Datamängd för vägar och vägpunkter hämtad från Trafikverkets produkter: Vägslag, Väghinder, Rastplats och Vändmöjlighet.

Stoppbock fällbar, används på vissa rangerbangårdar beroende på hur långa tågset som ska sättas samman, kan också användas för att hindra lösa vagnar att rulla ut ur växlingsområdet om bangården är i lutning.

Förbindelselinje plfr plti, den del av järnvägsanläggningen (även benämnd linjen) som är mellan två driftplatser.

För att kunna arbeta med olika strategier för drift och underhåll i form av mål för leveranskvalitet för olika delar av järnvägsnätet i den Nationella planen 2010-2021 har hela det statliga järnvägsnätet delats in i bantyper. Indelningen syftar till att åstadkomma största möjliga samhällsekonomiska nytta i valet av drift- och underhållsåtgärder. Den bygger på följande: Trafik – trafikvolymer, jämn kvalitet, trafikens betydelse för samhället Internationella transporter – jämn kvalitet över gränserna Användning – hur olika grupper nyttjar transportsystemen: • Återställningsförmåga – hur snabbt trafiken kan återställas till normalläge • Krav på regelbundenhet, exempelvis för kollektivtrafik, eller godstransporter som är del i ett lager • Driftstörningar – värdet av de konsekvenser som uppstår vid störningar i trafiken Bantyp bygger på indelningen bandelar, samma bandel har alltid samma bantyp. Detta medför att alla typer av spår, huvudspår och sidospår, inom samma bandel får samma bantyp.

Dataprodukten Kilometertavla styr längdmätningen i referenssystemet och ger en lägesbestämning av anläggningens objekt. Kilometertavla innehåller referensinformation så att den kan härledas dels gentemot en nollpunkt (oftast Stockholms central men nollpunkten kan också utgå från andra platser), dels gentemot föregående kilometertavla och dess egenskaper, dels mot den bandel den själv befinner sig i. Kilometertavlorna förekommer en per kilometer och används för att positionsbestämma olika företeelser längs järnvägen såsom växlar, signaler, broar mm. I samband med en linjeomläggning, där järnvägens längd förändras, brukar normalt inte kilometerindelningen göras om. Därmed uppstår kilometermarkeringar som inte har 1000 meters skillnad i längd. Varje kilometerstolpe kan då anses utgöra referenspunkter för positionsbestämningen av objekt längs banan, där angivelsen utgår från närmast föregående kilometerstolpe, även om längden mellan dessa då inte är just 1000 meter. En angivelse kan vara "Huvudsignal 114+228" som innebär att huvudsignalen finns efter kilometerstolpe 114 plus 228 meter. De viktigaste attributen för Kilometertavla är Km som innehåller antal kilometer gentemot nollpunkten samt Bandel. Även Fg tavla Km och Fg tavla Bandel som refererar till föregående Kilometertavlas Km och Bandels attribut är väsentliga. Med deras hjälp kan man söka sig tillbaka efter respektive spår. Dataprodukten har punktutbredning och kopplar till järnvägsnätet med referens mot närmast föregående nod. Angivelse km + meter är för Kilometertavla allting x km + 0 meter.

Viltolyckskartor för dovhjort utgörs av vektor- och rasterdata som presenterar aggregerad viltolycksstatistik med dovhjort under femårsperioden 2018-2022. Materialet levereras med en .lyr-fil som  hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter enligt Nationella Viltolycksrådet.

En tunnel är en underjordisk transportväg eller distributionsled

Viltolyckskartor utgörs av vektor (shape) - och rasterdata (tif) som presenterar aggregerad viltolycksstatistik under femårsperioden 2016 – 2020. Materialet levereras med en .lyr-fil som hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknas som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter från Nationella Viltolycksrådet. Totalt omfattar datasetet 7 filer, ett dataset per djurart/djurgrupp för tidsperioden. De analyserade djurarterna/djurgrupperna är: • Dovhjort • Kronhjort • Ren • Rådjur • Vildsvin • Älg • Klövvilt (alla de ovanstående utom ren) I den här filen redovisas viltolycksfrekvenser med Klövvilt.

Viltolyckskartor utgörs av vektor (shape) - och rasterdata (tif) som presenterar aggregerad viltolycksstatistik under femårsperioden 2014 – 2018. Materialet levereras med en .lyr-fil som hjälper vid visualisering och tolkning av materialet. Viltolyckstätheter redovisas i rasterfiler med olika upplösning. Viltolycksfrekvenser redovisas längs huvudvägnätet och inom utpekade områden med höga olyckstal. Frekvens beräknats som antal viltolyckor per km och år under femårsperiod. Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter från Nationella Viltolycksrådet. Totalt omfattar datasetet 7 filer, ett dataset per djurart/djurgrupp för tidsperioden. De analyserade djurarterna/djurgrupperna är: • Dovhjort • Kronhjort • Ren • Rådjur • Vildsvin • Älg • Klövvilt (alla de ovanstående utom ren) För ytterligare information, se www.trafikverket.se/viltolyckor Det finns också en Teknisk beskrivning av hur data har tagits fram här. – ”Teknisk beskrivning för datahantering och produktion, version 1.0”. Trafikverkets publikation 2019:179 https://trafikverket.ineko.se/se/viltolyckskartor-teknisk-beskrivning-för-datahantering-och-produktion.

Med trafikeringssystem menas den tekniska eller manuella lösning för säkerheten som används för att övervaka och styra en bana. Det finns flera olika system. system H Baseras på att det finns fullständiga signalställverk på driftplatserna och linjeblockering på linjen. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system M Baseras på att linjen övervakas av två tågklarerare utan hjälp av linjeblockering eller radioblockering. Driftplatserna kan övervakas med manuella metoder med stöd av enkelt signalställverk men kan också ha fullständiga signalställverk. Det kan förekomma att driftplatser är obevakade, bevakade eller stängda. system S Baseras på att linjen övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. Inga driftplatser förekommer men däremot linjeplatser utan huvudspår. Dessa linjeplatsers gränser är markerade med tavlor. Innanför dessa tavlor är samtliga spår sidospår. Linjen i övrigt har huvudspår, även förbi andra linjeplatser. Inga tågfärder kan förekomma i system S utan alla rörelser på linjen ska ske som spärrfärd. system R Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas av radioblockering. Driftplatserna är antingen bevakade eller stängda. system F Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med manuella metoder av endast en tågklarerare. På driftplatserna förekommer bara sidospår, och alla rörelser där sker i form av siktrörelse. Driftplatserna är bevakade. system E1 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 1 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E2 Baseras på att linjen och driftplatser övervakas med hjälp av nivå 2 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade. system E3 Baseras på att linjen och driftplatserna övervakas med hjälp av nivå 3 av det europeiska systemet för trafikstyrning ERTMS. Driftplatserna är bevakade.