Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Denna datamängd finns enbart för NMD2018, i NMD2023 finns den låga fjällskogen inkluderat i basskiktet.

Naturvårdsverket tog i början av 1990-talet fram Myrskyddplan för Sverige och planen publicerades 1994. Planen innehöll de myrar som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd och myrar med höga naturvärden i redan skyddade områden. En reviderad version av planen kom 2007 och därför bör det GIS-skikt som visar situationen 1994 inte användas. Filer med olika avsnitt av rapporten finns nedladdningsbara på webbsidan dit den första länken ovan går. En digital version av hela rapporten kan beställas från data@naturvardsverket.se.

Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar. Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl. Se https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.

Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik]

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes 1981–2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats och detta finns dokumenterat på tolkningsskisser. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början. Arbete med att geokorrigera tolkningsskisserna och göra dem digitalt tillgängliga (i rasterformat) har pågått sedan 2019 och beräknas vara färdigt 2022. Resultaten finns tillgängliga via Miljödataportalen. De geokorrigerade tolkningsskisserna (raster) har nu med start 2021 börjat konverteras till GIS-skikt i vektor, både för avgränsning av objekt och delobjekt samt inre objekt fastmarksholmar och vatten. Dessutom har mer attributdata inkluderats jämfört vektorskiktet 2010. Det är fortfarande oklart när arbetet för alla länen blir klart. Nedladdningsfiler läggs successivt upp under respektive län i undermapp "5. GIS-skikt". För nedladdning finns idag objektskikt 2021 för Uppsala län.

Kartering av kontinuitetsskogar och skogar som har potential att uppfylla kraven för att vara kontinuitetsskogar har genomförts för att: -Skapa ett kunskapsunderlag för att identifiera och prioritera skogsområden för inventeringar och formellt skydd. -Skapa ett geografiskt underlag som kan användas i arbetet med att beskriva grön infrastruktur och skogslandskapets konnektivitet. Kontinuitetsskog karterades 2015 i hela den boreala regionen och inom fyra områden är denna kartering preciserad. Kartering 2015 genomfördes med automatiserade metoder. Precisering har genomförts eftersom karteringen 2015 överskattar förekomsten av kontinuitetsskog. Precisering genomfördes genom visuell tolkning av äldre och aktuella ortofoton i Västernorrland (2016), Jämtland (2017), Västerbotten (2018), fjällregionen (2019), Norrbotten (2022) och Dalarna (2022). Karteringen 2015 och efterföljande preciseringar är sammanslaget till ett skikt ”Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog”. Det sammanslagna skiktet med dokumentation är tillgängligt för nedladdning direkt under angiven nedladdningslänk nedan. Karteringen 2015 och preciseringarna finns för nedladdning i de fem undermappar. Det sammanlagda skiktet har uppdaterats 2024 och områden som i Skogsstyrelsen underlag är avverkade har tagits bort.

Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor", se Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/ [Geoteknik]