Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Naturvårdsverket tog i början av 1990-talet fram Myrskyddplan för Sverige och planen publicerades 1994. Planen innehöll de myrar som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd och myrar med höga naturvärden i redan skyddade områden. En reviderad version av planen kom 2007 och därför bör det GIS-skikt som visar situationen 1994 inte användas. Filer med olika avsnitt av rapporten finns nedladdningsbara på webbsidan dit den första länken ovan går. En digital version av hela rapporten kan beställas från data@naturvardsverket.se.

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar. Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl. Se https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/

Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor", se Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/ [Geoteknik]

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Data representerar beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser. Beräkningarna är utförda med beräkningsmetoden Nord2000 och bygger på underlag från Trafikverket, Energimyndigheten (vindbrukskollen) och Transportstyrelsen. Beräkningarna genomfördes under 2024, och underlagsdata representerar trafikförhållanden med mera under 2022 (2017 för vägtrafik). Ljudtrycksnivån är beräknad för väderförhållanden motsvarande tidsperioden 2013 – 2022.