Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes 1981–2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats och detta finns dokumenterat på tolkningsskisser. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början. Arbete med att geokorrigera tolkningsskisserna och göra dem digitalt tillgängliga (i rasterformat) har pågått sedan 2019 och beräknas vara färdigt 2022. Resultaten finns tillgängliga via Miljödataportalen. De geokorrigerade tolkningsskisserna (raster) har nu med start 2021 börjat konverteras till GIS-skikt i vektor, både för avgränsning av objekt och delobjekt samt inre objekt fastmarksholmar och vatten. Dessutom har mer attributdata inkluderats jämfört vektorskiktet 2010. Det är fortfarande oklart när arbetet för alla länen blir klart. Nedladdningsfiler läggs successivt upp under respektive län i undermapp "5. GIS-skikt". För nedladdning finns idag objektskikt 2021 för Uppsala län.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Data representerar beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser. Beräkningarna är utförda med beräkningsmetoden Nord2000 och bygger på underlag från Trafikverket, Energimyndigheten (vindbrukskollen) och Transportstyrelsen. Beräkningarna genomfördes under 2024, och underlagsdata representerar trafikförhållanden med mera under 2022 (2017 för vägtrafik). Ljudtrycksnivån är beräknad för väderförhållanden motsvarande tidsperioden 2013 – 2022.

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler.

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Kartering av kontinuitetsskogar och skogar som har potential att uppfylla kraven för att vara kontinuitetsskogar har genomförts för att: -Skapa ett kunskapsunderlag för att identifiera och prioritera skogsområden för inventeringar och formellt skydd. -Skapa ett geografiskt underlag som kan användas i arbetet med att beskriva grön infrastruktur och skogslandskapets konnektivitet. Kontinuitetsskog karterades 2015 i hela den boreala regionen och inom fyra områden är denna kartering preciserad. Kartering 2015 genomfördes med automatiserade metoder. Precisering har genomförts eftersom karteringen 2015 överskattar förekomsten av kontinuitetsskog. Precisering genomfördes genom visuell tolkning av äldre och aktuella ortofoton i Västernorrland (2016), Jämtland (2017), Västerbotten (2018), fjällregionen (2019), Norrbotten (2022) och Dalarna (2022). Karteringen 2015 och efterföljande preciseringar är sammanslaget till ett skikt ”Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog”. Det sammanslagna skiktet med dokumentation är tillgängligt för nedladdning direkt under angiven nedladdningslänk nedan. Karteringen 2015 och preciseringarna finns för nedladdning i de fem undermappar. Det sammanlagda skiktet har uppdaterats 2024 och områden som i Skogsstyrelsen underlag är avverkade har tagits bort.

Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor", se Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/ [Geoteknik]