Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes 1981–2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats och detta finns dokumenterat på tolkningsskisser. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början. Arbete med att geokorrigera tolkningsskisserna och göra dem digitalt tillgängliga (i rasterformat) har pågått sedan 2019 och beräknas vara färdigt 2022. Resultaten finns tillgängliga via Miljödataportalen. De geokorrigerade tolkningsskisserna (raster) har nu med start 2021 börjat konverteras till GIS-skikt i vektor, både för avgränsning av objekt och delobjekt samt inre objekt fastmarksholmar och vatten. Dessutom har mer attributdata inkluderats jämfört vektorskiktet 2010. Det är fortfarande oklart när arbetet för alla länen blir klart. Nedladdningsfiler läggs successivt upp under respektive län i undermapp "5. GIS-skikt". För nedladdning finns idag objektskikt 2021 för Uppsala län.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Data representerar beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser. Beräkningarna är utförda med beräkningsmetoden Nord2000 och bygger på underlag från Trafikverket, Energimyndigheten (vindbrukskollen) och Transportstyrelsen. Beräkningarna genomfördes under 2024, och underlagsdata representerar trafikförhållanden med mera under 2022 (2017 för vägtrafik). Ljudtrycksnivån är beräknad för väderförhållanden motsvarande tidsperioden 2013 – 2022.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Kartering av kontinuitetsskogar och skogar som har potential att uppfylla kraven för att vara kontinuitetsskogar har genomförts för att: -Skapa ett kunskapsunderlag för att identifiera och prioritera skogsområden för inventeringar och formellt skydd. -Skapa ett geografiskt underlag som kan användas i arbetet med att beskriva grön infrastruktur och skogslandskapets konnektivitet. Kontinuitetsskog karterades 2015 i hela den boreala regionen och inom fyra områden är denna kartering preciserad. Kartering 2015 genomfördes med automatiserade metoder. Precisering har genomförts eftersom karteringen 2015 överskattar förekomsten av kontinuitetsskog. Precisering genomfördes genom visuell tolkning av äldre och aktuella ortofoton i Västernorrland (2016), Jämtland (2017), Västerbotten (2018), fjällregionen (2019), Norrbotten (2022) och Dalarna (2022). Karteringen 2015 och efterföljande preciseringar är sammanslaget till ett skikt ”Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog”. Det sammanslagna skiktet med dokumentation är tillgängligt för nedladdning direkt under angiven nedladdningslänk nedan. Karteringen 2015 och preciseringarna finns för nedladdning i de fem undermappar. Det sammanlagda skiktet har uppdaterats 2024 och områden som i Skogsstyrelsen underlag är avverkade har tagits bort.

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Lövskogsanalys med fokus på livsmiljö för vitryggig hackspett är en beställning av Naturvårdsverket som genomförts av Calluna AB. Resultatet från analysen består förutom rapporten av ett antal kartskikt där olika scenarion analyserats. Utgångspunkten för analyserna har varit att ta fram kartunderlag för prioriteringar och strategisk planering inom åtgärdsprogrammet (ÅGP) för vitryggig hackspett. Underlagsdata för analyserna är från 2019. För mer information om kartskikten hänvisar vi till rapporten (se länk under fliken Nedladdningar och länkar). Naturvårdsverket har komprimerat de ursprungliga filerna till mer lätthanterlig storlek. Data är inte tillgängligt on-line, men finns via NV-08549-20.