Datamängd innehållandes beräkningar av buller från väg- och tågtrafik, vindkraftverk och flygplatser i naturområden under 2024.

"Satellitbaserad övervakning av våtmarker" används för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. I "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" görs en basklassning av öppen myr i den äldre satellitscenen. Basklassningen särskiljer spektralt homogena våtmarksenheter som utgör grunden för den riktade förändringsanalysen som genomförs i nästa steg. Basklassningen är egentligen en biprodukt som används för den riktade förändringsanalysen, men den har ett värde i sig genom att det är en heltäckande kartering av myrvegetation inom masken för öppen myr. Studien "Kartering av vegetation på öppna myrar i Norrbotten - Myrvegetationstypskartan" syftar till att ta fram en myrvegetationstypskarta för öppen myr genom att översätta basklassningens våtmarksenheter (via en översättningstabell) till välkända hydrologiska vegetationstyper.

Naturvårdsverket tog i början av 1990-talet fram Myrskyddplan för Sverige och planen publicerades 1994. Planen innehöll de myrar som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd och myrar med höga naturvärden i redan skyddade områden. En reviderad version av planen kom 2007 och därför bör det GIS-skikt som visar situationen 1994 inte användas. Filer med olika avsnitt av rapporten finns nedladdningsbara på webbsidan dit den första länken ovan går. En digital version av hela rapporten kan beställas från data@naturvardsverket.se.

Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor", se Samtliga rapporter från GÄU: https://www.sgi.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/gota-alv/verktyg-underlag-och-rapporter/ [Geoteknik]

Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna.

Data för leder och anordningar inom skyddade områden samt statliga leder i fjällen finns tillgängliga enligt principen för öppen data. Data som publiceras registreras och underhålls av länsstyrelser och utsedda förvaltare för de skyddade områdena och de statliga lederna i fjällen. Som stöd i användningen finns en produktbeskrivning och förslag till legender tillgängliga för nedladdning. Synpunkter på data och tjänster kan skickas till data@naturvardsverket.se.

Dessa data underhålls inte längre utan har för operativ användning ersatts av Nationella marktäckedata, NMD. Data är fortsatt tillgängliga för nedladdning om det finns intresse av dessa äldre data. Tidigare beskrivning av data: Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA).

NMD objekthöjd och -täckning är ett tilläggsskikt inom Nationella Marktäckedata. Detta tilläggsskikt består av fyra separata rasterskikt i 10 m upplösning: - Objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Objekthöjder 5 till 45 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 0,5 till 5 m - Täckningsgrad av objekthöjder mellan 5 till 45 m NMD består av en baskartering i flera hierarkiska nivåer. Karteringen är i rasterformat med 10 meters upplösning och med en minsta karteringsenhet ned till 0,01 hektar. Utöver baskarteringen ingår följande tilläggsskikt: - objekthöjd och -täckning - produktivitet (skoglig produktivitet) - markanvändning - låg fjällskog (endast 2018, därefter inkluderat i basskiktet) För baskartering och övriga tilläggsskikt finns separata metadatabeskrivningar och nedladdningstjänster.

Låg fjällskog definieras som trädklädda områden inom fjällnära gräns, med en trädhöjd mellan 2 - 5 meter och en krontäckning på minst 10 procent. Skiktet visar var lågvuxen fjällskog finns inom fjällnära gräns. Metoden bygger på laserdata och är inte klassad i satellitbild. Det innebär att skiktet kan innehålla både fjällbjörk- och fjällbarrskog, videbuskar och buskar/träd på ”mycket gamla hyggen” som är 2-5 meter höga med 10 % krontäckning. Området i den fjällnära gränsen innehåller även dalar och andra låglandsmarker vilket innebär att låg skog på mer produktiva marker kommer med, t.ex. hyggen. Denna datamängd finns enbart för NMD2018, i NMD2023 finns den låga fjällskogen inkluderat i basskiktet.

Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare https://gis.sgi.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik]