Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar. Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl. Se https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/

Data representerar beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser. Beräkningarna är utförda med beräkningsmetoden Nord2000 och bygger på underlag från Trafikverket, Energimyndigheten (vindbrukskollen) och Transportstyrelsen. Beräkningarna genomfördes under 2024, och underlagsdata representerar trafikförhållanden med mera under 2022 (2017 för vägtrafik). Ljudtrycksnivån är beräknad för väderförhållanden motsvarande tidsperioden 2013 – 2022.

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes mellan åren 1981 och 2005. Alla inventerade våtmarker har flygbildstolkats. Tolkningen finns dokumenterad på tolkningsöverlägg innehållande avgränsningen av objekten, avgränsning av delobjekt och annan information som hydrologi, hydromorfologi, trädtäckning och ingrepp. Tolkningsöverlägg har sedan inventeringen varit arkiverade på länsstyrelsen. Undantaget är Norrbottens län som utförde flygbildstolkningen digitalt från början utgående från vegetationskartan. För att göra tolkningsöverläggen digitalt tillgängliga har de fotograferats och geokorrigerats (SWEREF 99 TM). För de län som är klara läggs leverans för nedladdning successivt upp. Leveransbeskrivning inklusive kvalitetskontroll framgår av Leverans-PM för respektive län (finns i respektive läns nedladdningsfil i undermapp "4. Tolkningsskisser"). För närvarande är följande län klara: Stockholm, Värmland, Uppsala, Jämtland, Blekinge, Västmanland, Södermanland, Gävleborg, Dalarna, Kalmar, Göteborg och Bohus, Älvsborg, Skaraborg, Jönköping, Västernorrland, Halland, Gotland, Örebro och Västerbotten.

Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor", se Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/ [Geoteknik]

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik]

Kartering av kontinuitetsskogar och skogar som har potential att uppfylla kraven för att vara kontinuitetsskogar har genomförts för att: -Skapa ett kunskapsunderlag för att identifiera och prioritera skogsområden för inventeringar och formellt skydd. -Skapa ett geografiskt underlag som kan användas i arbetet med att beskriva grön infrastruktur och skogslandskapets konnektivitet. Kontinuitetsskog karterades 2015 i hela den boreala regionen och inom fyra områden är denna kartering preciserad. Kartering 2015 genomfördes med automatiserade metoder. Precisering har genomförts eftersom karteringen 2015 överskattar förekomsten av kontinuitetsskog. Precisering genomfördes genom visuell tolkning av äldre och aktuella ortofoton i Västernorrland (2016), Jämtland (2017), Västerbotten (2018), fjällregionen (2019), Norrbotten (2022) och Dalarna (2022). Karteringen 2015 och efterföljande preciseringar är sammanslaget till ett skikt ”Sannolikt och potentiell kontinuitetsskog”. Det sammanslagna skiktet med dokumentation är tillgängligt för nedladdning direkt under angiven nedladdningslänk nedan. Karteringen 2015 och preciseringarna finns för nedladdning i de fem undermappar. Det sammanlagda skiktet har uppdaterats 2024 och områden som i Skogsstyrelsen underlag är avverkade har tagits bort.

Genom att utnyttja existerande geodata har det skapats data med befintliga och potentiellt restaurerbara betesmarker i Sverige. Det finns även ett nationellt bruttoskikt för befintliga och potentiella gräsmarker och så även skikt för befintlig hävdad mark i Sverige, samt dagens marktäcke på tidigare brukad åkermark. Med hjälp av historiska data från Lantbruksregistret som visar jordbrukets förändring under perioden 1951-1995 har vissa tematiska förändringsbilder tagits fram. Kartskikten ska ge ett kunskapsunderlag till stöd för en dialog med lantbrukare för att bidra till ekonomiskt bärkraftiga jordbruksföretag med inriktning på animalieproduktion på naturbetesmarker. De ska kunna användas som konkret underlag för stöd till aktiva åtgärder från såväl Länsstyrelsen som lantbrukare, såsom utvidgade betesfållor, förbättrad arrondering, för att identifiera restaurerbara eller potentiellt röjbara marker etc. Rådgivning om hur olika ekonomiska stöd/ersättningar kan kombineras för att förbättra ekonomin för brukaren utgör ett viktigt komplement. Ytterligare ett användningsområde är att det kan vara underlag för att lokalisera potentiella betesmarker att utnyttjas vid krissituationer pga. långvarig torka såsom sommaren 2018.