Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar. Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl. Se https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler.

Genom att utnyttja existerande geodata har det skapats data med befintliga och potentiellt restaurerbara betesmarker i Sverige. Det finns även ett nationellt bruttoskikt för befintliga och potentiella gräsmarker och så även skikt för befintlig hävdad mark i Sverige, samt dagens marktäcke på tidigare brukad åkermark. Med hjälp av historiska data från Lantbruksregistret som visar jordbrukets förändring under perioden 1951-1995 har vissa tematiska förändringsbilder tagits fram. Kartskikten ska ge ett kunskapsunderlag till stöd för en dialog med lantbrukare för att bidra till ekonomiskt bärkraftiga jordbruksföretag med inriktning på animalieproduktion på naturbetesmarker. De ska kunna användas som konkret underlag för stöd till aktiva åtgärder från såväl Länsstyrelsen som lantbrukare, såsom utvidgade betesfållor, förbättrad arrondering, för att identifiera restaurerbara eller potentiellt röjbara marker etc. Rådgivning om hur olika ekonomiska stöd/ersättningar kan kombineras för att förbättra ekonomin för brukaren utgör ett viktigt komplement. Ytterligare ett användningsområde är att det kan vara underlag för att lokalisera potentiella betesmarker att utnyttjas vid krissituationer pga. långvarig torka såsom sommaren 2018.

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik]

Data har producerats inom projektet ”Analyser av skogliga värdetrakter och nätverk i den boreala regionen” där syftet har varit att genomföra landskapsanalyser utifrån kända skogliga värdekärnor inom och utanför formellt skyddade områden i den boreala regionen med hjälp av geografiska analyser. De län som omfattats av projektet är Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Projektets användare/kravställare har varit Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Material är ett arbetsmaterial.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.