Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

NMD objekthöjd och -täckning är ett tilläggsskikt inom Nationella Marktäckedata. Detta tilläggsskikt består av fyra separata rasterskikt i 10 m upplösning: - Objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Objekthöjder 5 till 45 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 5 till 45 m NMD består av en baskartering i flera hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - objekthöjd och -täckning - produktivitet (skoglig produktivitet) - markanvändning - låg fjällskog (endast 2018, därefter inkluderat i basskiktet) För baskartering och övriga tilläggsskikt finns separata metadatabeskrivningar och nedladdningstjänster.

Lövskogsanalys med fokus på livsmiljö för vitryggig hackspett är en beställning av Naturvårdsverket som genomförts av Calluna AB. Resultatet från analysen består förutom rapporten av ett antal kartskikt där olika scenarion analyserats. Utgångspunkten för analyserna har varit att ta fram kartunderlag för prioriteringar och strategisk planering inom åtgärdsprogrammet (ÅGP) för vitryggig hackspett. Underlagsdata för analyserna är från 2019. För mer information om kartskikten hänvisar vi till rapporten (se länk under fliken Nedladdningar och länkar). Naturvårdsverket har komprimerat de ursprungliga filerna till mer lätthanterlig storlek. Data är inte tillgängligt on-line, men finns via NV-08549-20.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes 1981–2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats och detta finns dokumenterat på tolkningsskisser. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början. Arbete med att geokorrigera tolkningsskisserna och göra dem digitalt tillgängliga (i rasterformat) har pågått sedan 2019 och beräknas vara färdigt 2022. Resultaten finns tillgängliga via Miljödataportalen. De geokorrigerade tolkningsskisserna (raster) har nu med start 2021 börjat konverteras till GIS-skikt i vektor, både för avgränsning av objekt och delobjekt samt inre objekt fastmarksholmar och vatten. Dessutom har mer attributdata inkluderats jämfört vektorskiktet 2010. Det är fortfarande oklart när arbetet för alla länen blir klart. Nedladdningsfiler läggs successivt upp under respektive län i undermapp "5. GIS-skikt". För nedladdning finns idag objektskikt 2021 för Uppsala län.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Produkten redovisar uppdelningen av produktiv och improduktiv skogsmark inom vad som är karterat som skogsmark i NMDs basskikt. Skogsmark, produktiv skog och improduktiv skog som tas fram i NMD är i enlighet med definitionerna i skogsvårdslagen (och FAO) med undantag av att NMD även karterar skog i jordbruks- och bebyggda områden som skogsmark.

Data har producerats inom projektet ”Analyser av skogliga värdetrakter och nätverk i den boreala regionen” där syftet har varit att genomföra landskapsanalyser utifrån kända skogliga värdekärnor inom och utanför formellt skyddade områden i den boreala regionen med hjälp av geografiska analyser. De län som omfattats av projektet är Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Projektets användare/kravställare har varit Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Material är ett arbetsmaterial.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Dalarna och Gävleborg - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Sverige har 15 världsarv. Detta skikt innehåller information om de två som pekats ut på grund av sina naturvärden. Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Världsarvslistan grundar sig på FN-organet Unescos konvention till skydd för världens natur- och kulturarv, som antogs 1972. Sverige undertecknade konventionen 1985. Världsarvet Lapponia utpekades 1996 och Höga kusten 2000. Gränserna för områdena är ungefärliga.

Kartering av kontinuitetsskogar och skogar som har potential att uppfylla kraven för att vara kontinuitetsskogar har genomförts för att: -Skapa ett kunskapsunderlag för att identifiera och prioritera skogsområden för inventeringar och formellt skydd. -Skapa ett geografiskt underlag som kan användas i arbetet med att beskriva grön infrastruktur och skogslandskapets konnektivitet. Kontinuitetsskog karterades 2015 i hela den boreala regionen och inom fyra områden är denna kartering preciserad. Kartering 2015 genomfördes med automatiserade metoder. Precisering har genomförts eftersom karteringen 2015 överskattar förekomsten av kontinuitetsskog. Precisering genomfördes genom visuell tolkning av äldre och aktuella ortofoton i Västernorrland (2016), Jämtland (2017), Västerbotten (2018), fjällregionen (2019), Norrbotten (2022) och Dalarna (2022). Karteringen 2015 och efterföljande preciseringar är sammanslaget till ett skikt ”Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog”. Det sammanslagna skiktet med dokumentation är tillgängligt för nedladdning direkt under angiven nedladdningslänk nedan. Karteringen 2015 och preciseringarna finns för nedladdning i de fem undermappar. Det sammanlagda skiktet har uppdaterats 2024 och områden som i Skogsstyrelsen underlag är avverkade har tagits bort.