Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes mellan åren 1981 och 2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats. Tolkningen finns dokumenterad på tolkningsöverlägg innehållande avgränsningen av objekten, avgränsning av delobjekt och annan information som hydrologi, hydromorfologi, trädtäckning och ingrepp. Tolkningsöverlägg har sedan inventeringen varit arkiverade på länsstyrelsen. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början utgående från vegetationskartan. För att göra tolkningsöverläggen digitalt tillgängliga har de fotograferats och geokorrigerats (SWEREF 99 TM). För de län som är klara läggs leverans för nedladdning successivt upp. Leveransbeskrivning inklusive kvalitetskontroll framgår av Leverans-PM för respektive län (finns i respektive läns nedladdningsfil i undermapp "4. Tolkningsskisser"). För närvarande är följande län klara: Stockholm, Värmland, Uppsala, Jämtland, Blekinge, Västmanland, Södermanland, Gävleborg, Dalarna, Kalmar, Göteborg och Bohus, Älvsborg, Skaraborg, Jönköping, Västernorrland, Halland, Gotland, Örebro och Västerbotten.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Data representerar beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser. Beräkningarna är utförda med beräkningsmetoden Nord2000 och bygger på underlag från Trafikverket, Energimyndigheten (vindbrukskollen) och Transportstyrelsen. Beräkningarna genomfördes under 2024, och underlagsdata representerar trafikförhållanden med mera under 2022 (2017 för vägtrafik). Ljudtrycksnivån är beräknad för väderförhållanden motsvarande tidsperioden 2013 – 2022.

Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Denna datamängd finns enbart för NMD2018, i NMD2023 finns den låga fjällskogen inkluderat i basskiktet.

Under perioden 2007-2017 utfördes "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i hela Sverige inom ramen för den nationella miljöövervakningen. Den satellitbaserade övervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Till förändringsanalysen för en tidsperiod används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt och ett från en senare tidpunkt. I norra Sverige analyserades tidsperioden 1990-2000 och i södra Sverige analyserades tidsperioden 1999-2009.

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Lövskogsanalys med fokus på livsmiljö för vitryggig hackspett är en beställning av Naturvårdsverket som genomförts av Calluna AB. Resultatet från analysen består förutom rapporten av ett antal kartskikt där olika scenarion analyserats. Utgångspunkten för analyserna har varit att ta fram kartunderlag för prioriteringar och strategisk planering inom åtgärdsprogrammet (ÅGP) för vitryggig hackspett. Underlagsdata för analyserna är från 2019. För mer information om kartskikten hänvisar vi till rapporten (se länk under fliken Nedladdningar och länkar). Naturvårdsverket har komprimerat de ursprungliga filerna till mer lätthanterlig storlek. Data är inte tillgängligt on-line, men finns via NV-08549-20.

NMD objekthöjd och -täckning är ett tilläggsskikt inom Nationella Marktäckedata. Detta tilläggsskikt består av fyra separata rasterskikt i 10 m upplösning: - Objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Objekthöjder 5 till 45 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 5 till 45 m NMD består av en baskartering i flera hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - objekthöjd och -täckning - produktivitet (skoglig produktivitet) - markanvändning - låg fjällskog (endast 2018, därefter inkluderat i basskiktet) För baskartering och övriga tilläggsskikt finns separata metadatabeskrivningar och nedladdningstjänster.