Naturvårdsverket tog i början av 1990-talet fram Myrskyddplan för Sverige och planen publicerades 1994. Planen innehöll de myrar som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd och myrar med höga naturvärden i redan skyddade områden. En reviderad version av planen kom 2007 och därför bör det GIS-skikt som visar situationen 1994 inte användas. Filer med olika avsnitt av rapporten finns nedladdningsbara på webbsidan dit den första länken ovan går. En digital version av hela rapporten kan beställas från data@naturvardsverket.se.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen.

Naturvårdsverket fick i mars 2012 i uppdrag att i samråd med flera andra myndigheter ”utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel för att utveckla den gröna infrastrukturen” med syfte att klarlägga den geografiska och rumsliga fördelningen i landskapet av områden och strukturer som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden, för deras långsiktiga bevarande och visa på behov av förstärkning och förbättrad kontakt. En slutsats är att det finns ett stort behov av dels ett verktyg, dels förbättrad styrning, för att kunna bedriva en sektorsövergripande översiktlig planering med åtgärder för grön infrastruktur, både nationellt och på landskapsnivå i Sverige. Inom uppdraget har arbetet med att analysera landskap och styrmedel för att stärka den gröna infrastrukturen påbörjats. Rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändiga för att stärka den gröna infrastrukturen. Vi pekar på ett antal områden som bör utredas närmare i ett nästa steg eftersom tiden för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar. Landskapsanalysen har fokuserats på skogs- respektive odlingslandskapet inom fem olika terrestra naturtyper: tallskog, granskog, triviallövskog, ädellövskog, gräsmarker samt sjöar, vattendrag och kustvatten. Mosaiklandskapet behandlas översiktligt. Analysen utgår från den rumsliga fördelningen av värdefulla områden/värdekärnor och inkluderar även övriga landskapets potential som spridnings- och förstärkningsområden. Alla naturtyper har dock inte genomgått samma sorts analys. De kartor som presenteras baseras på en stor mängd data vilka sammanställts på delvis nytt sätt genom att även inkludera en grov uppskattning av arternas möjligheter att sprida sig genom vardagslandskapet.

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

Lövskogsanalys med fokus på livsmiljö för vitryggig hackspett är en beställning av Naturvårdsverket som genomförts av Calluna AB. Resultatet från analysen består förutom rapporten av ett antal kartskikt där olika scenarion analyserats. Utgångspunkten för analyserna har varit att ta fram kartunderlag för prioriteringar och strategisk planering inom åtgärdsprogrammet (ÅGP) för vitryggig hackspett. Underlagsdata för analyserna är från 2019. För mer information om kartskikten hänvisar vi till rapporten. Naturvårdsverket har komprimerat de ursprungliga filerna till mer lätthanterlig storlek.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Genom att utnyttja existerande geodata har det skapats data med befintliga och potentiellt restaurerbara betesmarker i Sverige. Det finns även ett nationellt bruttoskikt för befintliga och potentiella gräsmarker och så även skikt för befintlig hävdad mark i Sverige, samt dagens marktäcke på tidigare brukad åkermark. Med hjälp av historiska data från Lantbruksregistret som visar jordbrukets förändring under perioden 1951-1995 har vissa tematiska förändringsbilder tagits fram. Kartskikten ska ge ett kunskapsunderlag till stöd för en dialog med lantbrukare för att bidra till ekonomiskt bärkraftiga jordbruksföretag med inriktning på animalieproduktion på naturbetesmarker. De ska kunna användas som konkret underlag för stöd till aktiva åtgärder från såväl Länsstyrelsen som lantbrukare, såsom utvidgade betesfållor, förbättrad arrondering, för att identifiera restaurerbara eller potentiellt röjbara marker etc. Rådgivning om hur olika ekonomiska stöd/ersättningar kan kombineras för att förbättra ekonomin för brukaren utgör ett viktigt komplement. Ytterligare ett användningsområde är att det kan vara underlag för att lokalisera potentiella betesmarker att utnyttjas vid krissituationer pga. långvarig torka såsom sommaren 2018.

SCB:s lantbruksregister (LBR) och jordbruks/lantbruksräkningarna innehåller uppgifter om jordbruksföretagen som togs in årligen genom postenkät fram till slutet av 1990-talet.  På uppdrag av Naturvårdsverket lät SCB på 1990-talet göra en omräkning av alla data på församlingsnivå till 1992 års administrativa indelning. På så sätt är data ur registren jämförbara över tid och kan kopplas till ett vektorskikt över 1992 års församlingsindelning. I dagsläget finns åker och betesmark inlagda och kan visas som förändringskartor över perioden 1951 till 1995. Syftet är att ge en snabb överblick över var i landet eller regionalt förändringar skett och i en upplösning på församlingsnivå. Lantbruksstatistiken innehåller ett stort antal variabler.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Dalarna och Gävleborg - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.