Datamängd för vägar och vägpunkter hämtad från Trafikverkets produkter: Vägslag, Väghinder, Rastplats och Vändmöjlighet.

Den här datamängden presenterar aggregerad viltolycksstatistik för stora däggdjur, antingen samlat som ”Klövvilt” (exkl. ren) eller ”Alla klövdjur” (inkl. ren), eller för respektive art (älg, rådjur, vildsvin, hjort (dovhjort och kronhjort)) under en femårsperiod. Materialet utgörs av vektordata. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet. Materialet presenteras som en komplett uppsättning GIS-filer för externa aktörer på Lastkajen. Materialet levereras med en .lyr-fil för respektive femårsperiod. Dessa styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet.

Dataprodukten innehåller trafikplatsens signatur (förkortat namn) på alla spårlänkar som finns inom en trafikplats av typen driftplats, driftplats med driftplatsdelar eller linjeplats. Gränsen för de spårlänkar som ingår i en trafikplats är på spåret vid infartssignalerna till platsen från alla anslutande spår. Alla spårlänkar däremellan ingår i en trafikplats och har trafikplatsens signatur. Dataprodukten har för varje unik signatur en förklaringstext som motsvarar hela namnet på trafikplatsen. Signaturen och platsnamnet är desamma som de som Transportstyrelsen fastställer. Exempel: Signatur Avky har förklaringstexten Avesta-Krylbo och signaturen N har förklaringstexten Nässjö Central. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens från nod till nod i spårlänkens riktning. Produkten är heltäckande inom driftplatser, driftplatser med driftplatsdelar och linjeplatser på Det svenska järnvägsnätet.

Med trafikeringssystem menas den tekniska eller manuella lösning för säkerheten som används för att övervaka och styra en bana. Det finns flera olika system. system H Baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system M Baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda. system S Baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd. system R Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system F Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. system E1 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 1 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E2 Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med hjälp av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E3 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade.

Dataprodukten Plats/Platsmitt ska motsvara vissa typer av trafikplatser som omfattar: • Driftplats med driftplatsdelar- ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen • Linjeplats - plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen. • Det finns ytterligare tre typer av trafikplatser som kallas hållställe, hållplats resp. övrig plats. Dessa ingår inte i Plats/platsmitt utan är en egen dataprodukt benämnd Hållplats/Hållställe/Övrig plats. Namn och Signatur (förkortat namn) är två viktiga attribut till dataprodukten. Då nya trafikplatser byggs fastställs namn och förkortning av Transportstyrelsen innan de läggs in i dataprodukten. Det gäller även om namn eller förkortning förändras på en befintlig trafikplats. I kombination med god säkerhetskommunikation borgar ett unikt namn på varje trafikplats för att inga missförstånd uppstår mellan trafikledning och personal som arbetar i spårmiljön. Transportstyrelsen beslutar om namn och förkortning efter att Trafikverket har haft samråd med lokala och regionala intressenter. Produkten ska ha koordinater i SWEREF 99 TM och uppgifter om höjd över havet (meter) angivet för platsmitten. Vidare ska vissa trafikrelaterade uppgifter finnas, som om: • den är bevakad, obevakad eller stängd • det finns möjlighet för tågklareraren att ge körtillstånd och om det finns en lokal tågklarerare eller om platsen är fjärrstyrd • det är en obevakad vänddriftsplats eller ej Produkten ska ha ett par uppgifter som är kartrelaterade. Det ena är vilken dignitet platsen har vid utritning på karta och det andra är textläget på kartan för textsättning av namnet. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning. Plats/platsmitt kan förekomma på fler spårlänkar.

En järnvägsbro är en bro som belastas av tågen. Järnvägsbron är en del av järnvägsnätet. Produkten ska innehålla allmänna uppgifter om alla järnvägsbroar som ingår i Det statliga järnvägsnätet (indelningstyp Trafikverkets spåranläggning) även om inte Trafikverket förvaltar dem. För att kunna söka ut om man planskilt kan passera järnvägen finns attributet ”Typ av planskildhet” som t.ex. kan ha värden för att visa planskildhet för GC-trafik och planskildhet för motordrivna fordon. Ett attribut är Kombinerad jvg/vägbro. Med det menas en bro där väg och järnväg delar på farbanan. Dataprodukten har sträckutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter till både start- och slutläget på sträckan i spårlänkens riktning. Undantag: De broar som Trafikverket äger och ska förvalta men som ligger vid en nedlagd eller flyttad bana. Dessa broar saknar läge eftersom det inte finns något järnvägsnät att koppla till.

Status järnvägsnät (Indelning), indelningen visar om anläggningen är i drift eller ej.

Järnvägsnät med längdmätning är en förädlad järnvägsdataprodukt vilket innebär att den genereras utifrån ett antal redan existerande dataprodukter. Typen av förädling är en s.k. homogenisering. Syftet med homogenisering är att skapa utbredningar (sträckor) som är homogena med avseende på två eller flera attribut från olika dataprodukter (även kallade företeelsetyper). De dataprodukter som ligger till grund för dataprodukten är:Bandel, Kilometertavla, Spår Upp/Ned/Enkel, Spårnummer, Längdmätningsdel, Plats, Förbindelse samt Nod. Dataprodukten omfattar den del av järnvägsnätet som har längdmätning. Dataprodukten är lämplig då användare behöver tillgång till ett enhetligt nät för längdmätning som andra system kan använda för att referera företeelser via kilometrering.

Signalpunktstavla ERTMS är en viktig komponent i säkerhetssystemet ERTMS. Den motsvarar signalläge i konventionellt system dvs. en punkt i spåret som inte får passeras utan körtillstånd. Varje driftplats efter järnvägen omges av ett antal informationspunkter som markerar signallägen för in- och utfart till driftplatsen och där körtillstånd krävs för passage. För positioner ute på spårnätet finns linjetavlor och mellantavlor. En Balisgrupp ERTMS är oftast placerad i omedelbar anslutning till Signalpunktstavla ERTMS. De viktigaste objektattributen för Signalpunktstavla ERTMS är följande: • Typ av IP (Infopunkt): Infartstavla, utfartstavla, mellantavla eller linjetavla. • Riktningsgiltighet: I vilken riktning signalen gäller • Platssignatur: Till vilken plats tavlan är kopplad. (Senast passerad driftplats för Linjetavlor och Mellantavlor). •Nummer: Signalpunktens nummer (unikt) Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod och närmast föregående kilometertavla med avstånd i meter i spårlänkens riktning.

Viltolyckskartor för dovhjort utgörs av vektor- och rasterdata som presenterar aggregerad viltolycksstatistik med dovhjort under femårsperioden 2015-2019. Materialet levereras med en .lyr-fil som  hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet.