Datamängd för vägar och vägpunkter hämtad från Trafikverkets produkter: Vägslag, Väghinder, Rastplats och Vändmöjlighet.

En plankorsning är en korsning mellan väg och järnväg i samma plan i syfte att möjliggöra säkra och kostnadseffektiva passager för olika trafikslag och järnväg, där olika trafikslag framförallt innebär bilister, men även gående, cyklister och skoterförare. En plankorsning kan vara försett med ett antal olika säkerhetsutrustningar och komponenter både för järnvägstrafiken och för vägtrafik. För objekten ska redovisas hur de är utrustade (ex olika bommar, ljussignaler etc). Det stora antalet komponenter finns med för att underlätta underhållsarbetet. Ett stort antal attribut finns med för att kunna utvärdera plankorsningarnas trafiksäkerhetspåverkan och kunna föreslå bortbyggnad eller ombyggnad av korsningar med brister. För att kunna lokalisera korsningen finns uppgifter om läge, både i relation till järnvägsnätet men också med GPS-koordinater (northing, easting) samt uppgifter om t ex vägnamn. En plankorsning existerar i dataprodukten, så länge som någon juridiskt har rätt att använda den även om den fysiskt sett är borttagen. En stor del av information till dataprodukten Plankorsning hämtas från NVDB (för data relaterat till plankorsningen sett från vägen) och Plk-webb. De attribut som hämtas förklaras i korthet i dataproduktspecifikationen. Ett antal objekttyper hämtas också in i dataprodukten och visas eller används i beräkningar, se referenserna[105-108] i dataproduktspecifikationen. • Attributet Gällande vägskydd genererar attributvärden för Vägskydd(NVDB) och Klass enligt 2009/149/EG automatiskt. • Attributet Ursprunglig linje visar värden från indelningstypen Linje för vägkorsning på plankorsningens placering på en sträcka. Plk-webb använder attributet för att ange vilken riktning som kilometertalet ökar och därmed kunna veta vilket som är höger respektive vänster sida. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Ett plankorsningsobjekt kan vara kopplat till flera spårlänkar (objektet ska kopplas till samtliga korsande spårlänkar).

Viltolyckskartor utgörs av vektor (shape) - och rasterdata (tif) som presenterar aggregerad viltolycksstatistik under femårsperioden 2016 – 2020. Materialet levereras med en .lyr-fil som underlättar vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter från Nationella Viltolycksrådet. Totalt omfattar datasetet 7 filer, ett dataset per djurart/djurgrupp för tidsperioden. De analyserade djurarterna/djurgrupperna är: • Dovhjort • Kronhjort • Ren • Rådjur • Vildsvin • Älg • Klövvilt (alla de ovanstående utom ren) I den här filen redovisas viltolycksfrekvenser med arten Kronhjort.

Syftet med dataprodukten bytespunkter är att ange platser där det finns en koppling mellan olika transportnät och/eller trafikslag. Bytespunkterna ska även utgöra en nationell referens och tas fram i samarbete mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Datamängden är att betrakta som testdata. Både fullständighet och aktualitet är bristande. En bytespunkt (TransferNode) är beskrivning av en plats där byte mellan olika transportmedel eller trafikslag är möjligt. En bytespunkt innehåller minst en stoppunkt (StopPoint) där varje stoppunkt endast hör till ett trafikslag. Stoppunkter utgör de platser där transportmedel kan stanna och där personer kan kliva på/av och/eller gods kan lastas på/av. Om det på en plats skulle kunna finnas gemensamma bytespunkter för Luft/Sjö/Väg/Järnväg så skapas endast en bytespunkt enligt följande hierarkiska ordning: 1. Flygplats (LFV) 2. Hamn (SjöV) 3. Järnväg (TRV) 4. Väg (TRV) Kompletterat med dataprodukten stoppunkt kan man beskriva kopplingen mellan olika transportnät och/eller trafikslag för en bytespunkt. Attributet TransportTypeValueOwner anger det trafikslag som är ”huvudägare” till bytespunkten enligt hierarkin ovan. Attributet TransportModeCode anger typ av transportslag som betjänas av bytespunkten. Dataprodukten bytespunkter är inte direkt lägesanknuten till ett trafiknät. Via dataprodukten stoppunkter kan en bytespunkt få en koppling till ett trafiknät. Datamängden tillhandahålls via beställning till Trafikverket: geografisk.information@trafikverket.se.

Viltolyckskartor för vildsvin utgörs av vektor- och rasterdata som presenterar aggregerad viltolycksstatistik med vildsvin under femårsperioden 2018-2022. Materialet levereras med en .lyr-fil som  hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet.

Viltolyckskartor för dovhjort utgörs av vektor- och rasterdata som presenterar aggregerad viltolycksstatistik med dovhjort under femårsperioden 2015-2019. Materialet levereras med en .lyr-fil som  hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet.

Viltolyckskartor utgörs av vektor (shape) - och rasterdata (tif) som presenterar aggregerad viltolycksstatistik under femårsperioden 2016 – 2020. Materialet levereras med en .lyr-fil som hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens har beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter från Nationella Viltolycksrådet. Totalt omfattar datasetet 7 filer, ett dataset per djurart/djurgrupp för tidsperioden. De analyserade djurarterna/djurgrupperna är: • Dovhjort • Kronhjort • Ren • Rådjur • Vildsvin • Älg • Klövvilt (alla de ovanstående utom ren) I den här filen redovisas viltolycksfrekvenser med arten Dovhjort.

I normalhuvudspår ska övergångskurvor alltid anordnas för att ge en mjukare övergång mellan rakspår och en cirkulärkurva eller mellan två cirkulärkurvor med olika radie. Övergångskurvor ska utföras med linjär förändring av krökningen (klotoid). Övergångskurvor ska anordnas på linjen och på normalhuvudspåret inom en driftplats men rekommenderas även att anordnas i avvikande huvudspår där det är möjligt. Kurvorna startar och slutar i tangentpunkter som är markerade med rälsförhöjningsskyltar på insidan av den yttre rälens fot med en maximal avvikelse i längdled om 0.5 m. Övergångskurva ingår som ett spårelement i beskrivningen av spårgeometrin och är en del av plangeometrin, som även omfattar raklinjer och cirkulärkurvor. Spårgeometrin representerar den projekterade geometrin och avser spårmitt. Dataprodukten innehåller övergångskurvans radie i tangentpunkterna, typ av geometrisk funktion, längd samt vilken metod som använts vid datafångsten. Typ av geometri = R anger att övergångskurvan har linjär krökningsförändring (klotoid) vilket är den vanligaste typen och den enda som används vid byggnation av nya spår. Typ av geometri = S anger att övergångskurvan har svängt krökningsförlopp (fjärdegradsparabel). Denna typ av övergångskurva är relativt sällsynt och används inte vid nybyggnation. Då geometrin har attributet Ursprung = G (Inmätt geodetiskt) är data koordinatbestämt och kommer från GAD-systemet eller är överfört från Geosecma-systemet. Dataprodukten har då en hög kvalitet och kan användas för alla typer av tillämpningar. Vid Ursprung = P (Pilhöjdsmätt – ej geodetiskt inmätt) är data tolkad från maskinell mätning och endast lämplig för tillämpningar där låg kvalitet kan accepteras. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på övergångskurvan (=tangentpunkterna) i spårlänkens riktning. Objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva, Raklinje och Rälsförhöjning bildar tillsammans plangeometrin och ska skapa en samlad geometribeskrivning för alla spårlänkar i det svenska järnvägsnätet. För de tre objekttyperna Cirkulärkurva, Övergångskurva och Raklinje finns attributet Objektets totala längd (m) som innehåller den längd som används för att generera spårlänkarnas längder och som utgör grund i det linjära referenssystemet för järnväg - gäller Länklängd och Spårlängd.

Den här datamängden presenterar aggregerad viltolycksstatistik för stora däggdjur, antingen samlat som ”Klövvilt” (exkl. ren) eller ”Alla klövdjur” (inkl. ren), eller för respektive art (älg, rådjur, vildsvin, hjort (dovhjort och kronhjort)) under en femårsperiod. Materialet utgörs av vektordata. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet. Materialet presenteras som en komplett uppsättning GIS-filer för externa aktörer på Lastkajen. Materialet levereras med en .lyr-fil för respektive femårsperiod. Dessa styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet.

Vändskiva, anordning för att vända riktning på tåg- arbetsfordon för att få optimal användning av fordonet eller för att ett eller flera ingående spår delas upp till flera mot ett lokstall.