikplatser byggs fastställs namn och förkortning av Transportstyrelsen innan de läggs in i dataprodukten. Det gäller även om namn eller förkortning förändras på en befintlig trafikplats. I kombination med god säkerhetskommunikation borgar ett unikt namn på varje trafikplats för att inga missförstånd uppstår mellan trafikledning och personal som arbetar i spårmiljön. Transportstyrelsen beslutar om namn och förkortning efter att Trafikverket har haft samråd med lokala och regionala intressenter. Produkten ska ha koordinater i SWEREF 99 TM och uppgifter om höjd över havet (meter) angivet för platsmitten. Vidare ska vissa trafikrelaterade uppgifter finnas, som om: • den är bevakad, obevakad eller stängd • det finns möjlighet för tågklareraren att ge körtillstånd och om det finns en lokal tågklarerare eller om platsen är fjärrstyrd • det är en obevakad vänddriftsplats eller ej Produkten ska ha ett par uppgifter som är kartrelaterade. Det ena är vilken dignitet platsen har vid utritning på karta och det andra är textläget på kartan för textsättning av namnet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Plats/platsmitt kan förekomma på fler spårlänkar.

Dataprodukten ISA, som tillhör produktgruppen Förädlade vägdataprodukter (d.v.s. data som hämtats från flera produkter och sammanställts), innehåller hastighetsgräns enligt trafikföreskrifter och en flagga för om vägavsnittet är en Gren (från produkten Vägnummer), samt en avvikelsemarkering som indikerar att högsta tillåtna hastighet är oklar för en sträcka. Sträckor som har en sådan avvikelsemarkering har skapats utifrån en avvikelserapport där någon, vanligen en fordonsförare, noterat att hastighetsgränsen enligt ett vägmärke och motsvarande uppgift i fordonsutrustningen inte stämmer överens. Avvikelser som rapporterats, och som beror på skillnad mellan RDT och NVDB registreras inte som avvikelser och tas alltså inte med i ISA, eftersom sådana brister ska korrigeras omgående i NVDB Hastighetsgräns. Syftet med produkten är att stödja och informera föraren om gällande hastighetsgräns. Med den förädlade produkten blir det enkelt att komma åt information utan att behöva gå till flera olika källor med grunddata. Genom att produkten förutom vanliga ISA-data innehåller oklarheter, som rapporterats som avvikelser, kan produkten användas i affärskritiska applikationer, t.ex. inom bilförsäkringar där förarens försäkringsavgifter påverkas av körsättet. På sträckor märkta som oklarheter, d.v.s. Avvikelserapport finns, kan applikationer bortse från körsättet då hastighetsgränsen i databasen överskrids.

Dataprodukten består av företeelser av typen Bro och Tunnel som ingår i Nationella Vägdatabasen (NVDB) och omfattar data om överfarter, underfarter samt tunnlar på vägsträckor. Data förekommer bl.a. vid broar, planskilda korsningar, vägportar samt tunnlar. Syftet med denna dataprodukt är att visa var det finns konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar, gång- och cykelvägar eller genom berg eller jord. Dataprodukten består av företeelser av typen Bro och Tunnel som tillhör produktgruppen NVDB samt produktundergruppen Vägtekniska företeelsetyper i NVDB. Dataprodukten består av företeelser med utbredningar som är knutna till vägnätet. Dataprodukten innehåller uppgifter om överfarter, underfarter samt tunnlar som tillåter trafik. Förekommer bl.a. vid broar, planskilda korsningar, vägportar samt tunnlar. Det är bara för konstruktioner av typen ”överfart”, ”tunnel” samt ”överfart och underfart” som längden anges. För typen ”överfart och underfart” är det överfartens längd som anges. Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika.